fredag 31 december 2010

Nyårsafton

Det är visst nyårsafton imorgon. (Eller idag faktiskt, klockan är efter tolv). Det hade jag ingen aning om i morse när jag vaknade och gick till jobbet. Det var först på plats som min kontorsgranne frågade om jag skulle smita tidigare idag.

-Varför då? undrade jag?
- För att det är ledigt imorgon.
-Är du? jag tänkte jobba.
-På nyårsafton???
-Va! är det imorgon! Jag har ju inte hunnit jobba färdigt alla mellandagar än!

Nu förstår jag varför sambon hade så bråttom med nyårs outfit. Bit på bit faller på plats liksom. Undrar vad jag ska ha på mig?? Och skumpa, kanske dags att köpa sån också...
Hittade ett kinesiskt uttryck som jag tror jag ska ta till mig.

"När man haft riktigt bråttom måste man stanna upp och vänta på sin själ"

torsdag 30 december 2010

Tvättmaskinsirritation

Under min utbildning fick jag på någon föreläsning lära mig att det är lätt att drabbas av övertro på den produkt/maskin/uppfinning man jobbar med. Att den helt enkelt kommer att bli mer världsrevolutionerande än den kommer att bli i verkligheten.

Vår tvättmaskin är ett typiskt sånt exempel. (en elektrolux). När den har tvättat klart avger den den tre rätt höga pipanden: PIIIIIIIIIIP....PIIIIIIIIIIP....PIIIIIIIIIIP.
Det betyder: Nu har jag tvättat färdigt.

Och visst, det är väl bra. Höga tydliga pip, som hörs tydligt ända till tv:n där jag sitter och njuter med mitt kvälls te. Det kan ju vara så att jag sitter och bara väntar på att få hänga den där tvätten (knappast troligt).

Men det är nu övertron på maskinens förträfflighet hos skaparna kommer fram. För vad händer om jag inte kommer och öppnar luckan på min tvättmaskin som gått färdigt? Jo, den piper igen efter en minut, tre långa höga pip: PIIIIIIIIIIP....PIIIIIIIIIIP....PIIIIIIIIIIP.

Jag hör!!! hör jag mig själv irriterat säga till svar från tv-soffan. (som om den hade öron, eller mikrofon med röststyrning). Tyvärr är det så att det inte slutar där. Den fortsätter att avge tre höga pip en gång i minuten i sju minuter.

Sju gånger! Vad är vitsen med det? Det är bara irriterande! Vad skulle hända om man inte hörde signalen och gick och öppnade luckan 50minuter efter att maskin var klar. Svar: Ingenting!

Det enda det resulterar i är att någon gång mellan 4-5 pip omgången är jag så pass irriterad att jag reser mig ur tv-soffan, går genom hallen, in på toan, öppnar luckan och går tillbaka och sätter mig i tv-soffan igen. Något mer irriterad än förut.

Ändå är skaparna av maskinen så rädd att jag ska missa att deras eminenta maskin gått färdigt. I min värld går den från att vara tvättmaskin, till när den är klar, att bli en fyra årig unge som sitter och gastar på toa att den bajsat färdigt och nu behöver assistans. Trodde ju att jag skulle slippa sånt eftersom jag inte har barn, men tydligen inte eftersom jag har tvättmaskin.

Nästa tvättmaskin jag köper ska försäljaren få lämna skriftligt på att det är en sort som kniper käft. Och till alla tvättmaskinsutvecklare på Electrolux vill jag bara säga : "Less is more".

Nästa

onsdag 29 december 2010

Klocka

Ett stycke julklapp

Jag önskade mig en väggklocka i julklapp. En såndär stor med långa visare och där siffrorna fästes direkt på väggen. Över tv:n skulle den sitta. Så var det i min fantasi i alla fall.

Eftersom jag har en väldigt snäll sambo så fick jag också min klocka, och jag fick sätta den över tv:n. Tjoho!

Nu skulle klockan upp på väggen! Pall, penna, vattenpass, lod, pannlampa, skruvdragare, skruv, linal och gott humör. Bara att skrida till verket.
-Vänta! var ska du sätta upp den? frågar sambon.
-Över tv:n så klart.
-Ja men var över tv:n, väggen är stor?
- Här ungefär tänkte jag, och måttar med visarna.

Nu börjar en lite längre diskussion om den exakta placeringen. Hon hävdar att hon har bättre översikt och rumsuppfattning från soffan än vad jag har från min pall. Vi jobbar nu i den välkända kompromiss-fasen. En fas som alla som inte bor ensamma känner till.

När vi kompromissat klart, "fastslår" jag urtavlans placering med att dra i skruven i väggen. Sambon försvinner ut ur rummet och jag fortsätter glatt, lycklig över min julklapp och det kommande resultatet. Siffra för siffra klistras fast på tapeten.

Och i min värld blev resultatet perfekt. Kanske att taklampan skymmer lite från vissa vinklar i soffan, men annars sitter den perfekt. Stolt sitter jag i soffan och ropar in min sambo.

-Tada! Titta! Jag fick till en exakt cirkel och exakt tid!
-Hmmm... 15cm ned och 20cm åt sidan, det hade varit bättre, och tittar på mig som om det faktiskt gick att flytta på siffrorna utan att skära sönder tapeten.
-Jag blänger tillbaka. Och det säger du nu?!?!
-Jaa, (och så ler hon) men vi kan ju tänka på det när vi tapetserar om i här inne i vår.

DET hade inte jag en aning om att vi skulle göra....

tisdag 28 december 2010

Människotyper

Det finns två sorters människor:
De som går före och skapar eller de som går efter och kritiserar.
Vilken är du?

måndag 27 december 2010

Kräsna bofinkar!

Eftersom det är så förbenat kallt ute tycker min sambo om att göra naturen och framförallt fåglarna en välgärning genom att ge dem extra mat. I verkligheten betyder det att jag har fått skotta mig fram till plommonträdet för att hänga upp div. fågelmats attiraljer.

För att ha något att fylla i fågelautomaten införskaffade jag även en säck med solrosfrön.
- Är det bara solrosfrån i automaten? frågade min sambo.
-Jupp, svarade jag.
-Borde vi inte ha en fröblanding istället?
-Eh... Vet inte, de verkar gilla solrosfrön.
-Jag tycker i alla fall att vi ska ha en fröblandning.

Vänlig som min sambo är, påminde hon mig lite nu och då om att vi faktiskt borde ha en fröblandning istället för bara solrosfrön. Därför slank det ned 5kg förblandning i korgen någon dag innan jul. Och för att inte bli snelastad blev det även en omgång julöl på bolaget för att balansera upp det hela.

