Back on blogging again!

Hej alla!
Idag är dagen jag börjar blogga igen. Efter nästan ett helt års uppehåll från gamla bloggen tar jag nu ett nytt kliv och skapar mig en ny fräsch blogg med med nya framtidsutsikter.

Varför? undrar nog många. I våras pajjade först datorn, och sedan axeln, vilket gjorde datorabete jobbigt. Sen blev det vår och båtsäsong, vi skaffade hus osv. Men nu har jag ny dator, axeln är bra, vintern härjar utanför, så jag tänkte, varför inte börja nu?

Riktiga pushen fick jag efter en händelse som började i onsdags kväll. Tessa har börjat läsa massa olika bloggar om dagarna. En av bloggarna skrivs av en småbarnsmor, som nu bad om hjälp.

Hennes son har två magnetiska kuber. Sätter man ihop kuberna rätt så bildar de olika djur. Klossen/kuben ger då ifrån sig ett elektroniskt läte som ska symbolisera det djur man fått fram. Grejen var att hennes lilla son lyckades få fram lätena när han satt och tuggade på bara en kloss.

Hon undrade lite över hur det kunde komma sig och ifall hennes son var magnetisk? Och skulle han i så fall klara säkerhetskollen på flygplatser i framtiden? Det fanns även en bild på klossen, och efter några frågor stod det klart att grabben med sitt tuggande "lurade" de små elektroniska kontakterna på klossen och därmed fick den att låta.

Hon tackade för förklaringen, men tyckte samtidigt att det var lite synd att sonen inte var magnetisk, det kunde ju varit kul. Jag var då tvungen att ställa frågan om det verkligen var genomtänkt? Ett barn som ständigt drar åt sig saker av metall i tid och otid är tämligen opraktiskt. Folk hade tydligen inte tänkt på detta och tyckte att det var roligt att jag tog upp ämnet och varnade för det.

Det är klart. Är han så pass magnetisk att han fastnar på kylskåpet kan det ju vara praktiskt. Då vet man ju var man har honom i stressiga situationer. Dessutom är det ju inga ungar som blir feta av att sitta på utsidan kylskåpet. Läs den fullständiga historien här.

I övrigt måste jag säga att Maria:s blogg "Vuxna människor har inte hamstrar" är rätt underhållande. Me like.

Så det är därför jag börjar blogga igen.

I övrigt:
Dagen börjar med att vattnet in till toaletten har frusit, vilket gör att dagen bara bjuder på EN spolning. Tyvärr inser man att man förbrukat dagens enda spolning först efter man gjort den, eftersom det är först då man saknar det brusande ljudet av nytt vatten som strömmar in i spolhuset.

När det är så här kallt funderar man på att gå över till torrdass istället. Vårt trädgårdsförråd på tomten var ju en gång i tiden ett utedass. Totalt okänsligt för kyla. Det är nästan bara positivt med kyla. Mer kyla ger mindre med lukt. Och mindre med besök med tanke på att det är få skinkor i världen som frivilligt sätter sig på en sittring som håller minusgrader.

Sen är det ju mer miljövänligt att inte spola iväg skiten tillsammans med 12 liter dricksvatten vid varje besök utan bara en näve sågspån. Helst svenskt hederligt sågspån från någon norrländsk gran, vilket även sprider väldoft och harmoni i det lillaskitutrymmet. (Och tillhör man överklassen får man väl använda ekspån).

Med några väl formulerade meningar i ett brev till kommunhuset kunde man kanske dessutom få lite skattereduktion, eller ännu hellre, eu-bidrag, för att man lever i större samklang med naturens alla kottar.


Frågade precis min kära fästmö vad hon tycker om utedass-idén. Det visar sig att jag får skita i skjulet själv. "Fixa toaletten karl!"