Coop gör det igen!

Tisdag betyder veckohandla, och eftersom det behövs lite varor från en byggavdelning blir det coop. Och som vanligt när man handlar på coop finner man alltid något som personalen missat.


För Libresse bindor står jämförpriset i kr/st. 2,29kr/st är väl överkomligt, vad vet jag? Jag använder det inte (däremot har jag betalat för massor av dem genom åren).


Sen har vi Hello Kitty. Tycker det är rätt tufft att även det märket slagit sig in på denna marknad. Varför inte liksom. Men de kör inte jämförpris i kr/st. De jämför istället kr/liter. Jag antar att det är per liter absorberad vätska (såndär blå som den är i reklamen). Det kanske är bra sätt att jämföra med men, borde inte alla märken köra med samma sorts jämförelsetal? Annars går det ju inte att jämföra, menar jag.

Som avslutning tänkte jag presentera Butinox färg som säljs på coop, nyans Örken. smaka på det namnet till en färg. Örken. Låter ju som en blandning mellan spya och rap. Sur uppstötning ungefär. Vart i huset kan man måla med en färg som heter Örken? Matsalen? Sovrummet? Köket? Örken.


Det är nästan helt kart att färgnyansen fått ärva sitt namn från ett smeknamn på en av skolbespisningens mindre populära puré-rest-soppor. Smaskens NOT!

Teknik

Någon av de närmaste dagarna ska jag åka ut till min mor för att koppla in hennes video. Ni vet en såndär gammal apparat för stora VHS kassetter. Mamma saknar att inte kunna titta på sina gamla filmer. Hon hade försökt koppla, men det funkade inte.

Sist hon höll på skulle hon koppla in lilla tv:n i gästrummet till en enkel digitalbox (en såndär som bara ger gratiskanaler). Hon hade kopplat rätt, sa hon, men tekniken ville inte vara med. Så jag skulle se om jag kunde få någon bild. Det var säkert en såndär inställningssak. Bilden visar hur hon kopplat.

Båda apparaterna får ström, men hon har kopplat antennen direkt in i tv:n och så har hon ställt digitalboxen vid sidan om, separat. Sen går det en lös sladd från digitalboxen som inte är inkopplad någonstans. Hon är söt min mor. Jag ska nog få fart i hennes gamla video också, om det inte är värre fel.

Säng säng säng

Vi begav oss till ett såntdär köpcenter i helgen för att slita lite på lönen som trillade in i veckan. Min sambo har väldigt länge påpekat att det vore trevligt med en ny säng. Som karl tycker jag naturligtvis att den vi har duger. Men hon säger att det är trångt och varmt, särskilt på sommaren. Jag påpekade att det snart är höst och att de problemen då försvinner. Tyvärr höll inte mitt argument, 120cm är för smalt, så är det bara.

Så för att visa att jag lyssnar på min sambo började vi denna dag på en "Sova butik". Vi klev in, såg oss runt, hittade en säng vi tittade lite på. Då glider det upp en försäljare bakom oss:
-Hur kan jag hjälpa er? frågar han.
-Vi vill titta på en 180 säng, stommen får vara som den vill, men bäddmadrassen över ska vara 180 bred så vi slipper kanter.
-Det ska vi ordna, säger han.

Sen börjar resan. Efter några frågor får vi varsin kudde (jag en fast och sambon en mjuk) och han drar med oss på en sängprovarsafari med tillhörande föreläsning om svankstöd, höftparti och zon-indelning.

Vi får prova prova än det ena än det andra. bla, tempur-madrass...Kändes som rehab-madrass från ortopedkliniken. Ingen känsla jag vill ha i sovrummet (inte än i alla fall). Vidare till nästa säng.

-Vad tycker du om den här då? frågade han.
-Ska jag vara ärlig får jag en väldig känsla av gästsäng i gillestugan svarade jag.
-Jaha, sa han och skrattade lite. Då blev det ju billigt för dig för det här är en av de dyrare alternativen, en hästens. (kom senare på varför den kändes som gästsäng, mamma, farmor, mormor, alla hade de tagelmadrass i den hopfällbara gästsängen när jag var liten. Därav känslan).

När vi hållt på i över en timme hade vi hittat en säng och madrass kombination som både jag och min sambo var bekväm att sova i.
-Då ska jag bara räkna ut priset, sa försäljare. Vi har ju rabattdrive nu. Och så försvann han.

Efter 3 minuter kom han tillbaka:
-Så nu har jag räknat, och allt som allt med rabatter landar det på 14750kr.
-Okej, fick jag ur mig. Eh, vad säger du älskling. Ska vi ta en fika och tänka över affären?
- Vad är det att tänka på, ni behöver ju en ny säng, och nu får ni ju en som ni vet att ni båda trivs med och som ni kan byta ifall ni inte blir nöjda. sa försäljaren
- Jo, visst....
-Självklart ordnar jag bra pris på hem transport åt er.
- Det tackar jag för, men jag vill nog ändå ta en fika innan vi bestämmer oss.
-Jag förstår inte vad det är att tveka över. Ni behöver en ny säng och här har ni en säng som passar er båda, ni ligger bra och ergonomiskt korrekt liggkomfort, ni har båda sagt att ni gillar designen.

Jag bytte då taktik och vände mig till min sambo och sa klart och tydligt.
-Bara så du vet, Jag gör ingen affär förrän jag fått kaffe och smörgås. Då "släppte" han oss.

Visst fattar jag att det är surt för honom att förlora "ett sälj" när han lagt ned över en timmes arbete. Men ärligt, tror han verkligen att jag ska hosta upp nästan 15000kr på dagens första butiksbesök utan att tänka efter. Och inte har jag lust att gå tillbaka heller. Vill inte behöva argumentera mig ur butiken en gång till. Lite synd, för annars var han skit trevlig som försäljare.

Städa

Idag har jag "städat" lite i cyberspace. Jag tog bort min gamla blogg jag inte rört på nästan två år. Det kändes bra. Men jag fastnade för detta inlägg eftersom det är ett problem jag fortfarande har. Därför kör jag det igen.

Med risk för att bli kallad gnällig, ännu ett I-lands problem. Jag är en kille som tycker att vi ska försöka att rädda världen. Jag försöker handla ekologiskt, bära all reklam och tidningar till återvinningscontainern, stoppar färgat glas i grön iglo och ofärgat i den vita osv. Naturligtvis ingår det också i den här gröna vågen att panta urdruckna ölburkar och läskedrycksflaskor.