Och dagen innan julafton fyllde jag på med den där fröblandningen.

Solrosfrön i botten, fröblandning överst.

Igår kunde jag konstatera att fröblandningen inte var särskilt populär hos kvarterets bofinkar. hur man nu som småfågel har råd att vara kräsen när termometern visar -10 och lägre.

Alla solrosfrön uppätna, fröblandningen lämnad.

För att se om det var så att de helt enkelt åt mest från det nedre pinnarna fyllde jag på med solrosfrön igen.

Solrosfrön överst, fröblandning underst.

Och så idag, titta:Fröblandningen ligger orörd, men solrosfröna....


Slutsats: Jag kommer resten av vintern att köra med enbart fröblanding, det blir helt klart är billigast! Eventuellt kan man ju spackla igen två av hålen också, för att minska svinnet liksom.

söndag 26 december 2010

Fira Jul

Det här med att fira jul går det ju lätt lite hysteri i med julklapps-hets, julpynts-stress, matlagnings-ångest och påtvingat umgänge i grupp. "Men det är ju för barnen" brukar det ju heta. Och visst, när jag var sju år var hårda paket, glitter i drivor och fri tillgång på köttbullar fantastiskt trevligt.

Men nu i vuxen ålder har jag insett att större delen av stress-beteendet ligger kvar, men nu är det "för föräldrarnas skull". Jag och min sambo har ca 26mil mellan våra respektive föräldrahem och visst känner man av kravet, att är vi inte hos den ene är det för att vi är hos den andre. Och eftersom vi var på ena stället förra året ska vi väl vara på andra i år, eller hur? Något annat alternativ finns liksom inte.

Och några barn finns inte med i bilden, alls. Den yngste i sammanhanget är min bror som fyller 30 till sommaren. Man SKA träffas alla i familjen, man SKA äta julmat och man SKA ha trevligt tillsammans, så det så!

Det är inte socialt tillåtet att bara få vara hemma själv på julafton. Äta sin egen julmat i lugn och ro tills magen ser ut som en badboll, och efter det få glida ned i sin egen soffa framför sin egen tv med en stadig jul-grogg i handen och titta på Musses husvagns semester i lugn och ro, utan onödiga kommentarer och prat.

Men i år lyckades vi. Eftersom sambon jobbar skift hade vi något att "skylla på" och lyckades därmed avsäga oss alla sociala aktiviteter på själva julafton, utan att behöva hitta på allt för dumma ursäkter som plötslig fläcktyfus, bilen har brunnit eller avloppsläcka i källaren.
Vi stannade hemma, bara hon och jag, tog det lugnt och bara njöööt!

Tänk att det ska vara så svårt att få uppleva äkta julefrid.

Men även om jag avgick med segern om julafton, lyckades väl mamma knipa silvret på juldagen. Jag hade sagt att vi förmodligen skulle dyka upp på juldagen, säga lite hej och byta klappar. Det där förmodligen lyckades hon boka till ett obligatoriskt besök, spikat till klockan 13:00. Senare på julafton fick reda på att vi skulle vara chaufförer till två av gästerna.

Precis, gäster. Det var inte bara vi som var inplanerade. Det visade sig vara jul-lunch i stora rummet, med julbord, grannar, syskon och allt. Det som jag hela tiden försökt undvika hade jag nu ramlat pladask rakt rätt ned i. (Jag vet, jag har bara I-lands problem).

Men förutom att äta julmat, både fick och gav jag några julklappar. Mest nöjd är jag med ett av paketen till min syster:

När det faller vitt från himlen utan måtta
Kan denna vara bra för att bort det.......

fredag 24 december 2010

Julförberett!

Här har det julförberetts hela dagen! Såpass mycket att det hann gå och bli julafton och allt. Men men sånt är livet. Bl.a. har fåglarna har fått extra. titta noga, det är två olika frö sorter i röret. Allt för att det ska bli lite festligare.

Hoppas de tål att blanda bättre än jag gör....

Och så har jag gjort jansson.


Och när jag står där och varvar min potatis med anjovis kom jag och tänkta på en fin liten dikt Kristina Lugn berättade i matprogrammet "Sjön suger" med Ulvesson och Jäkel.

"Om du på bröllopsnatten känner dig en smula oviss.
Sök dig då dit där det luktar ansjovis"

GOD JUL! på er alla!

onsdag 22 december 2010

Barndomsminne!?!

Fästmön tog bilen och åkte iväg för att handla de sista julklapparna tillsammans med en kompis. Det lämnade mig att i lugn och ro klä granen. Jag vet inte vad det är med glitter, men det känns på något vis radioaktivt.

Efter ett år i jul-lådan på vinden har det halverats på alla håll och kanter. Det är bara hälften så tjockt som förra året, hälften så glansigt samt hälften så långt. Och en gran med glitter som inte når ända ned, ser lika jävlig ut som en karl med för korta byxor. (tro mig, jag vet, jag har haft det flera gånger).

Alltså är det bara att knata till ICA för att handla mer. 6meter glitter och en omgång julgranskulor senare är jag på väg mot kassan. Glad och glömsk över att jag går och inte åker bil, slänger jag ned en säck med 5kg fågelfrö också. Det var inte så smart insåg jag när jag kommit ut från ICA.

Vikten är i sig inget problem, men 5kg snelast, det känns lite i ryggen efter ett tag. Då är frågan: vad kan man enklast och billigast balansera upp 5kg fågelfrö med? Jag behövde faktiskt inte tänka särskilt länge, (jag är ju ingenjör). 10burkar julöl såklart! Tur att bolaget ligger i närheten.

Men jag har inte bara handlat fågelfrö och öl idag. I kassan på ICA fick jag syn på den här:


Fisherman's Friend "Cherry" dvs Körsbär. Eftersom jag är mycket förtjust i allt som smakar körsbär köper jag en påse. På väg hem stoppar jag in en tablett i munnen och tuggar lite lätt för att fortare få fram smakerna.

Det smakar barndom...det smakar rött....jag känner så väl igen smaken, men jag kan inte påstå att det är körsbär. Det är medicin av någon sort, det vet jag bestämt... röd sådan? Minnet är starkt förknippat med färgen röd.

Sen kommer jag på det. Jag kan ha fel, för det är snart 30år sedan jag åt det sist, men om jag inte är helt ute och cyklar så smakar den precis som medicin mot springmask. Maskmedicin... mums. Jag tror bestämt att min sambo kommer att få en påse halstabletter ikväll. Inte för att hon har mask, utan för att hennes karl har de barndomsminnen han har. Karln' själv balanserar nog upp kvällen med en öl istället.

tisdag 21 december 2010

Skotta?

