Post

På jobbet har jag ett postfack. Där bukar jag få internpost. Mest är det ritningsändringar och projektpapper. Självklart dimper det även i detta postfack in reklam med jämna mellanrum. Oftast är det pumpar och ventiler, smarta elektroniklösningar, skyddsutrustningar, reklam för mek firmor mm. Sånt som är direktrelaterat till jobbet.

Idag hittade jag den här i postfacket:


"Livets goda" Sveriges ledande vintidning. Och den var adresserad till mig. Detta är lite lustigt för på företaget där jag jobbar har vi en såndär "alkohol-policy". Vi får inte vara alkoholpåverkade när vi kommer till jobbet på morgonen. Vi får inte heller dricka alkohol på arbetstid. Det är faktiskt förbjudet att ens föra in alkohol på firmans område. Och inte får vi ta emot sprit som julklapp från andra företag och inte får vi nubbe till sillen när vi äter julbord med firman. (Det sistnämnda gnälls det faktiskt lite över, men så länge det är gratis mat).

Och nu börjar jag dagen med att ögna igenom en vintidning tillsammans med morgonkaffet. På arbetstid. (jag menar, man måste ju ha rätt att gå igenom dagens post lite snabbt). Undrar vad det är för firma som ligger bakom?
Högvara Svets och Vin? Tutinge, Vin , Ventiler och Whiskey? Skruv- och Portvinsimorten i Allboda? För vilka det än är, här ska inledas ett långsiktigt samarbete.

I-lands avbrott.

När jag och min sambo vaknade i morse hade vi en väldigt obiblisk fokusering. Här skulle det inte helgas någon vilodag, här skulle det jobbas. Först skulle resten av växthuset hämtas (bottenplattor, bord, glas mm. Efter det kulle mamma uppvaktas på mors dag, sen tur brädgården och avslutningsvis skulle en mark-stomme till växthuset skapas och förankras samt släpet lämnas åter.

Och vi lyckades nästan med den planen. Tills släpets ägare ringer och frågar:
-Hej, vill ni göra något ikväll? Jag tänkte jag kunde komma och hämta släpet så att jag får lite avbrott från mina papper (killen har egen firma). Jag svarar:
-Eh, visst, vi kan ju alltid grilla en bit. (får man låna släp gratis vill man ju ställa upp lite)

Så klockan 18:30 var vi tvugna att avbryta dagens planer och arbeten för lite grilla och lite pilsner i solnedgången. Vi som inte var klara... så tokigt.

Avbrottsorsak

Bred om baken.

Här ser ni vad jag och min sambo sysslat med större delen av dagen. Vi har demonterat och transporterat ett växthus. Demontaget av glaset gick förvånansvärt bra, inte en enda ruta klirrad. (Men vänta bara, vi ska transportera hit glaset och montera alla rutor också).

Sen var det hur vi skulle göra med själva stommen. Skulle vi i två timmar montera ned allt till ett enda plockepin och sedan ägna fem timmar åt att sätta ihop det, eller gick det att ta på släp som det är? Efter lite mätande och granskande av bestämmelser kom vi fram till följande:

Enligt svensk lag får man maxbredd vara 260cm. Växthuset är 257cm. Det ger hela 1,5cm marginal på vardera sidan. Sedan säger lagen också att max utstick från vardera sidan är 60cm. Där hade vi ingen marginal.

Alltså, vi tar det på släpkärran. Det är en mycket märklig upplevelse att köra så brett. Bilen jag sitter i är lika smal som alltid, men det jag har på släpet är lika brett som en buss. Det betyder att om jag kör nära mittlinjen, befinner sig min last över mittlinjen i motsatt körfält, kör jag nära vägrenen befinner sig lasten i vägrenen och kan slå omkull fotgängare och cyklister. Det är alltså helt nödvändigt att hålla sig mitt i vägen plus/minus någon decimeter.

Men allt går bra, jättebra faktiskt. Tills jag hamnar på en smal bro och får möte med en buss. Och buss chauffören saktar inte in. Själv håller jag fullt fokus på att hålla bilen mitt i min körfil medan bussen blåser förbi mig i sina dryga 70km/h. Vroom!

Jag vet inte hur mycket marginal jag hade till bussen eller hur sakta jag körde, men jag vet en sak, busschauffören visste vart han hade sin buss. (eller så visste han att han var så mycket tyngre och starkare att mitt släp hade virvlat undan som ett höstlöv ifall det varit ivägen).

Men nu är stommen hemma, så nu är det "bara" resten kvar. Snart får min älskling inte hitta på fler projekt, jag orkar liksom inte riktigt med....

Ombytta roller

Att Kinas ekonomi växer och intar en ledande position är det väl få som missat. Stor del av framgången beror på öppnandet av marknadsekonomi. Jag tror att ca hälften av de saker jag köper idag har en liten text "made in China" på sig. Helt enkelt för att det är billigt att tillverka i Kina just nu.