Och det är nu mitt lilla fåniga problem börjar. Pant består ju mestadels av luft. Det gör att när man pantat två fulla pappkassar med blandad kompott brukar det stå typ 8:50kr i apparatens lilla display. Efter det trycker man på knappen och får sitt lilla pantkvitto som åker ned i valfri ficka för att sedan hittas vid fickrens innan tvätt.

Just det, glömde visst bort det där pantkvittot när det var dags att betala, den där gången också. Efter att proceduren med glömda kvitton upprepat sig i åratal och bakfickan på jeansen mer blivit en mindre returstation för pantkvitton blev jag lycklig då de började införa "Biståndsknappen"

En knapp som skänker de 8:50kronorna till bättre behövande. Oftast rödakorset eller Rädda-Regnskogen. Helt plötsligt kan man bidra till en bättre värld genom att klämma några pilsner extra i veckan. Rädda gatubarnen i Barasilien genom att blanda till en extra rom och cola. Helt fantastiskt!.. Om det inte vore för det där jädra KVITTOT!!!

Ingen ska ju tro att man blir kvitt kvittot bara för att man vill bidra till en bättre värld, tvärtom. Vill man rädda världen så får man ett extra långt kvitto, 20cm (jag har mätt) där det står "tack så mycket för din gåva bla bla"

Hur mycket regnskog har man räddat för 8:50kr om apparaten envisas med att spotta ut så mycket papper i retur. Eftersom kvittots längd inte hänger ihop med hur mycket man pantat för finns det ju risk att regnskogen "går back" om man inte pantar för minst 12kr eller något. "Döda regnskogen, panta en burk i taget och tryck på välgörenhetsknappen efter varje gång"

Varför kan man inte få göra sig av med sina pantflaskor utan att behöva få en massa papper i retur. Det är ungefär som att köpa ekologisk eller kravmärkta bananer. De bananerna känner man igen genom att de alltid är förpackade i en extra plastpåse för att öka på koldioxidutsläppen de inte bidrog till under sin uppväxt. Och ligger de inte i plastpåse så är det extra plasttejp runt om dem som talar om att de är ekologiska. För att inte nämna flygresan till Sverige när vi ändå pratar CO-utsläpp. Jämför det med ett svenskodlat äpple.

Män och matlagning

Idag fanns det ingen matlåda som väntade på mig i kylen när jag kom hem på lunch. Glömde bort att det inte blev något över igår. Så jag har 45minuter på mig att få ihop något ätbart, äta det och sedan återvända till jobbet.

Man kan ju knata till macken och köpa sig en findus elle dafgårds låda, men sånt tar tid. Jag lekte istället mat-MacGyver och inventerade skåp, kyl och frys i min jakt på något snabbt, enkelt och ätbart. Och jag säger bara tack och lov för konserver. Titta!:


Man tar helt enkelt och blandar innehållet i en stor skål, lite olja vinäger salt, peppar och "ta-daaaa". Tonfisk- och bönsallad. Vem har sagt att det är svårt att laga mat?

Torr om fötterna

Vissa dagar är mitt jobb ett riktigt äventyr. Idag var inte en sådan dag. Idag har jag hela dagen suttit och ritat på en rulle. En rund järnrulle med lager i ändarna. För att jag inte skulle jobba för långsamt, fick jag slumpmässiga besök av vår överingenjör som tyckte att jag skulle rita fortare, och föreslog en massa lösningar som jag inte förstod hälften av.

Själv ritar han ingenting eftersom firman gjort sig av med alla ritbord. Dator tror jag aldrig jag sett på hans rum, och han är den enda på hela avdelningen som fortfarande använder faxen. Vi kan kalla det ålderstecken i arbetet.

Men nu ska jag berätta om dagens äventyr jag har haft i den stora världen. Idag var det löning. Det betyder clas-ohlsson shoppa. Idag skulle jag bara ha träplugg och trälim. 378kr, (jäkla dyrt lim).

Men innan jag kom till clas-ohlsson var jag tvungen att parkera. Precis som i övriga stora delar av landet hade det även här regnat. Minutrarna innan jag svängde in på parkeringen hade det faktiskt tok-ösregnat. Men de som kommer fort försvinner fort (som flickan sa). Så när jag klev ur bilen var det uppehåll.

Däremot var det gott om pölar på marken. Om detta blev jag varse när jag närmade mig parkeringsautomaten. Det gick rätt bra tills jag var bara ett kiv ifrån den. Då ser jag att min vänstra sko håller på att försvinna under vattenytan.

I just sådana situationer finns det inte tid att tänka, det är bara att agera. Så jag hoppar upp på närmsta möjliga höjd, vilket visar sig vara betongfundamentet till parkeringsautomaten. Men en modern parkeringsautomat är stor vilket gör att den buktar utåt. Därför är det viktigt att hålla i sig med båda händerna runt automaten. Så där stod jag, mitt i en djup vattenpöl fastklamrad vid en parkeringsautomat.

Men jag hade ju faktiskt ett syfte med mitt automatbesök. Med vänster hand runt automaten, lirkade jag med höger hand fram plånboken, lade den på automaten och plockade fram mynt för mynt och stoppade i. Tryckte på knappen, stoppade tillbaka plånboken, fick min biljett, lägger den i fickan, vänder mig om för att göra ett hopp tillbaka till "torra land".

Då ser jag hur två karlar kommer mot mig. De tvekar lite när de ser mig uppflugen på automaten. Sen ser de vattenpölen. Då säger en av dem:
-Nej fy, det här går inte. Vi får gå till automaten där borta. Och så vänder de på klacken och går till en automat 30m längre bort, en utan vattenpöl.

Visst, man kan göra så, men det är inte rätt.

Kompost

Jag har en sambo som tycker om choklad. Hon hade noterat att vi hade ett halvt paket "chokladmousse med crisp" kvar i ett skåp. Någon sorts efterrätts-rest, från ett besök där vi tydligen kände att gästen var fin nog att kosta på något mer än bara varmrätt.

Nåväl, i brist på bröd i vårt hem blev hon helt enkelt tvungen att vispa ihop två skålar mousse till kvälls te:t (drycken te i bestämd form) . Och sånt säger man ju inte nej till.

Eftersom hon varit så duktig och vispat mousse för en halvtimme sedan och nu stod och gjorde te till oss båda kände jag att även jag borde bidraga med något. Jag gick därför ut med soporna. I samma veva tog jag med mig komposten.