Det sista jag gjorde igår var att jag skottade överallt, bl.a. garageuppfarten (den är störst och tar mest tid). Som tack för det vaknade jag i morse av att moder natur hade lagt ytterligare 30cm snö över hela marken.

Jag blev så jäkla förbannad när jag skulle gå till jobbet att jag hängde upp min påse med papper och smörgås på staketet och skottade hela garageuppfarten igen! Sen gick jag till jobbet, med stora kliv, eftersom de inte hade plogat. Och går man många steg i 30cm nysnö kommer det in i skorna. Just den detaljen ville jag inte vara med om. Jag hade fått nog av det vita lappmöglet som det var.

Men det hade inte moder jord. När jag gick till jobbet började det snöa igen! Stoora flingor.

När jag kom hem på lunchen var det fortfarande inte plogat. Så det var bara att pulsa sig hem den sista biten. Något irriterad över det ständiga snöandet, skottade jag hela garageuppfarten igen efter maten, i ren protest. Sen skottade jag en gång ut till stora vägen också. Ville inte ha mer snö i skorna.

I brist på kommuninsats får man göra vad man kan.

Slutade tidigt för att åka och handla de sista julklapparna. Tji fick jag. Det var fortfarande inte plogat. Rent teoretiskt hade jag kunnat skotta hela vägen, så att bilen skulle kunna ta sig fram. Men varför knäcka ryggen av svett om jag ändå bara skulle hinna med en knapp timmes julhandel.

Nej, jag fick pulsa till ICA och handla mjölk istället. Sen kom plogtraktorn, kl 18:00 prick. Efter han hade plogat gick jag ut och skottade garageuppfarten... igen, för tredje gången. Jag är sååå jäkla less på att skotta just nu.

Alla de som sitter och "drömmer om en vit jul" kan sluta drömma och komma tillbaka till verkligheten. Nederbörd i fast form är av ondo och ger ryggskott, snöeksem, försenade tåg och inställda flyg. eller som Carl Bildt skulle sagt: "Inte bra för Sverige" (glöm inte bort att rulla på r:en)

På min önskelista just nu:
Snöslunga
Eldkastare

söndag 19 december 2010

Lurad?

Idag snöar det... som tusan! Men det är ju inte första snön och lär ju inte heller vara den sista för den här vintern. Det är ju faktiskt så att man har vant sig inser man.


Sätter mig och grejar med kort. Tänkte att eftersom jag är så dålig på vanliga album, ska sätta ihop en fotobok med årets bilder istället. Börjar med första januari och arbetar mig framåt genom månaderna. Och så kommer sommarmånaderna...

Vilken j*¤%a skillnad. Hur står vi ut egentligen? I ren överlevnadsinstinkt intalar vi oss att det är vackert med snö och mysigt att tvingas till vistelse inomhus med tofflor och filtar för att hålla uppe kroppsvärmen.

Och snöskottning, det är bara lite nyttig motion vi annars skulle gå miste om! (undrar vad den egentligen kostar samhället i trasiga ryggar)

Hittade den här mobilfilmen från i somras... fatta hur lurade vi är som accepterar all den här snön!

video

När man kan åka båt... och dricka öl...och grilla...och umgås med vänner...

Få saker slår en kall öl vid grillen en sommarkväll.

fredag 17 december 2010

Arga sopgubbar

Jag tror jag lyckades reta upp en sopgubbe idag. Det antagandet grundar jag på att han använde sig av flertalet svordomar då han hoppade ur sin bil. Fast jag tror att kommunens upphandlingsprogram vad gäller snöröjning hade gjort förarbetet och värmt upp honom en aning.

Och vad gjorde jag då för att reta upp honom? I stort sett ingenting. Jag stod bara bredvid och filmade med mobilen. Men när han väl hoppade ur hade jag redan stoppat ned mobilen och börjat gå därifrån.

Om det var jag som kört sopbilen hade jag inte använt mig av svordomar. Inte bara, jag hade använt mig av flertalet könsord också.


video

Fatta hur länge han höll på. Jag gick gatan fram, stannade och glodde, tog fram mobilen... provfilmade... och sedan filma det ni ser här.

torsdag 16 december 2010

Min mobiltelefon, en ost???

I februari i år gick min gamla trotjänare, en SonuEricsson i golvet och jag gick och köpte mig en Nokia 5230. Den såg "flashig" ut och hade en hel del funktioner som verkade schysst, bla GPS.


Till mitt stora förtret har telefonen mestadels fungerat som en gammal volvo. Stor, klumpig, gammal i tekniken och fungerar bara när den själv vill och man är tvungen att öppna ask-koppen för att få i backen (typ). Så har jag upplevt min Nokia.

Det tog tex ända till juni månad innan jag fick iväg mitt första mms, GPS:en slår gärna på 3-4km och irriterande nog var den från fabrik inställd på att inte visa numren som fanns på sim-kortet i adressboken. Internet fungerar bara vardagar jämna veckor, dag före röd dag, samt onsdagar udda datum sommartid.

Idag stötte jag på en kollega som hade exakt en likadan telefon som jag. Självklart var jag tvungen att fråga om han var nöjd med den:
-Ja, jag är skitnöjd, den är jättebra tycker jag, sa han.
-Jaså, kul att hör att någon är nöjd. Själv tycker jag bara att den är slö, seg och irriterande.
-Ja, så var den innan senaste uppdateringen, då var den som du sa, men nu tycker jag att den är både snabb och stabil, och GPS:en är fantastisk.
-När köpte du din?
-i slutet av sommaren/höstas.

Således, allt jag behöver göra är att "uppdatera" programvaran i min mobiltelefon så funkar den mer som jag vill, (dvs fungerar kort och gott). Synd att den inte gjorde det när jag köpte den. Synd att det krävs ca ett halvår från det man köper en telefon tills dess att de på Nokia "gjort den färdigt" såpass att det går att använda den som det är tänkt.

Min mobiltelefon är som en ost. Kräver liksom lagring. Det måste gå ett halvår innan det blir bra. Och det är ju kul. Särskilt med vetskapen hur snabbt elektronik blir omodern.

onsdag 15 december 2010

Att resa eller inte resa.

Jag har varit på tjänsteresa igen. Denna gång blev det två dagar Italien, lite norr om Venedig närmare bestämt. Folk som inte reser i tjänsten blir lätt lite avudnsjuka...Åh... Italien, helt klart varmare än här, vackra omgivningar, fantastisk mat, osv. De som reser lite oftare är mindre avis, eftersom de vet vad som väntar.