Kina tillverkar massor av grejer av alla sorter. Det finns fabriker till ALLT. Och är det något som inte finns i Kina men en kund vill ha, gör man helt enkelt en kopia och säljer till kunden. Copyright är mest namnet på någon engelsk frukostflinga... eller nåt. Man tar helt enkelt en maskin, ritar av den och gör en exakt likadan. Jag har hört att Kineser sätter ett lika högt värde i att göra en bra kopia som att göra ett bra jobb.

Företaget jag jobbar på ville ha en speciell maskin. Naturligtvis ville de ha den så billigt som möjligt. Därför köptes den från Kina. (Jag ger mig sjutton på att det är en kopia av en Japansk eller Tysk maskin). Tyvärr har kineser inte lärt sig vad kvalitet är...än. (den dagen de gör det sitter vi i väst illa till). Kina ligger även på andra sidan jorden. Kineser är inte överdrivet duktiga på engelska alla gånger. Kineser har en anna företagskultur än i väst.

Om något går sönder, försök att reklamera skiten för ett företag med annan kultur som inte förstår dig men som vet att de sitter "säkra" på andra sidan jorden.

Därför har jag idag på eftermiddagen suttit med en maskindel och ett skjutmått och gjort ritning på en detalj jag är övertygad om att en kinesisk konstruktör skapat genom att suttit med skjutmått och kopierat en Japansk (eller Tysk) likadan maskindel.

Det är ju inte riktigt moment 22, men ska vi säga moment 23?

EU-bidrag?

Jag har tänkt på en sak. Det verkar som om det går att få EU- och kulturbidrag för nästan allt nuförtiden. Skapa en gammaldags kolmila i Ångervredsnoa, Lästräningsprogram för skelögda på biblioteket i Fjugerås. Bevara Flämt-sillen i Fnoska bäcken och "Måla din vardag" i Bjurkull.

Om allt går åt h-vete på jobbet. Tänk om man skulle sadla om och söka lite bidrag för att bli byfåne. En socialt viktig och betydande karaktär i den lilla by-florans invånarlista.

Jag känner att jag har en naturlig talnag för att klä i lustiga huvudbodnader och puttra omkring på en blåröksalstrande flakmoped. Iförd rödrutig flanellskjorta, skäggstubb och en konstant doftblandning av folköl, svett och Aquavera rakvatten. Skrämma småbarn och le skelögt åt gamla tanter när jag står och vinkar in bilar vid byns lanthandel.

Naturligtvis skulle jag hänga med Hut-Nisse och Flask-Olav. Det skulle gå rykten om att vi brukar supa i Hut-Nisses sommarstuga på näset, som han ärvt efter sin blinda mor som gick bort i kärl-krank redan på 70-talet. Och alla tanter i syföreningen skulle minsann veta att jag en gång i min ungdoms dagar haft en flört med rektorskan på Slagsala läroverk, hon som numer bor i Stockholm sedan flera år tillbaka. Jo, jo. Det är sant.

Problemet som jag ser det är att utgångspunkten för en byfåne är just lanthandeln. Folk kör mer och mer bil längre sträckor till billiga stormarknader och lanthandel efter lanthandel läggs ned. Det finns helt enkelt ingen bra punkt att utgå ifrån, både socialt och geografiskt.

Byns busshållplats funkar liksom inte i längden och springa runt någon husvagn ombyggd till korvmojj är inte spelrum nog det heller. Möjligtvis att jag kan nöja mig med en liten bensinmack, men de går ju över till att bli automatstationer en efter en. Och hänga runt en sådan skulle kännas som en degradering redan innan jag börjar som byfåne.

Nej, svaret får nog bli att vi får utöka ansökan med en lanthandel också. Lägg till en rejält skvallrande syförening och en lokal postmästare så har vi ett litet paket "lantligt kulturliv" att bekämpa arbetslösheten med. Det borde man väl få lite EU-bidrag för, eller?

Det funkar!

Det regnar ett mjukt försommarregn. Ett sånt som gör allting lite mjuk och fuktigt. Men förutom att göra saker mjuka och fuktiga så är det partyväder för sniglar. Dags att se "el-stängslet" på såbädden in action.

En intet ont vetande snigel kravlar mot
de spänningssatta ståltrådarna.

Det fuktiga klimatet ger krypströmmar,
och gör att den strömkänsliga snigeln
bara behöver komma åt ena ståltråden
för att rygga bakåt och dra ihop sig

I över tjugo minuter försöker den ta sig förbi
åt ena eller andra hållet(idiot).
Sen orkar inte fotografen vänta längre utan går in.
Flera timmar senare är den borta.

"För allt går ju med elektricitet
elektriskt det är nåt konstigt med det
elektriskt det strömmar ju som ni vet
härs och tvär igenom tråden"
/(88-öres revyn Hasse & Tage)

En konsuments betraktelser

Idag var det tisdag samt löne-dag. Det firades i detta hushåll med att åka till coop (eftersom 5% medlems-rabattkupongen kom förra veckan). Jag vet inte vad det är med coop-butiken, men ibland saknas liksom en mer långt gången tanke. Personalen verkar bara "jobba" där, inget mer, om ni förstår vad jag menar.