Vi har en separat kompostsortering för vår egen kompost i trädgården. Den sorteringsbyttan har lock på sig. På det viset hålls både lukt och bananflugor borta. Jag och min sambo är rätt duktiga på att kompostsortera. Däremot är vi inte lika duktiga på att tömma komposten så ofta som man borde. Sånt kan ofrivilligt skapa en väldig biologisk mångfald under diskbänken.

Men nu var ju jag duktig och gjorde det. (Tömde komposten alltså, inte skapa mångfald). Jag dunkade ut alla sallads och gurkrester (egen gurka) i komposten. Då såg jag att det i botten bildats något organiskt och småslemmigt. Jag gick in och visade min sambo.

-Titta, det ser ut som kräks, sa jag och satte den under varmvatten kran för att börja diska ur den.
-Få se, sa min sambo och tittade över min axel. Usch, du har rätt.. bläää
- Ha ha, det luktar som kräks också.
-Näää... huuuåååää, ja det gör det.

Och helt plötsligt hade hon ändrat sig helt och skulle INTE HA någon chokladmousse, och jag var bara dum som kom på såna dumma saker så att allt blev dumt.

Där har man för att man försökte göra något bra....





(.. men det blev mousse ändå, så småningom)

Kloka beslut

I fredags fick jag ett akut-uppdrag. En vagn ute i produktionslinan som går på ett spår fastnade hela tiden golvunderlaget. En liten "sjukdom" som kommit efter årlig renovering. Jag samlade på mig fakta, tog några bilder av eländet, rotade fram ritningar och kallade till möte. På mötet var vi två maskiningenjörer, en chef, en underhållsansvarig för vagnen samt en som arbetat på stationen länge.

Eftersom vi alla (nästan) hade någon form av mekanisk bakgrund eller anknytning, konstaterade vi väldigt snart att felet var ett bygg-fel, som blivit när byggfirman lagtom rälsen vid renovering. I en timme ungefär diskuterar vi fram två bra sätt att rätta till bygg-felet. Båda sätten är billiga, enkla och går snabbt att genomföra. Vi klubbade förslagen som plan A och plan B och det skulle genomföras så snabbt som möjligt.

Idag hade jag möte med byggfirman. Han tittade på mig som om jag inte var klok. Visst kunde han göra vad jag bad om, men visste jag hur dyrt det skulle bli och hur lång tid det skulle ta? Och fanns det ens maskiner som kunde göra det jag ville?

Jag presenterade då förslag nummer två. Ja, visst var det mer möjigt, men oj vilken tid det skulle ta. Och det skulle ju förmodligen inte hålla i längden. Men gör "såhär" sa han. Då kommer det att fungera jättebra. Det tråkiga är att alla i gruppen sågade det förslaget när det hade kommit upp på fredagsmötet.

Imorgon har jag kallat till nytt möte. Då ska jag förklara för mina kollegor att vi inte ska försöka lösa byggproblem, eftersom vi inte vet vad vi beslutar om och att besluten på fredagens möte var förgäves.

Jag kanske borde ta med några kakor också. Känns som om det kan behövas.

Skyddsutrustning

Föräldrar kan göra bra saker och dåliga saker. Min far gjorde en sak när jag var liten som var väldigt bra. Han bar alltid skyddsutrustning så fort han skulle göra något. Körde han traktor eller jordfräs var det hörselskydd, limmade han med kontaktlim, eller höll på med något som dammade använde han andningsmask, mejslade han kakel hade han skyddsglasögon.

Och detta var på slutet 70-talet, tidigt 80. På den tiden var cykelhjälm bara något som stod i ordlistan inget som gick att köpa i sportaffären. Och lag på att använda bilbälte i baksätet kom först 1986. Så man kan nästan säga att farsgubben var lite före sin tid.

Men fördelen med detta är att jag själv "ärvt" användandet av skyddsutrustning. Bottenmålar jag båten har jag andningsmask, vinkelsip = handskar, skyddsglasögon och hörselskydd. Klipper jag gräset är det gummistövlar och hörselskydd osv.

Idag var jag väldigt glad för detta arv. Idag klippte jag nämligen gräset. Traktorn kommer inte åt överallt vilket gör att vi har några områden som måste tas med trimmer. Min trimmer är elektrisk och förses med energi från vägguttaget via en lååång skarvsladd.

Skyddsutrustningen till detta är naturligtvis gummistövlar och skyddsglasögon. Gummistövlar förstår nog de flesta men skyddsglasögon är det nödvändigt kanske ni frågar er? Och svaret är Jo, det är nödvändigt.

Minns ni "reklamen" : Betala din tv-licens, annars får du en snigel på ögat!
Jag har idag upplevt något som är snäppet värre, och detta trots att jag betalar min sketna tv-avgift.

Kör man med trimmer i halvhögt, lite blött gräs, ser man inte alltid riktigt vad som finns i gräset. Plötsligt säger det bara Schlaaaafffss! Och jag känner hur en sträng av något slemmigt-klibbigt flyger upp och fastnar i mitt ansikte.

Jag släpper knappen på trimmern, för ena handen mot ansiktet samtidigt som jag tittar ned. I mitt ansikte möter handen något som bäst kan beskrivas som en gigantisk snor-bobba. På marken möter blicken synen en halv mördarsnigel, sönderpiskad till en sörja av trimmertråden.

Jag är såååå glad att jag hade mina skyddsglasögon på mig. Tack pappa.

Måla fönster

Ikväll hade jag siktet inställt på att måla fönster. Källarfönstren skulle få sin tredje och sista strykning innan upphängning. (och sen är det jobbet ur världen). Min kära sambo har en väninna på besök. Jag ska få jobba helt ifred... trodde jag. Jag kom aldrig så långt. Det blev rödvin, chokladpudding med marsmallows och brasa på uteplatsen. Kvinnor! De kan konsten att slå sönder männens planer. (vad synd det är om mig).

Jag är en smålänning?

Idag när jag kollade min hotmail, hade jag fått "Internet Explorer8" reklam från från microsoft (som äger hotmail). Är din dator en skvallerbytta? Din dator vet var du surfar. Men håller den tyst om det? Vad säger din dator om dig?"

Sen kunde man trycka på en knapp så gjordes ett "test". Min dator "söktes igenom" och nu skulle jag minsann få veta hur lätt andra kan få reda på allt om mig, bara för att jag inte använder internet explorer8 (som minsann är jättesäkert) Här är mitt resultat:

1: Är från Småland ( Ha ha, nej, men jag har åkt igenom landskapet några gånger samt varit full på en parkeringsplats mitt i skogen där någonstans)

2: Är fashionista. (Vet inte riktigt vad det betyder, men jag tror det är tyska för "modeslav". Det mest moderna i min garderob just nu är en blå t-shirt utan tryck inköpt på intersport, det var två för 99kr).