Gå upp på tok för tidigt(kl 05:00) för att hinna ta en taxi för att komma med tåget till Arlanda två timmar innan flyget går. Planet försenat, vi är nu på plats tre timmar innan planet går. Köa incheckning, köa säkerhetskontroll, (bli muddrad), köa för en kopp kaffe för 35kr, köa för att tömma blåsan, köa för att gå ombord.

Hoppar av i Zürich för att byta plan. Vårt plan har redan gått. Köa för ny biljett. Får ny biljett till Frankfurt. Ännu mera köa. Landar i Frankfurt, får nya boardingpass för Venedig. Väntar köar, ännu fler timmar i trång flygplanstol med kamp om armstödsutrymme.

Landar i Venedig kl 19:00. Ska hämta ut hyrbil, hyrbilsbokning borta, får annan hyrbil. Två timmar på Italiensk motorväg med vägtulls-trix. Når hotellet och glider in på rummet för att pusta ut. Klockan är nu 21:30.

21:35: Bytt om till ren skjorta, ler, byter visitkort i hotellets lobby och är representativ med ombud från fabriken vi ska besöka. För torftig konversation om väder och verkstad på bruten engelska över middag med okänt ursprung och kryddning. En öl och två timmar senare landar huvudet på kudden.

Jag har verkligen rest hela dagen. Men jag är i Italien. Tänk vad jag ska få se och uppleva!

Imorgon bitti får jag uppleva en hotellfrukost utan svenskt kaffe och där i stort sett allt smakar sött och socker. Och redan klockan nio ska jag få uppleva en fabrik, mitt ute på den decemberkalla italienska landsbyggden, med så få element installerade att konstruktörerna satt och jobbade i täckjacka och mössa framför datorerna (sant).

Detta får jag göra fram till klockan kvart över ett. Sen måste vi in i hyrbilen igen för att hinna med flyget hem kl 16:45. Dvs, ungefär likadan flygcirkus igen fast åt andra hållet. Är hemma fem i två på morgonen.

Ändå är det på något lustigt sätt kul att resa. Bara man inte gör det för ofta. För säga vad man vill, det är ett annorlunda avbrott från vardagen på kontoret, lite mer att uppleva, lite mera spännande, som tex:

Den stolte fabrikschefen vill bjuda på lunch innan vi far iväg till flyget. Enkelt italiensk lunch-hak där servitrisen sprang runt i jeans, svart t-shirt och tatueringar på halsen. Det blir grissini, soppa, pasta, polenta, någon form av ost-potatis, svamp och kött.

När jag var liten lärde min mor mig att kött gärna fick vara rosa, däremot skulle det inte se glas-aktigt ut, för då var det rått och man kunde bli dålig i magen. Det här köttet var definitivt glas-aktigt till större delen.

Jag har nu ett val, antingen gör jag den italienska chefen besviken och inte äter eller så tar jag "a walk on the wild side". Hur bubblig i magen kan man bli??? I tio timmar framöver kommer utbudet av toaletter vara mycket begränsat till ett fåtal offentliga sådana inrättningar. Under långa tidsperioder kommer jag att sitta inklämd och fastspänd på ett plan och slåss med 150andra personer om tillgång till den lilla garderoben som flygbolaget valt att kalla toalett.

Ungefär detta for genom mitt huvud när jag såg köttet. Sen åt jag. Man får ju inte vara feg liksom.
Hur det gick? Kanon, inte ens en brakskit på hela hemresan.

Likheter

Det finns en likhet mellan SJ och Flyget. Ingen av dem klarar av snö.
Hemma 01:55 istället för 22:30.
Läggdags!

söndag 12 december 2010

Fredagsstrul och helgmys

Sista två veckorna har jobbet tagit mer tid än önskat. Men sånt är livet stundtals. Därför var det extra skönt att i fredags bli bjuden på ett dignande julbord av arbetsgivaren. Julbordet läggs i samband med konferens på annan ort. Julbordet äts sedan på dagtid som lunch, på någon sorts arbetstid. Således gäller företagets alkoholpolicy: Ingen sprit. Dvs sillen fick simma i mineralvatten och julmust.

Pressyltan hade inte riktigt återhämtat sig från den ekonomiska krisen än. Bitarna som serverades led av vissa besparingar.

Men självklart ringer telefonen lagom till kaffet på maten. Det är en underhållsman, en såndär som pysslar med verkligheten, närmare bestämt med maskinerna i driften.
-"Vi har läckage på en svivel och vi hittar den inte i interna artikelregistret för maskinen, kan du hjälpa oss kontakta leverantören?"

Svivel är den vita inringade saken. En rörkoppling som tillåter att ena delen är fast och den andra att snurra runt.

Kan jag väl göra, det är ju faktiskt mitt jobb. Även om leverantören är italiensk och jag inte kan mer än "bungiorno" och "gelato". Just den här maskinen har vi haft en del strul med, vilket gjort att jag faktiskt blivit lite småduktig på att hitta just ritningar och reservdelar.

Det gör jag även denna gång, men det tar sina sköna fredagseftermiddagstimmar. Min äldre kollega som skrev in allt i interna artikelregistret var inte så slängd i engelska, även om han kunde en hel del. Sviveln finns där, men den heter inte svivel, den heter "Böj2".

Och bland över 400artiklar i ett register som skapat innan dos-promten är det inte lätt att hitta rätt om man döper på det viset. "Böj2"... undrar om han lyckades registrera någon "Dinkelhoppare" också? (Mycket konstigt, för det finns ingen "Böj1" någonstans). Problemet löst. Suck och pust! (dinkelhoppare, se Disneys l "Den lilla sjöjungfrun")


I Lördags hade vi dragit ihop några vänner på "Pepparkaksmys", dvs, baka pepparkakor, dricka glögg och stöpa ljus.

Du som vill ha krokiga ljus med lustig yta, som brinner oregelbundet och sotar samt tycker om att ha sterarinsmulor överall på golvet under mattan, duken, diskbänken samt har en halv till hel dag extra att slå ihjäl; stöp ljus!

Ljus-stöpning, grejen för dig för dig som vill ha mer att städa!

Vill man ha raka ljus som brinner bra, inte sotar och beter sig som ljus förväntas. Köp färdiga i affären. Det är dessutom billigare.