I en av gångarna på hygien-avdelningen finns tandborstar och tandkräm, och lite längre ned finns barntandborstar och barntandkräm.


Men om jag vänder mig om och tittar på hyllan mitt emot. (notera jag snurrar bara ett halvt varv, inget mer)


Jag önskar jag kunde stå där och titta på tandkräm någon dag, då något barn i närheten känner igen hudsalvan från mammas nattduksbord. Skulle liksom ge dagens leende. I övrig tycker jag Renée Voltaires namn "lingonvecka" är klockrent mitt i prick, även om jag själv inte har någon.

Sen insåg faktiskt min begåvade sambo att coop-personalen är mutade av Reckitt&Benckiser som gör Finish maskindiskmedel. Visst kan man räkna fel, men här var det fel på samtliga finish-diskmedel när det gäller "kostnad per disk". Här är några exempel:

Rätt kostnad per disk:1,90kr

Rätt kostnad per disk:2,14kr

Jämför med coops korrekt räknade pris på 1,30kr

Men hade jag jobbat på coop hade jag också kunnat slarva lite i märkningen för en låda whiskey eller två skickad till hem adressen.

Sist gäller det en godisupplevelse. Det har kommit ännu en ny sorts "Tutti-Frutti". Denna heter "yoghurt ´splash´. Gelegodis med någon krämig yoghurt på insidan, lät ju helt ok.


Och godisen ser helt ok ut också.


Men jag tyckte det var lite dåligt med den där krämiga insidan, så jag tog och bände upp en godis för att titta efter. Det skulle jag inte ha gjort.


En 50ggr exakt förstoring av sönderkliad pupertetsfinne. Inte mums.

Om skägget är långt kan man ha det i brevlådan

Igår fick jag syn på den här cykeln. Först tyckte jag att det verkade skitsmidigt att slipa cykla för att hämta posten. Sen hånlog jag lite skadeglatt när jag insåg hur förvirrad den måste göra brevbäraren.

Men sen insåg jag begränsningen. Man är tvungen att endast cykla inom sitt postnummerområde. I och med den begränsningen försvann ju rätt mycket frihet. Fast det kanske går att köra någon form av c/o eller eftersändning om man cyklar till vännerna på andra sidan stan?

Adress: Röda damcykeln
Crescent 24"
123 45 Cykelby

Snålhet

Idag har jag nyttjat dragkroken ytterligare genom att köra trädgådsplattor (betongplattor). Min sambo har nämligen kommit på att vi vill ha plattor i en del av trädgården. Med 460kg betongplattor på släpet blir bilen inte alls lika pigg och rask i accelerationen. Dessutom måste man räkna med att bilen helt plötsligt blivit dubbelt så lång.

Dessa två i kombination gör att man blir väldigt irriterad på folk som inte lärt sig blinka i rondeller. Särskilt de som inte kan blinka ut ur en rondell. Om tre bilar i rad bara lite tidigare visat vart de var på väg hade jag inte behövt spärra hela mitt körfält i över en minut. Vad är det med folk? Är de rädda att slita ut blinkljuset? Är det bara jag som är en "vettig" bilförare idag? (så är det ju oftast eller hur)

Då mindes jag att jag faktiskt haft en kollega som erkände att hon inte blinkade vid filbyte på motorväg, just för att inte nöta på blinkljuset. Då är man inte dum-snål. Då är man idiot-snål. Precis som en tjejkompis pojkvän under studietiden. Hon fick inte ha hans dator igång och spela musik-filer och kolla mail sporadiskt under eftermiddagarna, för "det slet på hårddisken".

Men när jag tänker efter tror jag att de flesta dum-snåla saker jag kan komma på har med kaffe att göra. Jag listar dem inte i någon snålhets-ordning, men följande VET jag att folk gjort:

• Återanvänt engångsfilter.
• Öst på en skopa färskt kaffe över sumpen och sedan bryggt på den igen.
• Hällt det gamla kalla kaffet i vattenbehållaren först och sedan fyllt på med vatten till markeringen.
• Hävdat att kaffe som svalnat kan återvärmas upp till tre gånger utan att "det är fel" på det.
  

Sen kan man göra som en kompis gjorde under studietiden. Men han hade gjort det till "en grej" att vara småsnål. I datorsalen fanns det en kaffebryggare där vi kunde göra eget kaffe för 2kr muggen. Han kunde gå fram till kannan med lite kallt kaffe kvar i och säga:
- Kallt kaffe, är det ingen som vill ha, det häller folk ut. Dricka kallt kaffe är som att dricka ur papperskorgen, och saker i papperskorgen är gratis.

Så tog han en mugg kallt kaffe och värmde i mikron. (och vi andra, vi garvade)

100!

Dagens inlägg skulle först handla om fotsvamp, men så insåg jag att jag faktiskt kan fira 100 inlägg i och med det här inlägget. Tjoho, lite fest blev det på en gång! Tänka sig att det kunde bli såhär.