3:Saknar lokalsinne. (Nope, det är faktiskt rätt bra. Hittar till och med på H&M:s damunderklädesavdelning).

4: Är en nyhetsjunkie (Inte direkt. Mitt nyhets behov stillas av tv4:s morgonsändning och ett glas juice. Vore det inte för min sambo skulle huset vare helt dagstidningslöst)

5: Jag är en besserwisser. (Jag vet väl inte alltid bäst, däremot har min omgivning ofta fel)

6: Dagdrömmer (Njaej, men visst funderar jag på fönsterkitt, oljefärg och tryckimpregnerat i väntan på att kopiatorn ska spotta ur sig alla papper)

7: Har för lite att göra (Ha ha ha, den var rolig, precis, det är därför mina blogginlägg normalt görs strax innan midnatt)

8: Gillar att tjuvkika genom andras fönster. (Bara genom grannarnas. Det är inge roligt att tjuvkika på folk man inte känner)

9: Är en soffpotatis. (Nej, inte potatis, men kanske någon annan grönsak, en som lätt blir rastlös i soffan. Soff-selleri kanske)

10: Desperat håller fast vid de vänner du har. ( Det är klart jag gör. Det är därför jag är inne på Facebook tre gånger i månaden)

Slutsats: Kör man Firefox som jag, verkar man inte behöva bry sig nämnvärt.

Smart tänkt?

Håkan Eriksson

Det här är Håkan Eriksson. Han är Forskning och Utvecklingschef på Ericsson, det där telecom bolaget ni vet. Han säger i en artikel i NyTeknik (en tidning väl läst av alla ingenjörer) att han tror att telecombolagen kan ta mer betalt för sina trådlösa bredband.

Förutom att berätta hur stor vinstmarginal telecombolagen har på sina mobila tjänster, tror han att vi har viljan att betala mycket mer för de trådlösa tjänsterna. För att poängtera detta jämför han vad andra saker kostar.

"– Jag har erbjudit folk att bjuda dem på bio och popcorn en kväll under en förutsättning: Att de inte får använda sitt mobila bredband under en månad. Ingen har ännu tackat ja till mitt erbjudande."

(Tanken är väl att ett biobesök med popcorn ska prismässigt motsvara en månads mobilt bredband.)

Vad konstigt att folk tackar nej!!! Film finns överallt omkring oss, på tv, på nätet, i videobutiken, mobilen, etc. Och popcorn finns på varenda ICA butik. Karln menar alltså på fullaste allvar att få se en film i ett stort rum tillsammans med andra och till det äta popcorn till överpris är likvärdigt med att vara utan vardagskommunikation en hel månad.

Låt säga att ett biobesök med popcorn går loss på 180kr. Fläskfärs brukar kosta 39:90/ kg. Det betyder att ett biobesök är värt 4.6kg fläskfärs. Finns det någon som skulle avstå från sitt mobila bredband i en månad för 4,6kg fläskfärs? Låt oss säga 6kg färs, man ska väl vinna lite på affären.

Karln är CHEF för Forskning och Utveckling men har ingen känsla för den normala människans prioriteringar. Hoppas de är stolta över honom på Ericsson.

Sjit!

För ett tag sedan lagade jag stolt min trasiga torktumlare. Det var drivremmen som hade nött sönder och krängt av. En baggis för en händig karl. 344kr kostade remmen och efter det var maskinen som ny.

Igår kväll dog den igen. Jag reflekterade inte så mycket över det eftersom den stannade precis när programmet var slut. Men idag så ville den inte hoppa igång igen. Den var liksom som död, nästan. Det enda som ville fungera och indikera på någon sorts liv var lampan som lyser i trumman när luckan öppnas. Och visst är det bra att den funkar, men det krävs bra mycket tålamod att torka en hel maskin tvätt i värmen och ljuset från en 8watts lampa.

I övrigt var maskinen stendöd. Igår fungerande idag död. En irriterande tanke på glapp i ett kretskort eller annan styrelektronik dök upp i mitt huvud. Glapp är så jäkla svårt att felsöka och styrelektronik brukar inte vara värt pengarna att byta. Var mina 344kr slängda i sjön nu?

På den frågan kan man svara både ja, och nej. Fast mest ja. Jag öppnade nämligen luckan till remmen på baksidan (en skruv) och kikade in och fick se följande:

Klicka på bilden så att den förstoras ordentligt, så syns kopparledningen runt motoraxeln.

Den nya remmen har precis som den gamla nötts sönder och börjat kränga iväg. I sin väg har remmen lyckats kroka tag i ett knippe elkablar och dragit med sig dessa runt motoraxeln. Kablarna har följt med så gott det går tills de har blivit ryckta ur sina kontakter och därmed stannat hela maskinen. Alltså, det var inte glappkontakt i styrelektroniken, vad skönt.

Tyvärr är väl det mekaniska felet ännu värre att försöka fixa. Någon drivdel har blivit så sliten att den ligger och nöter på remmen och därmed får den att skava sönder. Konstigt, maskinen som knappast är sju år ju.

Och förra ägarna som bodde här innan och hade maskinen före oss de kan inte nött på maskinen särskilt mycket heller. Jag menar, två vuxna och tre tonårsdöttrar. Hur mycket tvätt kan några tjejer producera? Tjejer skitar ju aldrig ned sig så de lär ju knappast haft särskilt mycket tvätt att tala om. Nej, ett måndagsexemplar, det är vad jag har fått.

En ny maskin går på flera tusen. En ny torkvinda kan man få för "höstpris" för 200kr. Och redan nu har vi ju slutat använda parasollet, alltså kan vi ta in parasollfoten och ställa torkvindan i vardagsrummet. Snacka om att vara problemlösare. Jag har råd med pilsner till helgen igen. Det är inte illa.

Hans och hennes

Ikväll blev det kokt fisk med potatis, ärtor och sås. Naturligtvis gör vi extra så att det räcker till matlådor. Står och betraktar våra matlådor så smått. Det är lite skillnad på dem. Gissa vilken som är min. Som ledtråd kan jag säga att jag väger 27kg mer än min sambo.



När vi var i Kina för två år sedan var det nog första gången på länge min sambo inte kände sig kort. Hon var ganska precis kvinnlig medellängd. Jag däremot med mina 185cm var Stor. Även med manliga mått mätt.