Vi (två pers) provade sju olika sorters julöl också. Och som betyg jag kan bara säga att:
De smakade finemang, allihop!

fredag 10 december 2010

Morgonstund

06:00 ringde klockan i morse...
Mmmm underbart (NOT).
Trycker på snooze.
Tittar på klockan en stund senare 07:45!
Snoozade inte, stängde av. skit!
Ställer mig i duschen, tvåla in snabbt, spola av ut.
Torka
På med kalsonger
Borsta tänder.
Kalsongerna sitter obekvämt, går för att hämtar nya.
Passerar spegeln och ser att jag har schampolödder kvar i halva håret.
Hämtar nya kalsonger, vänder går tillbaka till duschen.
Tar av mig kalsongerna och inser att gylfen sitter i arslet, därav passformen.
Tar tandborsten ur munnen, tappar den på det rena paret kalsonger.
Sköljer håret, sköljer mun.
Drar på mig kläder, äter banan-frukost på stående fot.
Två stimorol in i munnen, iväg till kontoret.
Slår på datorn, inser att jag inte ska vara här.
Jag ska vara där, i konferensrummet på andra sidan området.
Idag är det heldagskurs med skriftlig utvärdering.
Jag trodde det var måndagar som skulle vara värst, inte torsdagar.

onsdag 8 december 2010

Julklappar

Det börjar dra ihop sig mot julklappar. Själv tycker jag det här med att nätshoppa större delen är kanon. Slippa trängas bland svettiga människor och barnvagnar, bara för att få tag på det näst sista sönderbläddrade exemplaret av den där boken någon önskade sig i julklapp.

En smidig julklapp som går att webbshoppa och som passar till den som redan har allt är en tidningsprenumeration. Jag menar, det går ju inte att redan ha något som inte givits ut än, ha ha!

Sitter på "Tidningskungen.se" och surfar runt lite och hittar denna under "hobby".


Tack och lov så är jag nykter, för vore jag lite sådär glatt salongs-yrslig (på tex glögg), skulle risken vara stor att någon eller några vänner i bekantskapskretsen fått sig en lite annorlunda julklapp.

tisdag 7 december 2010

Ljus

Vissa gillar att samla på porslinsfigurer, andra tycker om ljus-stakar. Har fullt med dem hemma, ljus överallt. Själv har jag alltid av någon anledning gillat ficklampor i alla format. De behöver inte vara de senaste, inte det häftigaste, bara den står ut lite från mängden på ett eller annat sätt.

För några veckor sedan hittade jag en ficklampa på amazon.com som jag letat länge efter på nätet men aldrig hittat. Tyvärr kostade den lampan 229dollar =1580kr. Lite dyrt även för en prylgalning som jag. Visst är det en sjujäkla ficklampa, och visst har jag letat länge, men jag har även ett hus att ta hand om. Därför fick det bli en mindre ficklampa.

Frakten gick med DHL. Jag förstår att Mona i "Monas universum" har haft strul med DHL. Det gick bra ända tills i fredags. Då hade någon ringt tre ggr på min mobil. Men eftersom jag var i Spanien och mobilen låg hemma kunde jag inte svara.

Det var DHL som ville ha tag på mig och komma med mitt paket. Istället får jag ett mail som talar om att de sökt mig för att ge mig mitt paket men inte lyckats. Sen blev det helg och deras kundtjänst är bara öppen vardagar.

Idag gick jag och vaktade telefonen hela förmiddagen ifall DHL skulle ringa igen. Jag vill ju ha min ficklampa. Hemma på lunchen kollade jag mailen och hade då fått ett till från DHL. Det stod:

Eftersom vi inte fått tag på dig och kunna leverera ditt paket, finns det nu hos ditt lokala DHL-ombud (ligger jättenära, 300meter från hemmet). Ta med dig legitimation och uppge leveranskod 564164866846.


Vad bra, tänkte jag. Nu blir det lilla julafton efter jobbet. Men det blev det inte. Klockan tre såg jag att jag hade ett missat samtal på privata mobilen, så jag ringde upp.
-Taxi Rindelöv.
-Jaha, eh... jag heter Gustav och såg att du hade ringt för 10minuter sedan, men då var det väl felringning.....
-Nejdå, nejdå, det är som så att jag har ett paket till dig. Jag kör ut åt DHL.
-Jaså, men jag har fått mail som säger att jag ska hämta ut paketet hos ombudet.
-Det var konstigt, för jag har det i bilen här.
-Ja ha, det var ju lite synd, för jag är inte hemma, sitter på jobbet på StoraFöretaget.
-Men du, jag ska ju till er nu på min runda, kan jag inte lämna av ditt paket på godsmotagningen?
-NEJ, för tusan, det är ju ett privat paket.
-Jaha.... för du det är så konstig adress..
-Agatan 4, istället för Ågatan 4? Det är beställt från USA och de har ju inte å ä och ö.
-Jaha..... Ågatan....Du, jag slår in det på GPS:en med en gång.

Till slut dök han faktiskt upp här hemma med paketet och jaaa, ficklampan var rätt, och den var hel och den lyste jäklar så redigt. Nu är jag lycklig!



Storleken har betydelse!

måndag 6 december 2010

Lite av varje...

När vi reste hem från Spanien i fredags pratade vi lite löst om att vi skulle "komma bort" Vid bytet på Madrids flygplats eftersom solen började titta fram, och på så sätt få någon dags vårvärme och sol. Föga anade vi vilken jäkla tur vi egentligen hade. Flygledarnas sjukskrivning låg bara timmar bort.

Helgen har i övrigt varit lugn. Idag satt jag och tittade på Disney dags. På discovery går det nu och då "Whale Wars". Ett gäng GreenPeace aktivister som försöker stoppa japanska valfångsfartyg. På disneydags (SVT) visade de en gammmal film med både Musse, Kalle och Långben i en och samma. De var ute på valfångst.

Är det bara jag som känner att det politiska klimatet har ändrat sig lite och att det just nu aldrig skulle nyproduceras en sån här film. Kan det t.o.m. vara så att någon på svenska Disney inte riktigt varit vaken i sitt filmval, hur oskyldig Långbens harpuneringar än må vara.

Långben laddar om med ankaret efter att harpun-pilen gått åt fanders... (dödade nästan Kalle-Anka)

Långbens tilltänkta offer sett uppifrån. Nu ska blodet flyta!!!

Övrigt idag:
Laddade skruvdragaren med en borr för att förborra för en skruv i trä-trappen. Ska fan sluta handla borrar på ÖB och Biltema. Trä mot borr i skruvdragare... träet vann.... det finns mjukjärn och så finns det mjukjärn.

Jävla skit-kvalitet!

fredag 3 december 2010

Skillnader

Jag har varit borta några dagar. Orsaken heter tjänsteresa. I onsdags lämnade jag ett snöinklätt Sverige med -16grader och begav mig ned till Spanien. Och säga vad man vill men vädret i Spanien var inte alls som här hemma i Sverige. Det var plus 3grader, snålblåst och regn (rätt mycket regn faktiskt).