Först och främst vill jag tacka alla läsare av denna bloggen. Väldigt kul att ni hittar hit och tar er tid trots att inläggen ibland är lite längre. Självklart är jag även väldigt glad över alla följare jag fått, samt alla som lämnar kommentarer. Stor kram till alla er!

Det hela började i slutet av januari då min sambo undrade om jag kunde hjälpa Maria på "Vuxna människor har inte hamstrar" med ett problem. Det gjorde jag så gott jag kunde, vilket ni läsare uppskattade och peppade mig till att starta min egen blogg, och se här är jag nu.

Varför "Ostadigt" kanske ni undrar. Det var för att "Fiskpinne" redan var upptaget. Så då fick det bli ostadigt. Vad det syftar på vet jag inte riktigt, men förmodligen min seriositet. Men nu tar vi en liten firar "skål" för alla inlägg.

100 inlägg. Skål!!!

Nu när vi firat tänkte jag berätta lite ur dagens bravader. Jag gick upp klockan halv nio i morse för att köra ris. Två träd, diverse buskar och annat trädliknande på tomten som nu är borttaget hade skapat en skaplig hög utanför staketet. För att inte reta upp grannarna mer än nödvändigt var det nu dags att inviga dragkroken och transportera rubbet till stadens ristipp.

Jag hade hyrt en kärra med höga häckar och lastade på och körde ett antal vändor. Inte världens roligaste lördagsjobb men det måste ju göras. tills slut återstod det bara några trädstammar och stubbar. Sånt får man inte slänga på ristippen, sånt måste gå i trä-containern på miljöstationen.Jag lyckas få ihop en halv kärra med stock och stubbe och beger mig av.

Men precis när jag ska svänga in på miljöstationen är infarten blockerad. En stor Toyotabuss med ett stort släp har ställt sig precis tvärs över infarten. Idiot! Är min första tanke. Sen ser jag att föraren sitter kvar och tittar i backspegeln. Jag tittar därför bakom bussen och släpet, men ser ingenting. Vad tusan håller han på med??? Backa in till containern då!!! Backa!!!

Jag är såååå nära att tuta på idioten, då jag ser något röra sig mellan hans släp och containern. Det är en gammal dam, med rollator. Hon står och plockar tingest för tingest ur rollatorns korg och släpper ned i containern. När hon är färdig viker hon ihop en påse snyggt och prydligt (och långsamt) lägger den i korgen på rollatorn, rättar till sina handskar, knäpper kappan och vänder runt rollatorn.

När hon vänt sig om 180grader, tittar hon upp och får syn på jättesläpet som är en meter ifrån henne. Då börjar hon svänga vänster. Sen stannar hon och tvekar lite. Sen svänger hon höger. Stannar, tvekar, ser nästan ut att svänga vänster igen, men bestämmer sig till slut för höger.

Så knatar hon med sin rollator och ett försommar-leende glatt iväg, den lilla damen. I toyotabussen däremot är jag rätt säker på att hon inte hette "lilla damen". Jag tyckte mig kunna läsa något med "kärring"+svordom på förarens läppar.

Men man får inte glömma bort, att jävlas, är ett av de få nöjen här i livet man har kvar som pensionär. Kom ihåg det.

Lååång dag.

Idag har det varit en lååång dag. Har suttit hela dagen i ett konferensrum och diskuterat förändringar på arbetsplatsen. Massor med mjuka frågor, och det är jobbigt för en ingenjör.

Efter det åkte vi till ett stort växthus för att titta på plantor (jag och min sambo alltså). Det händer inte ofta men just idag var jag glad över den "kvinnliga beslutsångesten". Tack vare den hejdades några köp och det hela landade "bara" på 350kr.

Sen var det dags för ett besök på den roliga coop-butiken. Vi skulle nämligen ha planteringsjord. 10säckar närmare bestämt. Min sambo trodde inte att det gick att lasta allt på en vagn, men ha ha, där motbevisade jag henne.


Dock är det inget jag rekommenderar om man inte känner för att träna lite. Vikten av alla 10säckar blir ungefär 200kg. Förutom att det är lite tungt att få upp farten finns det andra problem. När farten väl är uppe blir man varse om tröghetslagen (Fysiken våren i 7:an högstadiet), som säger att en kropp som åker rakt fram vill fortsätta att åka rakt fram även om det står varuhyllor och andra kunder ivägen ty ska du svänga måste du anbringa en rätt stor kraft även i sidled.

När vi slängde in säckarna bak i bilen frågade min älskling om det verkligen var lagligt att köra så tungt bak i vår lilla bil.
-Självklart, sa jag. Det här är inte värre än att ha två feta kusiner från Växjö i baksätet.
(fast folk från Växjö kanske inte är feta... jag vet faktiskt inte)

Konsten att maila

Idag fick jag ett mail från avdelningens sekreterare. Jag såg på det stora antalet adresser att det var ett allmänt mass mail. Hon brukar skicka ut sådana med jämna mellanrum när det är något vi ska informeras om.