Kinas befolkning är ca 1,32 miljarder människor. Det är jättemånga. Det är så många så att om man dödade en miljon kineser skulle invånarantalet fortfarande avrundas till 1,32miljarder. Tänk om alla kineser nu med ekonomins uppsving får råd att äta mer och därmed blir större och därav behöver äta ännu mer, typ dubbelt så mycket.

Går det att klämma fram så mycket ris ur jorden över huvud taget? Eller kommer kinesernas storlek att begränsas av naturen? Eller ännu värre, tänk om Kineserna börjar dricka kaffe. Fatta, det skulle inte bli något kvar. Lite otäckt är det när man tänker på det.

Seg Söndag

Idag har det varit en riktigt seeeeg söndag. Tv-soffan har blivit väl nyttjad. Så kvällen har avrundats med "There will be blood". Kan ju inte påstå att handlingen rusade fram i den filmen.
Men eftersom den gick i fyran som är en reklamfinansierad kanal, fick filmen en hel del pauser.

Och jag tror att SSU lyckades få med sin nya reklamfilm i varenda paus.



Lite seg som man är, tog det ett tag innan polletten trillar ned, vad man ska vara förvånad över.

Och jag vill inte vara dömande, men jag håller på att bli som min gamla mor. Hon ondgjorde sig redan i slutet på 80-talet på grova hångel och samlagsscener i film och tv-serier. Hon sa alltid:
-Förr, då räckte det med att de kramades, och så zoomade kameran bort och ut genom fönstret. Man förstod ändå vad som hände, utan att de behövde visa massa bröst och guppande rumpor.

Nu är det väl rätt ont om guppande rumpor i just den här reklamfilmen, men det har att göra med detaljer och dra slutsatser av händelser.

För min egen del, får killen festa med vem han vill, han får gå hem med en tandlös gumma, de får göra precis vad de vill, så länge båda vill och är glada, MEN de behöver ju inte visa just DEN detaljen. Den där som syns när han stänger av väckarklockan, Den begagnade kondomen!

Nåja, man får glädja sig åt att de klipp bort tuben med glidmedel.

Visst är det bra att skydda sig (det ska man), och kondom är bra och allt sånt, men hade det inte räckt med att bara visa kondompaketet, om det nu ska visas något alls? Sen kan man få använda så mycket av egen fantasi man vill att tolka in i bilden. Men måste de visa en använd?

Sen undrar jag bara i mitt stilla sinne. Hur hade det sett ut om de behöll åldern på personerna men bytte kön på dem? Tål att tänkas på.

Det går fort...

Det här mötte mig igår kväll när jag skulle hämta ut gräsklipparen. Sist jag klippte var för fem dagar sen, (jäkla regn och värme får ju gräset att tokväxa) då fanns inte boet där. Men nu hänger det ett handbolls stort getingnäste snett ovan min gräsklippare.

Jag betraktar det i någon minut. Det verkar lugnt där inne. De kanske har gått och lagt sig? Eller ligger de i bakhåll? Tyst om bollen är det i alla fall. Med en burk radarspray i ena handen och en flyktplan i bakhuvudet tar jag försiktigt men ändå förvånansvärt raskt ut min gräsklippare.

Jag återvänder till boet. Stirrar på det ett tag. Lyssnar. Petar (försiktigt). Det verkar ta mig tusan övergett. På fem dagar har getingarna byggt upp ett stort bo, insett att de saknat byggnadslov för sitt hastiga fuskbygge och sedan flyttat därifrån.

Naturen är konstig. För säkerhetsskull tömmer jag en stor dos radarspray upp i ingångshålet. Man vill ju inte chansa. Sen klipper jag mitt gräs.. putt putt putt.

Silikon

Jag är en glad hobby/amatör fotograf med betoning på just glad och amatör. Det händer att vänner hör av sig med fotouppdrag, så jag har plåtat kattungar, blommor, bröllop, barn mm. Jag tycker det är kul helt enkelt. En tjej i bekantskapskretsen har fått ett par nya tuttar av sin make, och nu ville hon föreviga dem på bild, och därför blev jag tillfrågad.

Himmelriket för en manlig hobbyfotograf, att plåta silikontuttar, kanske många tänker, men inget är så enkelt somdet verkar. Först måste man skaffa tillstånd hos samobon:

-Tuttar ja, fitt-fläk nej. (check)

Hennes make:

-Ja, för fan, kör bara (check)

Då har vi grönt kort, så arbetet fortsätter. Sen börjar tankeverksamheten. Anledningen till att jag blivit tilfrågad är just för att de förväntar sig lite bättre bilder. Vore det bara för dokumentationens skull räcker ju hennes makes pocketkamera alldeles utmärkt. Nej, redan nu börjar ju prestations-ångesten lite. Det ska inte bara skapas bilder, utan det ska skapas BRA bilder.

För att skapa bra bilder krävs utrustning. Jag har under årens lopp köpt på mig en del. Plåtningen ska ske inomhus i deras vardagsrum. Bilen stuvas därför med följande (förutom kameraväska): Bakgrund (tyg 3x6m), bakgrundsstativ, två väskor med totalt fyra studioblixtar med tillbehör och stativ, en väska med skarvkablar och förgreningsdosor mm. samt en bygglampa. (med lite övning har jag lärt mig bära allt i en omgång...pust)

Väl framme ska allt packas upp och sättas ihop. Med omgivningens hjälp tar det ca 45minuter. Det svåra i det hela är att för att få bra bilder bör kameran vara minst fyra meter framför modellen, helst lite längre. Modellen ska i sin tur helst stå minst två meter framför bakgrunden. Sen vill fotografen ha misnt en meter att röra sig på. Det betyder att vardagsrummet bör vara minst sju meter.

Det här vardagsrummet var fem meter. Samt att det fanns möbler i det som tog upp en massa yta. Underlättar ju inte kan jag säga. I detta möblerade vardagsrum är det nu min uppgift att rigga två blixtar mot bakgrunden så att alla skuggor förvinner från den, en blixt snett framifrån till modellens överkropp samt en från andra sidan för att lätta upp ev skuggor.

Dessa blixtar ska riktas in och sättas till rätt styrka så att bilden inte över- eller underxeponerad eller att lustiga skuggor eller ljusspel uppstår.

När man plåtar såhär är det bara att glömma kameraautomatiken. Allt utom autofokus måste ställas in manuellt. Dvs, bländare, slutare, ISO-tal etc. Sen tillkommer ju en del rent tekniskt praktiska saker, som att det finns färska batterier i slavsändaren till blixtarna , etc.