Spanien, ett EU-land så nära så lika oss och ändå så olika. I Spanien byggs alla hus på sommaren, och då är det så varmt att man glömmer att sätta in element. Därför är 12-15grader en vanlig inomhustemperatur. Detta gäller även toaletter. Jag är glad att inte behöva använda sittringen vid varje toalettbesök (burr).

Sen är deras samhälle uppbyggt efter helt andra tider. Vi reste ned för att kvalitetsgranska en verkstad. När det var färdigt tänkte vi ta en promenad i staden vi var och titta lite på centrum. Våra vänner på verkstaden tyckte då att vi skulle ta oss till hotellet först och vila lite, eftersom butikerna öppnar först 16:30.......på en vardag (spår av siestan?).

Efter rundturen (som tog ett tag eftersom vi hittade en bar där det serverades öl), återvände vi till hotellet. Klockan var då 19:50 på kvällen och vi uppsökte hotellets restaurang för att få i oss lite middag.
-"Sorry, kitchen open 20:30" blev svaret.

De äter uppenbart middag lite senare där än här. I den lilla restaurangen satt det med jämna mellanrum skyltar med en överkryssad cigarett och "prohibido fumar". Jag trodde att det betydde typ "rökning förbjuden" gemensam EU-lag som trädde ikraft för några år sen med mycket tjohej och buller.

Men jag hade fel. Det måste betytt något annat för det röktes utan problem från alla håll och kanter. Utan att varken personal eller övriga gäster brydde sig.

Idag har hela dagen bestått av hemresa. Vi steg upp 05:30 och tog taxi till flyget 06:00. Kom hem med en försenad buss och stod innanför dörren hemma kl 18:45. Mitt bästa minne av resan just nu är en dålig smörgås för 3,75€ på flyget till Sverige. Av mängden toapapper som hittills gått åt är jag tämligen säker på att något i det köket inte tvättat händerna.

Nu är det helg!

onsdag 1 december 2010

Pepparkaka?

Vad sägs om att kunna bjuda på ett extra pepparkakshjärta såhär i juletider. Köp och baka själv i solariet. Vägen till mannens hjärta går via magen. Det här blir två i en på något vis.


Själv skulle jag vilja ha kalsonger med hålmönster som ett traktordäck.

tisdag 30 november 2010

Är det bara jag som irriterar mig???

Tekniken går framåt på alla områden. Förr var det enda som lyste glödlampor. Idag har nästan alla glödtrådslampor ersatts med diodlampor. Jag tänker då närmast på ficklampor, cykellysen och andra "leksaker" (nyckelringar mm).

Vanligaste vardags-lyset med diodlampor är nog cykelbaklyktor. Mellan 1-5 dioder sätts samman med en röd plastreflex och vips har vi ett cykellyse. Ett cykellyse bak ska vara rött och ha fast sken (enligt lagboken). Ändå envisas otroligt många (idioter i min mening) att sätta cykel-lyktan på "blinkning".

Jo, för då syns man bättre. Verkligen?? Jag kan hålla med om att om jag står i ett mörkt vardagsrum så upptäcker jag en blinkande cykelbaklykta snabbare än en med fast sken, visst. Men i trafiken då?

Ljusmängden från en cykelbaklykta är inte stor, och på bara 20meters håll är lyktan mer flimrande än blinkande. Gissa hur den är på 100meters håll. Ljus som flimmrar är antingen lååångt borta eller befinner sig bakom ett staket eller buskage. Och det finns inget fordon i körkortsboken som har flimrande baklykta.

Att dessutom köra i stadstrafik med alla lampor, lyktor, reklamskyltar mm underlättar inte. Blicken far fram och tillbaka, och vad är det som säger att blicken passerar precis i den mikrosekund lampan är tänd?

Ett fast sken lyser hela tiden. Ett fast sken kan vara allt från cykel till "enögd" bil. Ett fast sken tillåter mig att i ögonvrån se ljuset och bedöma dess läge och avstånd i förhållande till min egen förflyttning. Ett fast sken vet jag alltid var jag har. Ett fast sken är alltid där.

En jag har jätteofta blivit "lurad" av blinkande lyktor. Eftersom de flimrar registrerar hjärnan dem som längre bort än vad de är. Alltså behöver jag inte oroa mig om dem förrän om ett litet tag.

Därför blir det en obehaglig överraskning när det röda skenet inte var 125meter bort, utan helt plötsligt 25meter. Man får samma känsla i magen som när man ser 7åringar ute i trafiken själva med sina kompisar.

Och de där 25metrarna är ju snart av klarade när man sitter i sin bil och avståndet till cykeln kan helt plötsligt vara 5meter. Fast då är det kanske bra att de har en blinkande lampa, så att man upptäcker dem lättare, eftersom de plötsligt är så nära. Och sen blir allting svart... eller jag vet inte....

måndag 29 november 2010

Julpyssel

Idag har jag julpysslat. Sambon jobbade eftermiddags skift så jag har haft hela huset för mig själv. Började min ensamhetsvistelse med att konstatera att jag inte rakat mig sedan bloggträffen förra fredagen. Jag har ungefär lika mycket hårväxt på hakan som Arne Hegerfors har på huvudet. Som en fjortis som försöker spara ihop till något det inte finns resurser till.

Det är ungefär som ogräs, det bara växer men finns inte resurser nog att göra något av det.

Jag ser ut som en alkis. Luktar nästan som en också misstänker jag. Har inte duschat sedan fredags kväll samt att jag luktar pilsner eftersom jag hittade en folköl i kylen (vilken jag tog till lunchen).

Men det är första advent och jag tänkte överraska min sambo med att julpynta lite. Vi börjar med glögg och pepparkaka, ett bra utgångsläge.

Arbetsförutsättnignar!


Började med att montera en sånhär. 60kr på ICA (köpte igår) och då ingick batteri. Finns liksom ingen ursäkt till att inte sätta upp en i stearinljus tider.

Rota rätt på julsaker i förrådet: Check!

Mera glögg...

Fippla ihop staken och tända ljus: Check!

Hoppsan.....


Mera glögg!

Nästa år ska jag köpa en trasselfri.

Denna ljusslinga behöver stöd...


Säg den julstämning som inte går att fixa med silvertejp. (silver hör väl julen till?)


Julmysigt i hallen: Check!

En decimeter till och advents stjärnan hade spridit julstämning....suck..mera glögg...


..hyfsad bouquet i alla fall...

Lite skarvsladds-mickel och betlehems stjärna lyser: check!