Men mailet var tomt. Det enda som stod i det var hennes "signatur", ni vet, namn, företagslogga, telefonnummer etc. Eftersom jag kommer bra överens med vår sekreterare skickade jag ett litet retsamt mail till svar:
Har du så lite att göra att du sitter och skickar tomma mail?

Det tog någon minut sen fick jag svar:
Meddelandet står i ämnet. Effektivitet kallas det.
Och mycket riktigt, när jag läste ämnet (subject) stod det ett meddelande. "Avdelningsmötet flyttat till konf.rum svanen"

Det var då jag insåg att jag förmodligen aldrig riktigt läser just "ämne". eller har det att göra med vilket mailprogram man använder. (vi använder outlook på jobbet). Sen är ju frågan:
- Är det god "nettiket" att effektivisera och bara skriva meddelandet i ämnesraden? Jag som fick ett sånt mail. Är det mitt eller hennes fel om jag missat flytten av avdelningsmötet?
Vad tycker ni?

Besiktningsman eller kvinna

Idag besiktade jag dragkroksmontaget på bilprovningen. Det gick bra, så nu kan jag dra släpvagnar helt lagligt. Fort gick det också, tre minuter ungefär. Besiktningsmannen (det var en man) körde in bilen i besiktningshallen, hissade upp den och lyste runt med en ficklampa. (De gör så för att kolla att ingen gammal underredsmassa sitter mellan dragkroken och bilens balkar,( tror jag))

Sen skrev han av typ- och serienummer på dragkroken, efter det var det klart. Jag tror faktiskt aldrig att han ens rörde vid dragkroken. Inget ryckande om den satt stadigt, inget kännande på muttrarna ifall de satt ordentligt eller kollade om alla kablar i kontakten satt rätt. Men, jag ska inte lära honom hans jobb. Jag betalar mina 380kr för ett enkelt godkännande och åker till jobbet.

I bilen tillbaka funderade jag lite. Visst gick besiktningen lite väl enkelt kanske men tänk om det varit en kvinnlig besiktningskontrollant. Hade jag reagerat mer annorlunda då på att hon bara kikat med ficklampa och inte tagit tag och undersökt krok-montaget mer rejält.

Hade jag dessutom arbetet på en plats med lite mer "grabbig" stämning skulle det säkert kunna låtit följande:
-Hur gick det på besiktningen Gustav?
- Jotack, det gick alldeles utmärkt... tror jag. Det var en kärring som besiktade och hon måste fan varit inkvoterad, för hon verkade inte veta vad hon gjorde där. Hon hissade upp bilen, lös lite med en ficklampa inunder och så skrev hon av serienumret på dragkroken. That's it!
-Men hon kollade inte muttrarna eller elkontakten?
Nope. Fattar du väl att hon inte kan, då kanske hon riskerar att skrapar nagellacket. Men det är viktigt med jämställdhet och könsfördelning på arbetsplatsen vettu. Trafiksäkerhet och säkra bilar är ett sekundärt önskemål som uppfylls i mån av tid och kunskap.

Men nu hade vi inte den diskussionen. Dels för att jag inte riktigt är så grabbig och dels för att besiktningsmannen faktiskt var man.

Ibland är det praktiskt med snopp, inte bara att man kan stå och kissa, man blir även mindre ifrågasatt. Konstigt att det ska vara så.

Själ.

Jag och min sambo bor i ett hus byggt 1914. Det gör att väggar, golv, tak mm inte är helt millimeter raka. Det kallas att huset har charm och själ. Med huset följde till min stora lycka även en drygt tio år begagnad åkgräsklippare. Det är rätt många år räknat i gräsklippar år vilket betyder att även den, precis som huset charm och själ.

Den charmen och själen yttrar sig på lite olika vis. Charmen är att det är pyspunka på höger framdäck. Irriterande, men nypumpad håller det en klippning utan problem. Själen visar sig lite mer frustrerande. Motorn dör vid fullt rattutslag höger.

Det är sant, svänger jag fullt höger dör motorn, släpper jag sedan upp ratten hoppar den igång igen. Hade det varit en modern bil fylld med 300kg elektronik hade jag kunnat ta felet, men min åkgräsklippare har en styrning som är lika simpel som på en trampbil för femåringar. Och den enda utanpåliggande elektronik en gräsklippar motor har är tändstift och tändkabel.

Ändå dör den vid fullt rattutslag höger. Vänster går bra men höger sväng är död sväng, åtminstone en skarp sådan. Grannarna måste ju tro att jag sitter och kör på fyllan, full fart...dött.. fullfart......dött....dött.... full fart....Alternativet är ju att försöka klippa hela gräsmattan i vänstersväng, men man framstår ju inte som mer nykter för det.

Jag hittade felet... till slut. Det går en kabel från motorn upp till stoppknappen. Den hade spruckigt lite i plasthöljet på ett ställe och ett litet litet koppar-spret hade letat sig ut. Vid fullt rattutslag kom ett av styrstagen mot det lilla koppar-spretet och motorn dör.

Men jag tänker inte tala om hur många svordomar och könsord jag använde innan jag kom fram till det.