Eftersom jag ska vara så långt bort som möjligt från modellen står jag inklämd mot ena väggen med en bokhylla i ryggen, ena foten i en tvättkorg och den andra på armstödet till en fåtölj.

När man tror att an har koll på läget tar man in modellen mitt i hennes om-möblerade vardagsrum.

Det är alltså nu när jag står och balanserar med ena foten bland skitiga kalsonger, ska försöka hitta en bra vinkel, rätt fokuseringspunkt, analysera det jag ser i sökaren bildmässigt, få modellen att se glad ut i rätt sekund och sedan trycka av.

Digitalkameror hjälper ju oss amatörer genom att visa resultatet på en gång på kamerans display. Men jag kan nu inte njuta av en bild på en tjej med stora tuttar. Min blick far fram och tillbkaka och kollar ljuset, kollar skuggor, funkade blixtsynket mm. Man vill ju att det ska bli bra. Eventuellt får man srpinga runt och vrida lite här och pilla lite där på blixtarna och hoppas på ett bättre resultat.

Och så klättra upp och balansera i tvättkorgen igen. Kontrollera tekniken att inget har ställt sig på sparlåga eller stängt av sig själv, hitta bra vinkel, och trycka av igen.

Det är därför nästan lite småsvettigt. Man vill ju att det ska bli så bra som möjligt utan att dra ut på tiden allt för mycket, samt att bilderna ska variera i utseende. Fokus ligger helt på att få tekniken att klaffa och få så bra bilder som möjligt.

Väl hemma när man går igenom bilderna är det som vilket hanvtverk som helst. Själv ser man alla småmissar man gjort och grämer sig lite att man inte gjorde bättre ifrån sig. Sen är man naturligtvis lite stolt över de där 4-5bilderna som faktiskt blev riktigt bra. Men själva brösten i sig har vid det här laget tappat sitt sexuella värde och är mer som vilken kroppsdel som helst, en hand tex.

Så en sak är säker. Vill man njuta av ett par silikontuttar, då är det internet som gäller. Mycket billigare och absolut mindre med arbete.

Uppkopplad igen!

ÄNTLIGEN! nätet funkar igen. Det är inte klokt så liten och ensam i världen man känner sig bara för att nätuppkopplingen inte fungerar.
Men för att lugna oss kunder har Glocalnet en service. Ringer man in och klagar hamnar man på en sms-lista och får sms när störningen är borta.

Det första sms:et fick jag igår eftermiddag vid 15-tiden. Det stor att de räknade med att felet skulle vara avhjälpt 16:30. Tror jag det, 16:30 går väl nät-arbetarna hem. Och det gjorde de tydligen, för det blev inget internet på hela kvällen, och inget sms heller.

I morse fick jag sms 09:57 "Vi arbetar fortfarande med störningen" Ny beräknad klartid är 12:00.
Men nätet hoppade igång redan 10:30. Och jag har inte fått något sms om att det nu fungerar som det ska.

Med andra ord, de skickar bara ut sms för att hålla oss kunder lugna, som om vi ska tro att vi faktiskt får någon viktig eller riktig information. Vad jag skulle vilja haft var ett ärligt sms från dem igår kväll:

"Ledsen kära kunder, vi lyckades inte få det att fungera idag. Nu går vi hem, ni blir utan uppkoppling ikväll och inatt. Vi gör ett nytt försök imorgon bitti igen, mvh supportteamet."

Jag hade förmodligen blivit skitarg, men jag tror ändå att ärlighet vara längst.

Internet kollaps

GGlOC  GlOCALOCALNGG  GlocaLNET HAR SLARVAT BORT MITT INTERNET. DE HAR SLARVAT BORT INTERNET FÖR HELA NORRKÖPING FAKTISKT. DÄRFÖR TVINGAS JAG BLOGGA VIA MOBILREN. DAGENS TIPS F. SKA DU BLOGGA FRÅN MOBILEN, SKAFFA INTE EN NOKIA!

Jag är inte sämst.

En gång i tiden var jag väldigt duktig på att fickparkera. Jag var faktiskt så mycket duktigare på att fickparkera än att parkera i en vanlig parkeringsruta. Fast då var jag 18 och höll på och ta körkort. Nu, mer än 15år senare blir det kanske en fickparkering om året, förutom i år, i år blir det minst två. Det vet jag för jag har redan gjort dem.

Eftersom det inte blir så ofta är det med mer tur än skicklighet jag hamnar innanför rutan. Eller nästan innanför. Helt stolt var man ju inte när däcket tittade lite utanför. Men vad tusan, jag skulle vara borta 3-5minuter.

Nästan innanför

Men när jag kommer tillbaka visar det sig att jag inte är sämst. Långt ifrån sämst faktiskt. Bilen framför har "bytts ut" mot en saab, och säga vad man vill jag tror bara att hälften av hjulen var i rutan. Och helt plötsligt känner jag mig lite stolt över min parkering. Är det svenska avundsjukan eller är det mänskligheten som gör att man känner sig stärkt i andras nederlag?

Det syns lite dåligt i bild, men följ vita linjen i dess förlängning. Då blir det mer tydligt att framvagnen tittar ut en dryg halvmeter i gatan. Och det var inte trångt, det fanns plats.

Ska bara ha...

Idag har vi haft en "sitta hemma och vara slö-dag", förutom en liten äventyrsresa till Clas Ohlson butiken, (om det nu kan klassas som äventyr). Jag skulle nämligen ha skruv, och på Clas Ohlson har de precis sån skruv jag ska ha. Ett paket skruv på ca70st kostar 29kr. Jag köpte på mig tre paket med skruv av olika storlekar. Således kostade besöket strax över 800kr.

Nja, det blev kanske inte bara skruv. Det blev lite gångjärn också, och nytt munstycke till kökskranen, och en borr-guide, en regnvattenavledare, samt en rulle vulktejp. Och sen precis innan kassan råkade det slinka med en lamell-fräs också (även kallad kexmaskin) eftersom det var halva priset. Alltid bra att ha tänkte jag. Hoppas den räcker länge, skruven alltså. Jag har fan inte råd med mer skruv om det ska fortsätta såhär.