Santa close-up!

Mera glögg....

Ha ha.. titta, den simmar....


Snett är det nya raka!

Släng dig i väggen Ernst Kirshsteiger. Jag kan också färgmatcha. Svart sittring, svart tomteluva!
(No worries, it is nyspolat, so it's not äckligt)


Mer glögg.....

lördag 27 november 2010

Lördagmorgon... eller förmiddag

-8grader ute, blöt tvätt i maskin som väntar på att hängas och flertalet rum som behöver närkontakt med dammsugaren. Helgmornar är härligt. Det ger ett litet annat perspektiv att få se sin vardagsröra i dagsljus.

Ang. mitt problem med Kaspersky (se förra inlägget), verkar det felet ligga hos Microsoft, eller rättare sagt Hotmail. Den hotmail adress jag skapade för snart 14år sedan (och angett i mitt köp hos Kaspersky) vill inte ta emot mail. de bara försvinner i cyberspace. Testade igår att flertalet gånger maila till mig själv från jobbet.

Men det gick inte. Enda mailet som kom fram var ett jag mailade från hotmail till jobbet och sedan tryckte "reply" på. Då gick det fram. Allt annat är spårlöst försvunnet. Sitter inte i något spamfilter eller nåt.

Tyckte väl att mängden skräppost minskat avsevärt på det kontot ha ha. Jag ringde Emil (se kommentarer förra inlägget) och förklarade situationen och angav en ny mailadress (som jag även mailade till honom). Emil var trevlig och hjälpsam och skulle maila över koden på den nya adressen.

Men jag har inte fått något än. Kan vara för att det var fredag igår, kan vara för att webbhotellet jag har min andra adress på tydligen körde uppdateringar på sina prylar igår eftermiddag (suck).

Men mail har jag fått ändå. Någon har kapat en kompis adressbok på hotmail och skickar ut ful-reklam om att jag ska handla iphone-prylar på en web-sajt i Hong-Kong. Har fått tre stycken hittils. (tjoho)


Tipsar igen om "kolla om lampan är hel" med ett 9Vbatteri. Det börjar ju bli dags nu. För utförligare instruktioner, se äldre inlägg här.

torsdag 25 november 2010

Web-shopping

Det är dags att uppdatera anti-viruset igen. Visst, jag vet att det finns gratis-grejer att ladda ned och att de funkar klockrent, men jag är ändå så dum så jag tror jag får något bättre om jag betalar för det än om det är gratis.

Dessutom är 800kr om året för tre datorer inte dödligt. Det är typ 67kr/månaden för att kunna koppla av och slippa nojja. Precis som en flaska vin, de kostar också runt 67kr och får en att koppla av och inte nojja. Men av någon lustig anledning går det alltid åt mer vin än antivirus.

Vad jag inte fattar är att anti-virus företagen jobbar bättre på sina "Köp ny licens en gång om året på webben"-uppdateringar. Förr om åren hade jag Norton. Min "datorkunskapkännedom" på den tiden var såpass att jag byggde mina datorer själv av lösa delar och installerade alla program. Ändå lyckades jag aldrig via Nortons hemsida uppdatera mitt antivirus korrekt.

Varje år (notera varje år) tre år i rad, efter att jag försökt köpa en uppdatering online, var jag tvungen att ringa telefonsupporten eftersom det alltid gick åt helvete. (ett år tex ändrade webbsidan automatiskt min produkt mot en annan den tyckte var bättre) Och varje år fick jag ett e-mejl av Norton där de efteråt frågade hur jag blivit bemött i telefonsupporten, eftersom de jobbade på att bli bättre. snacka om att lägga krutet fel.

Nu har jag Kaspersky. Skulle återigen uppdatera online. "Tryck här för att förnya" har det stått i en liten ruta flera dagar i rad nu. Jag klickade där. Då hamnade jag på deras hemsida. Därifrån kändes det inte alls självklart vart jag skulle ta vägen.

Jag gick tillbaka, startade Kaspersky-antivirus, fick upp en ny ruta med texten"förnya här". Hamnade då på en annan sida hos Kaspersky, bättre, men kände mig fortfarande vilsen. Lyckades via en tredje väg klicka mig fram till samma sida som innan , men nu med rabatt, eftersom jag redan har Kaspersky.

Det lät ju bra, tänkte jag och klickade vidare. Snart hade jag påbörjat mitt onlineköp. Jag skulle fylla i förnamn och efternamn, e-post mm. Klickade vidare och fick upp en lista med vad jag beställt (av någon underlig anledning hade det anslutit en backup-cd för 130kr automatiskt) och jag skulle betala via kontokort.

Går in på internetbanken, gör en säker kortbetalning, får kortnummer, knappar in, bekräftar, går vidare, får "kvitto" på skärmen med utskriftsmöjlighet. Jag skriver ut. "Tack för ditt köp", typ får jag.

Sen får jag inget mer. Kollar mailen.... ingenting. Var är min nya produktnyckel??? Jag har just betalat 800kr för ... ingenting. Har kollat mailen som en tok senaste två timmarna, men ingenting. Nåja, de kan får 24 timmar på sig.

Men det är ju lustigt att de som gör program som ska skydda oss på nätet är de som är sämst på att göra saker på nätet. Känns ju inte särskilt betryggande när man tänker efter.

onsdag 24 november 2010

Vilken underbar dag.

Idag försökte jag börja dagen med att ignorera att den börjat. När allt kommer omkring är det ingen bra idé att ha såndär flashig väckarklocka som visar både inne och utomhustemperatur. -2 grader och vinden riktigt viner utanför fönstret och snökristallerna är så hårda att de faktiskt hörs när de blåser in i glasrutan (var man tyst och lyssnade jättenoga hördes de lite lite).

Jag låg och försökte ignorera omvärlden ända till klockan blev 7:52. Kände att jag var lite tvungen att gå upp då. Vi börjar normalt kl8:00. Uppfinningen flextid är verkligen lika stor (eller större) som kardborrbandet.

Knatade till jobbet och fick uppleva den härliga friska känslan när vinden blåser rätt genom mössan och snökristallerna letar sig in i ansiktet och ända upp i näsan oavsett hur och i vilket väderstreck man vänder huvudet.

Sätter mig framför datorn på jobbet och inser att just denna morgon har någon vänlig själ bokat in ett utbildningsmöte kl8:30 där JAG ska vara utbildare i ett nytt program vi köpt in. Vad är det för stil att lägga ett möte inom ramen för flextid?Jäkla stolpskott! Bäst av allt var ju att chefen var en av eleverna som tröttnat att vänta på läraren och återgått till kontoret. Skönt vi inte har lönsesamtal den här veckan.