Kriget börjar

Även idag har större delen av dagen spenderats i trädgården. Odlingsbäddar stod på schemat. Ska det bli några egenodlade grönsaker måste fröna snart i marken. Helst redan nu, annars kan det bli för sent för vissa sorter. Schnell schnell! (Och så säger de att trädgårdsarbete är avkopplande.)

Bilden nedan visar en av två odlingsbäddar min lilla älskling beställt. Dock har jag som ingenjör fått fria händer att utforma dem som jag vill så länge de är 1x3meter och ligger exakt där. Anledningen till att vi har just odlingsbäddar och inte vanligt grönsaksland är att vi har gott om mördarsniglar.... och det har väckt krigs-tysken i Gustav.


Zo man kanst sägen att der kriegen mot der killer-schnecke beginnen idag. Der odlingsbädd has zwei (två) sthaltraden on top av die kanten. Die sthaltrade er gekopplet zu eine auto-batterie auf 12volt. (Die auto-batterie ist plaserat in meine snickarbod). Det hela fungiren folgende:


1: Der killer-schnecke komst krälandde.
2: Es kräler über die förste sthaltraden.
3: When es komst in kontakten mit der zweite (andra) sthaltraden ist there eine elektriche kontakt unt der killer-schnecke können ein schok unt fallen till marken.

Resultaten: Keine Schnecken im Salat (inga sniglar i salladen). (hoppas jag)

Helgen hittills...

Igår spenderade jag HELA dagen i faderns garage (själv) med att montera dragkrok på bilen. Som husägare har jag insett att det inte fungerar i längden att låna kompisars bil så fort det behövs en dragkrok. Jag är nämligen av den naturen att har jag lånat en bil för att dra med, måste jag återlämna bilen med lite mer bensin än som var i innan jag lånade den samt att en flaska vin eller en liten kasse pilsner ingår i återlämnandet.

Summerar man merkostnaden för lånet av bil för varje dragtillfälle, lönar det sig ganska snart att montera dragkok på sin egen bil. Dragkrok med tillhörande elkontakt kostar ca:3000kr oavsett inköpsställe. Oavsett verkstad säger de att de vill ha 3000-3500kr +materiel för att montera dragkrok på min bil. Dvs minst 6000kr om man går till verkstad.

Titta på bilden nedan. Kroken fästes med fyra bultar i karossen och två bultar till själva kroken. Totalt sex bultar. Skulle inte tro att en maskiningenjör betalar 3000kr för det.

Jag började ungefär klockan 09:20. Klockan 10:30 var jag irriterad på två små sönderrostade skruvskallar som hindrade mig från att ta loss bakre kofångaren. 11:00 åkte borrmaskinen fram och jag borrade helt sonika bort skruvarna. 12:00 hade jag lärt mig att opel har ett eget mycket klurigt system för avgasupphängningen. 13:10 insåg jag att jag var tvungen att demontera även värmeskölden för bakre ljuddämparen. Klockan 14:05 tog jag lunch.

Det var nu efter lunch som själva montaget kunde börja. Och montaget med sina fyra skruvar gick jättebra. Tills jag var färdig och först då insåg att det var två olika längder på skruvarna, beroende på var de satt, 10 resp 11cm. Men det tog inte mer än 40 minuter att rätta till det felet.

Nu skulle allt jag demonterat på förmiddagen monteras tillbaka. När jag gör mitt tredje monteringsförsök av kofångaren börjar jag förstå varför de ville ha 3000kr för montaget. Hur fan tänkte jag. Jag vet ju att de tar 1200kr för att byta ett drev inne i motorn, varför kostar då 6 bultar 3000kr. För att det är så jäkla mycket merjobb ärthjärna!

När klockan är 19:15 sitter allt på plats och jag åker hem. Men fan jag är slut! Vi äter till "Så ska det låta" (jag tog fångad av en stormvind på bildjakten efter tre bilder) och till det tar jag två öl. Sen somnar jag. Det var min fredag.

Äntligen sitter skiten på plats.

Lördag!
Idag har njutit av solen och grävt i trädgården. När man gräver i trädgården inser man vad massor med kryp det finns. Jag tog fram nya kameran, satte på macro objektivet och dokumenterade några av dem.


...och första soliga vår/försommarhelgen avnjöts i solnedgången tillsammans med grillat och...

...smaskens...

Sova?

Jag tror jag är någon form av kattmänniska. För idag när det varit gråmulet och regn i luften har jag betett mig precis som en katt. Jag har legat hopkurad och sovit på tv-soffan. Nästan hela dagen. Det betyder inget har hänt av det som var planerat skulle hända. Sjit.

Resultatet av allt sovande är att jag nu är piggelinast jättevaken och har absolut inget vettigt att göra eftersom jag då riskerar väcka min sambo.

Nej, jag får se till att bli lite trött. Sprit blir man trött av (har jag hört) och mat. Kanske skulle poppa en skål popcorn och ta mig en grogg, njuta av morgondagens kommande ledighet och se om John blund vill titta på "Comedy Central" med mig.