Lamellfräs

Besegrad

Det är lite så jag känner mig idag. Besegrad alltså. Det slog till på eftermiddagen. Jag har tack och lov inte slagit nollan på stora porslinstelefonen. Däremot är jag inte sugen på stekt mat samt att jag har fått en otäck rännski..., ja ni förstår, och feber. Termometern visar visserligen bara 37.3, men min normala temp ligger på 36,9. (Så jag har sovit hela eftermiddagen och är nu kvällspigg, tjoho!)

Men jag har kommit på hur jag tar mig till festen "långt bort" ändå. Två alvedon mot febern och sedan immodium plus tills arslet går i baklås. Sen är det bara att ta bilen ned och partaja hela lördagsnatten. För det är först på lördag kväll det stora balunset är. Min sambo (som mår bättre idag, men var trött), sa inget, jag fick bara en blick. Så nu vet jag, åker jag så åker jag själv... tydligen.

Men besegrad var dagens tema och jag fortsätter. Enligt spår i såbädden har vi haft rådjur på besök som ätit på vår överväxta sallad. Jag får tydligen hitta på någon spray mot klöv-vilt också. Är rädd att det är svårt att hålla sig inom det miljövänliga området när det gäller så stora djur. Jag får lägga ut lite arsenik äpplen och cyanid päron på strategiska ställen. Så länge man inte sprutar ska det väl ändå gå att få grödan KRAV-märkt.



Och sedan det värsta av allt. En snigel har tagit sig över el-barriären och kalasat på vår sista jordgubbe. Det är oklart hur den tog sig in. Förmodligen har den plankat in via ett rabarberblad som hängde över såbäddens kant. Ut åkte den och död blev den! Mouhahahah!

Inkräktare tagen på bar gärning.. handen lååångt ned i kakburken!!!

Och när jag stod där med kameran så fick jag faktiskt se att elstängslet fortfarande fungerar,(trots att någon tog sig förbi) titta och njut.

Sune snigel har krupit över första ståltråden (minus polen)

Sune snigel kommer i kontakt med andra ståltråden (de torra sakerna till vänster mellan ståltrådarna är Sunes småkusiner som inte hunnit utveckla reflexer utan istället blev stekta.)

AAAAhhh.....elektricitet

...aaaaa.....

...aaaaaaa.... Ni ska veta att det är ca 5-7sekunder mellan bilderna, så det går inte fort, naturens eget slow motion.

Och för alla djurvänner kan jag tala om att Sune Snigel inte dog av elschocken utan ramlade ned 12cm till marken och fortsatte sedan vidare.....

......ända tills jag satte hälen på honom och snurrade fem varv.

FEEEEeee.e..e s.s....s..t.eller.... nä, troligen inte.

Idag var sista dagen innan semesteromgång nummer två, vilken bara är en vecka lång. Anledning till att fredag är första semesterdag är att jag och min kära sambo ska på en fest. Eller två, nästan tre, beroende på hur man räknar. Festen är på lördag. Men festen är långt bort så det tar en dag att åka dit. Därför börjar semestern på fredag.

Men nu verkar det som att det inte blir någon fest långt bort. Mest för att min sambo har bestämt sig för att festa till det på sitt eget lilla vis. Det går till så att hon ligger blek i sängen med en hink bredvid sig. Så har hon gjort större delen av dagen.

Jag var först inne på att ta några rena kläder ur torktumlaren och sedan flytta in i växthuset för att klara mig. Jag vill på fest. Sen insåg jag hur kul det skulle vara att sitta i en bil på E4:an och känna "Nu är det min tur". För ärligt, jag har knappast någon större chans att fly undan bacillerna. Har hon fått lär ju jag få.

Så det får bli helgens lilla lotteri. När ska Gustav ratta Gustafsbergsbussen utan halsat en flaska whiskey först? Själv tror jag fredag kväll, kl16:37 men man kan ju aldrig vara säker.

I övrigt har jag lekt byggingenjör idag. Ordinarie är på semester, därför fick jag ta hand om en firma som ska plåta in två väggar och ett tak på en utbyggnad.
-Vill du att vi lägger en alu profil längs väggen, eller ska vi staga på tvärgående? frågar killen från plåtfirman
-Tja.. (vad fan menar han?) vad är lättast för er? frågar jag
-Alu profil, svarar han, och slå lägger vi tvärliggare parallellt med befintlig stålstruktur, då blir det stadigt och går enkelt att lägga.
-Ja, men gör så. svarar jag (fattar fortfarande inte riktigt vad han pratar om trots att vi tittar på samma sak)
-Måste vi använda tätband på den där ojämna delen, eller får vi silikona utav bara h-vete? för ärligt, det blir tätare än tätband.
-Jamen, silicona då (det är ändå inga täthetskrav på skiten).
- Vill du vi nitar längsmed kanten där, eller får vi använda skruv?

Jag börjar nu känna att det kommer att komma fler och fler frågor jag egentligen inte kan svara på. Killen livnär sig på att lägga plåt och har så gjort i flertalet år. Jag får min lön för att jag ritar kugghjul. Så varför frågar han mig egentligen?
För att slippa fler frågor, testar jag en genväg.

-Du får göra precis som du vill. Bara det blir stadigt och snyggt gjort.
-Jamen då så, då är det ju inga problem, säger killen och ler lite.

Voila, problemen lösta. Inga fler frågor, genvägen funkade.
Inte hade jag en aning om att det var så här lätt att vara byggingenjör. Kan man skriva ett jobb till på sitt CV då. Inte illa pinkat, som farfar sa.

Överallt

De är fan som tyskar i småland. De klämmer sig in precis överallt. Ställde en pappkasse med pant bredvid bilen för att ha ta med och panta vid matshoppingen. Hur länge kan den stått där? Tre kvart innan jag kom tillbaka med bilnyckarna? Och se vad jag fann i botten! när sista ölburken var instoppad i pantmaskinen.

Hur tusan pantar man en sånhär?

Går det så är jag snart rik!

Jag ska banne mig utveckla en anti-snigelspray. En med patenterad formulering. Bang, och snigeln är väck. Tack vare hyper retinoler och collargen. Hjälper även mot fotsvamp, ilningar i tänderna och illaluktande underliv. Köp två och få dubbelt så mycket med dig hem!

Tusan vad rik jag ska bli.

Min arbetsdag

3D-CAD:en (CAD=program för att göra ritningar på datorn) krånglade idag. Det visar sig att det är fel i en fil på en server= inte mitt problem att lösa, utan ska lösas av CAD-supporten. Men han har semester, återkommer måndag.