Men det finns en fördel med kylan och snön. Mördarsniglarna hatar det!

Nya ord

Idag har jag ägnat nästan hela dagen med att stirra på en och samma ritning på en stor lock-liknande tingest och försökt klura ur var jag ska rita in lyftöron utan att de blir ivägen eller påverkar hållfastheten negativt.

Såg förmodligen ut som om jag både lämnat ambition och dna-stege hemma när jag satt där stirrande på skärmen, kroppen formad som en uppblött ostbåge i kontorsstolen och munnen lite lagom hjärndött halvöppen. Stirra klura, överslagsräkna i huvet, förkasta, stirra och klura igen.

Men där emellan gjorde jag några framsteg. Jag har lärt mig tre nya ord idag, nästan kan man säga.

Jag håller på att köpa in två specialcontainrar till produktionen. Till min hjälp har jag en glad och trevlig inköpare. Han hittar tillverkar och fixar kontrakt, jag fixar ritningar (skriver ut från digitala arkivet).

Botten på containern är gjord i stål, en rund stålskiva med uppvikta kanter (som en jättestor matskål för hunden). Att forma en plåt så heter på engelska "to dish a plate" = Att tallrika en plåt= forma en plåt som en tallrik (jämför med ordet satellite dish=parabolantenn).

Anledningen till att vi slog upp det på engelska är för att vi överväger att lägga produktionen utanför landets gränser och då är det engelska som gäller. En av leverantörerna tycker att botten ser onödigt krånglig ut och frågar om han får lösa det genom att svetsa istället.

I förmiddags fick jag kopia på ett e-mail min kollega skickat som svar:
No, welding is not ok, don't you have machines for dishing plates?

Jag och Google översättning tyckte lika. Han har frågat om de inte har någon diskmaskin, typ.
Vi skrattade åt det ett tag och sen skickade han ett korrigerings e-mail.
Det var dagens första "ord" to dish a plate.

Andra ordet får jag lite senare i ett nytt e-mail från samme kollega. Vi ska på samma möte i stockholm och jag och en kollega till ska ta tåget och frågade om han ska med. Får då svaret:
Ta tåget ni. Är redan i sthlm, jag tar tricken.

Tricken? Jag som sällan rör mig i 08-området har aldrig berörts av det uttrycket. Jag förstår att det rör sig om ett fortskaffningsmedel, men vilket? Via google hamnar jag på "Slangopedia.se". Där blir jag informerad om att Tricken är gammal stockholms slang för spårvagn, vilket numera även verkar gälla för T-bana. Så var dagens andra ord lärt.

Tredje då: Jo, det går att bläddra bland andra ord på Slangopedia. Jag klickar lite på blädderknapparna och får i vänsterkanten upp ordet "Taxnos" (ett klick från tricken). Och vad kan taxnos vara slang för?

Tja, läs själva, visst har jag väl varit med om fenomenet, men inget jag brukar meddela omvärlden.

tisdag 23 november 2010

Opassande

Lyckades på något vänster landa in på Anna Books blogg. Där hade hon radat upp "10snabba". Jag svarade också. Vi har tre av tio svar gemensamt. Med andra ord: jag och Anna Book passar inte för varandra.

söndag 21 november 2010

Hur ska de ha det?

Som jag nämnt tidigare tycker jag om prylar. Och som karl gillar jag leksaker (inom visa gränser). Därför händer det att jag står och tittar på stora kartonger med radiostyrda bilar på tex coop eller ICA maxi.

Men eftersom jag vet att jag skulle tröttna efter 20minuter och att den sedan bara kommer att samla damm i något förråd behöver min sambo faktiskt aldrig säga nej. Det blir aldrig något köp ändå. Men titta är kul!

Tittade gjorde jag idag, och blev något förbryllad. Ingår eller ingår inte batterier??

Förstora bilden så ser ni att det under den orangea pricken står 8xAA ingår ej

Sen tycker jag det är schysst att den är byggd av originaldelar (blå punkten). Om man går och köper en radiostyrd bil i plast för 300kr från Kina vill man ju inte att det är någon skruv som är pirat-tillverkad.

Fantastiskt teknik!

Fick syn på följande skylt i Linköping när jag var på väg till bilen.


Tänka sig, rotfyllning via sms: inte illa.

HA HA! Tror jag ska skicka ett par sms från kompisens mobil.

Träff

Jag har varit på bloggträff. Jösses. Det trodde jag ju inte att jag skulle göra när jag gjorde min första kommentar på en blogg någonsin för snart ett år sedan. Men det ena gav det andra och så i fredags var jag på bloggträff på restaurang Riva i Linköping.

Och trevligt var det. Man lär känna så mycket olika människor. Hade en bordsdam med det diskreta namnet "The Queen of fucking everything" . Hon skulle egentligen blivit bagare, men fick inte för sin piercing, och blev konsult inom ämnet teknisk dokumentation istället. För de områdena ligger ju nära varandra. (kul tjej)

Sen var det några som roterade och jag fick en ny bordsdam, Suzan. Förutom att ha kvällens coolaste hals-smycke, har jag bara en sak att säga om Suzan: Rock n' Roll.

Det syns lite illa, men det är alltså ett plasthjärta i form av ett riktigt människohjärta. Me like!

Det är inte alla brudar som lånar kompisens mobiltelefon och visar hur man gör en "röv-bild" genom att ta en närbild på armvecket och sedan lägger det som bakgrundsbild. Vi hade teckenspråksskola också. "Jag har mask i magen" och "Du luktar bajs". Måste vara två väldigt vanliga hälsningsfraser i döv-världen.

Mat då? Jag var väldigt länge inne på att jag skulle beställa in gös.
"Ekologiskt metad gös, humant avlivad med vördnad till det naturliga ekosystemet. Balanserat snittad och filéad av vår albanska köksmästare. Kryddad och smekt med örter från den rena jungfrudalen i Schweiz, halstrad över öppen eld på olivträdsved. Serverad tillsammans med vänsterhandrörd beligisk blomkolspuré och dagg-plockade primörer från Loire dalen."
Har man åkt ända till Linköping vill man ju äta med stil.

Därför beställde jag in pizza!

Gös, nej, grispannkaka!

Kul var det, mätt blev jag. Mitt enda problem var att jag kände mig varm typ hela tiden. Ni vet precis så att det inte rinner i pannan men tillräckligt för att man ska vilja ta av sig ett plagg. Hatar när det händer. (man är ju svensk, måste ju ha något att gnälla över också). Jag vill avsluta med att säga : Tack Anna för en kul kväll.