När det kommer till bra idéer är jag nog bäst!

Rockit?

Jippi, då var det ledigt i dagarna fyra. Fredag, en klämdag (squeeze-day in english), tar jag ut en semesterdag för att få en lååång härlig sammanhängande ledighet att spendera i trädgården och allt som ska göras där.

Trodde jag. enligt väderleksrapporten ska det bli skjit-väder. Och jag som varit på ByggMax och allt. Först blev jag lite besviken men sen kom jag på att jag faktiskt har inomhus-jobb att göra också. Jag har en hel snickarbod som ska inredas, med arbetsbänk verktygstavla och allt.

Leka "Simon och Thomas", dricka folköl, pilla med verktyg och lyssna lite på musik. Kanske lite "Kennet & the knutters". Till min sambos stora förfäran passade jag i höstas på att köpa en samlings CD på ICA (2för 99kr) av dessa rockande coola motorcykelmän. (Den andra skivan var en samlingsskiva div artister)

Naturligtvis blev den bannlyst i huset på en gång och snickarboden var enda stället för eventuell uppspelning. Så när första brädan skulle sågas i höstas efter inflyttningen, stoppades skivan in i den lilla plast-stereon. Här skulle det sågas till tonerna av svunnen för-pubertet med roliga rim i texterna och motorcykeltema. Men....

Fan vad dåliga de var. Ärligt talat. Vilket musikaliskt totalt magplask. Jag hoppade raskt framåt låt för låt för låt. Den här musiken skulle ju inte ens gå hem hos tondöva alkisar. Hur fasen kunde jag ens tyckt att det här var bra musik? Skivan blev kvar ute i boden och ligger där än.

Man ska nog inte försöka återuppliva gamla minnen, det finns risk för besvikelse.

Veckans spartips

Som jag sagt vid ett tidigare tillfälle så är jag en snål jävel. Det betyder att jag tycker att paprikan är för dyr just nu. 43:90kr/kg, gäller alla färger (ingen rasism här inte). Men paprikan säljs också ofta i trepack 400g 19:90kr/st (kilopris 49:75kr/kg).

MEN, nu har snål-Gustav upptäckt att paprikor följer sina egna lagar och inte ICA-handlarnas. Det finns nästan ingen paprika som väger precis 133,33gram (vilket är en tredjedel av 400gram) Nej, det finns många paprikor som väger mer, (och några mindre). Och väldigt sällan tre av olika vikt som precis väger 400gram.

Tittar man därför runt bland trepacken av paprikor och hittar en med stora paprikor kan man ge sig tusan på att den väger mer än just 400gram, tex 488gram. Det innebär att kilopriset för just DET trepacket är 40:78kr/kg vilket är billigare än lösviktspriset med 3,12 kr/kg vilket gjorde att jag sparade in hela 1,52kr idag på min smarta "paprika-fint". Det räcker nästan till plastkassen jag bar hem varorna i.

Har har ni killen som inte kommer att var med i lyxfällan än på ett tag.

ByggMax

idag har jag varit på ByggMax och inhandlat bräder till min sambos, förlåt, jag menar våra, såbäddar. (Har man mördarsniglar i trädgården är det inte bara att så i jorden, det måste till lite invallning och trix).

Jag och min sambo har inte semester samtidigt i sommar vilket gör att jag funderat lite på billiga nöjen i närområden man kan göra själv. Jag har nu funnit ett. En varm och fin sommardag kommer jag att ta en kasse kall bärs och en liten brassestol och sätta mig utanför ByggMax brädgård och se på alla snelastade ekipage.

Ärligt talat, personalen på ett sådant ställe måste ju få se så mycket roligt, galet, knasigt och rent trafikfarligt som helst. Idag var det en karl som trodde att han kunde transportera 6m långa (5x5cm) reglar löst bak i sin volvo kombi. Problemet var att de stack ut en och en halv meter. Han åkte en minut före mig. Efter 10 sekunder hade jag åkt ikapp och förbi honom. Då stack reglarna ut 2 meter.

Jag tror jag ska ta med mig kameran också. Det kan nog bli en minnesvärd dag. Någon som gör mig sällskap?

Trädgårdsdag

Idag har jag haft ihjäl ryggen på ett av de mest klassiska villaägarvisen. Jag har grävt. Grävt, grävt, grävt i stort sett hela dagen. Vi har nämligen planterat en liten mårbärs häck på ca 8meter. Hur svårt kan det vara, gräva ned några småplantor... trodde jag.

Först ska allt gräs bort, och sen skulle alla jordgubbsplantor flyttas. Efter det skulle en jättestor raberberplanta flyttas. Efter det, var det dags att börja gräva på djupet för att få ned plantorna. En halveter ned skulle vi sa hon som bestämde. Men sen visade det sig bli för djup så vi skyffla tillbaka. Sen skulle det sättas kantsten på rabatten också (halvmeters betongplattor som skulle ned till 80% under jord).

På något lustigt sätt blir det jag som håller i spaden och min sambo som pekar. Vi är helt klart dåliga på trädgårdsjämställdhet.