Jag ger mig då i kast med att uppdatera andra ritningar i ett annat projekt i ett annat, 2D-CAD system. Tyvärr var det en tysk som var inne och redigerade senast i filerna för ca 5år sedan. Han sparade i något mysko format som gör att jag inte kan komma åt grejerna. Ännu ett fall för den semestrade CAD-supporten.

Jag fortsätter då med projektet "uppgradering av maskin". Jag ska tillsammans med en elektriker förnya en maskin på verkstaden. Just nu håller vi på och förbereda för en ny elmotor. Men han hade semester, så jag kom ingen vart.

Samma sak var det med projektet "montage av lyftkran", alla utom jag på semester.

Då tyckte min chef att jag kunde förbereda höstens stora projekt genom att ta in synpunkter från berörda avdelningar. Gissa, vad folket på berörda avdelningar hade...... semester, alla utom en som var jätteupptagen och inte hade tid med mig idag.

Då gick jag till chefen och frågade om det inte var lika bra att jag gick på lunch och sedan höll mig hemma resten av dagen. Alternativet var annars att firman skulle betala mig för att jag städar mitt skrivbord under hela eftermiddagen. Det var det enda jobb jag kunde komma på som gick att genomföra.

Jag fick gå hem. Undrar vad jag ska göra på jobbet imorgon. Alla som hade semester idag har semester imorgon med. Jag tror jag börjar med att städa skrivbordet, sen får vi se....

Remmen har landat

Den är hoprullad. Väl ute ur förpackningen är den 1,9meter i omkrets.

Idag låg det ett brunt kuvert i brevlådan. Mycket riktigt, nya drivremmen till torktumlaren. Med gott självförtroende påbörjades montaget. Och det gick riktigt bra. Första tre minuterna. Sen kom momentet "skruva tillbaka bakstycket". Låter enkelt kanske ni tycker, men ingenting är enkelt i det trånga utrymmet bakom vitvaror. Särskilt inte att bända på en rem vars spännhjul sitter in-upp-bakom-lite till höger. Men jag lyckades!

Sen till problem nummer två. Vad många skruvar det fanns att välja på. Minns inte alls att jag skruvade bort så här många. Men det måste jag ju ha gjort. Det lär ju knappast vara min kära sambo som varit där om nätterna och skruvat ur några extra.

Men med hjälp av uteslutningsmetoden hamnade skruv för skruv på vad jag tror är rätt plats. Dock gick det inte jämt upp på slutet. Jag saknade en kort skruv samtidigt som jag hade en lång skruv för mycket över. "Utta är jämt" tänkte jag och drog in den långa skruven i den mjuka vita plasten där den korta skruven skulle suttit.

Nu var allt monterat och klart och det var dags för en första provtur. I brist på blöt tvätt slängdes en mycket ful mössa in och maskinen trycktes igång. 10 sekunder senare öppnade jag luckan och kunde konstatera: Ja, mössan har rört på sig, alltså finns den, samt att maskinen fungerar. (tjoho)

En ny torktumlare kostar ca 5000kr. Remmen kostade 344kr. Det betyder att jag sparat 4656kr. Och i min värld betyder det att jag nu har råd med en rikt och planhyvel. Går sen bara tvättmaskinen sönder på samma sätt, har jag råd med en pelarborrmaskin också. Man tjänar verkligen på att kunna laga saker själv.

Fördrink

Drivremmen till torktumlaren kom inte i fredags. Jag sätter stor tilltro till den statliga posten och hoppas på paket i lådan imorgon måndag. (Grejen är nämligen att tumlaren står halvt isärskruvad ovanpå tvättmaskinen, vilket gör att vi inte kan tvätta med risk för att hela torktumlaren ska ramla i småbitar när tvättmaskinen når centrifugeringsdelen av tvättprogrammet. Jag har visserligen alltid gillat byggsatser, men någon måtta får det vara, jag har annat att lägga tiden på).

Nu till mammas 60års fest. Festen är en födelsedagslunch med eftermiddagsfika inkluderad. (Min mor är inte så mycket för nattröj). Det skulle bli ca 20gäster. En av mina uppgifter inför festen var att införskaffa all dricka, alkoholhaltig som alkoholfri. Eftersom jag vet att jag och min mor alltid missuppfattar varandra började jag redan i onsdags. Jag tog en tur till systemet och handlade, öl, vitt vin och rött vin, konjak, whiskey och två likörer.

Jag åker hem till mamma med kassarna, visar vad jag köpt, och jo... det blev fel. Jag har köpt bag in box, hon vill ha flaskor. Dessutom saknades ju den självklara Baileysen. Mamma gav mig namn på ett rött och ett vitt vin. Sen skulle jag själv ta ett till rött och ett till vitt på flaska.

På fredagen återvänder jag till bolaget och kompletterar mina inköp, vilket inte var det lättaste. Mamma har nämligen inte gett mig namnet på ett vitt och ett rött utan namnet på två röda. Så jag handlar på mig två av varje sort, samt tre flaskor vitt. Går till bilen och ringer mamma.

Glatt berättar jag att jag nu kompletterat och att vi står redo inför lördagen. Mamma kontar då med att hon vill ha två av varje sort av det vita, vilket gör att vi saknar en flaska vitt. Jag får gå tillbaka. På vägen tillbaka ringer syster. Hon har talat med mamma. Mamma är även rädd att jag köpt för lite starköl. Tillbaka på bolaget köper jag TVÅ flaskor vitt extra, en extra whiskey och tio extra starköl. (whiskeyn för att minimera risken att gå tillbaka en tredje gång).

På själva festdagen (lördag) får jag reda på att det blivit ett missförstånd. Mamma var inte alls orolig för starkölen, hon var orolig att vi köpt för lite lättöl.(suck). Nåja, jag skulle göra fördrink. Jag räknar med ca 2dl per person och blandar därför glatt ihop 4liter vätska, genom att blanda sprit, cider och läsk i en stor skål.

Följande gick åt på festen:
0,8liter fördrink
3liter cocacola
1,5liter fanta
1,5liter mineralvatten
1flaska vitt vin
½flaska rött vin
Fyra kapsyler Baeylis
Tre kapsyler Cointreau
1dl whiskey
och några skvättar Sheridans
1starköl (togs av en av nattgästerna på kvällen när alla gått hem)

I ren protest tog jag med mig resten av fördrinken hem när festen var slut. Vill inte gästerna dricka så behöver de inte, det kan jag göra själv. Så från klockan tolv idag och framåt har jag gått runt och druckit fördrink och haft det trevligt.

Om fem år när hon fyller 65 köper jag nog ett sexpack folköl, det borde räcka.