Men dagen avrundades på ett mycket trevligt sätt. Jag lagade punkan på trädgårdstraktorn som ingick i husköpet och säga vad man vill kom karlar och deras leksaker, men det här var ju löjligt kul. Kan redan nu se mig klippa gräset på semestern med en folköl i ena handen och lite Iron Maiden i lurarna. Rock on!

Putt putt putt putt......

Skolförsäljning

Våren är kommen och det betyder avgångsklasser för de som går sista året i något skolstadie eller gymnasium. Särskilt högstadieklasserna kommer då på att det är dags att samla ihop pengar till någon klassresa. Därför börjar det nu på lördagar ploppa upp små försäljningsbord på diverse torg med skyltar "Köp bröd-stöd klass 9C skolresa till Danmark"

Precis som om Sverige var i behov av att sända fler supande skolungdomar till Danmark. I två sekunder flög djävulen i mig och jag fick för mig att gå fram och ställa några frågor:
-Trevligt att ni säljer bröd ungdomar. Från vilket miljö och hälsogodkänt bageri kommer det här brödet och vad har föreningen för skatterorganisationsnummer? För ni vet väl om att det enligt lag är förbjudet att sälja hembakat bröd som livsmedel om det inte är framställt i ett av hälsovårdsnämnden godkänt kök för livsmedel. Sedan förväntar jag mig även att ni betalar skatt på försäljningsinkomsten, för jag får väl kvitto på mitt köp.

Men det gjorde jag inte. Jag har ingen lust att köpa torra hembakta limpor där det snålats på jästen och man inte har en aning om hur många gånger den pubertale bagaren petade näsan medan han knådade degen, eller om han/hon tvättade händerna efter senaste toalettbesöket.

Om de ändå ska syssla med halv-illegal försäljning, varför säljer de inte sånt som folk verkligen vill ha???
"Stöd klass 9F:s klassresa- Grogg (4cl) 20kr smak, fanta, cola, sprite"
Jag skulle tveklöst sponsra klassen med en hundring.

Engagemang?

Idag har jag förundrats lite över engagemang på min arbetsplats. Som så många andra företag äger vi inte våra kopiatorer utan vi hyr dem. Fördelen med att hyra är att det bara är att lyfta luren om något är fel. Numret samt maskinidentifierarnumret (långt ord) står på en liten lapp på varje enskild kopiator.

Då kommer det en man (oftast man) med en liten väska, som inte gör annat om dagarna än fixar kopiatorer av just det märket. Det spelar ingen roll om man så kört en överkörd grävling igenom kopiatorn istället för papper, han fixar allt på två röda.Men då måste man ju förstås ringa efter honom.

Idag noterade jag att alla papper som gick genom maskinen fick som en sotig kant. "Fult" var min kommentar när jag såg det.
-Ja, det har varit så hela veckan, hela förra veckan också, sa min kollega som också stod vid kopiatorn.
- Oj, så länge, är det ingen som har ringt? frågade jag?
-Jag vet inte? Men snart borde någon göra det för såhär kan vi inte ha det. Jag skulle ha papper till en presentation igår, så blev jag tvungen att gå en trappa upp och dra kopior, sa kollegan.

Denna någon blev då jag. Jag ringer numret och det svarar en glad man i andra änden. Han lyssnar på mitt problem och kommer med en motfråga:
-Om du tittar på maskinens display nere till vänster, står det något om trumenhet då??
-Ja, svarar jag. Det står: "Trumenhet 0% Byt enhet"
-Titta på hyllan till vänster om maskinen, där borde det ligga en brun kartong med en ny.

Det gjorde det. Och den var jättelätt att byta. Sedan fungerade kopiatorn som en dans och alla svarta sorg-sotkanter var borta. Men över en vecka hade vi tydligen haft problemet, vilket några uppfattade som så stort att de var tvungna att byta kopiator.

Vad gör sådana människor den dagen de glömt att tanka bilen? Åker buss resten av året?

Freud och hans lära

Det händer att jag går på gymmet ibland för att kompensera mitt stillasittande arbetsliv. På sista tiden har det dykt upp en ny kille, vilket i sig inte är ovanligt. Men den här är lite ovanlig. För det första verkar han var nybörjare, men det får man vara det har vi alla varit. Sen ser han lite speciell ut. Inte märkvärdigt mycket men bara sådär lagom för att man ska komma ihåg honom utan problem.

Men han är en nogrann pedant. Detta noterade jag när jag plötsligt hörde en kort ringsignal när jag stod och försökte lyfta en hantel. Jag såg mig om och förstod snart att det var killens mobil. "Men ska han inte svara?" tänkte jag. Nej, det skulle han inte, för det var "slut på paus" signalen.

Killen har alltså ställt timern på mobilen så att han får korrekt antal vilominuter mellan varje set och övning. Efter varje övning åker lilla boken fram och noggranna anteckningar görs. (De dagar han gör hantelövningar ringer det mycket). (Killen tar sin träning på allvar, det får man göra, inget fel med det.)

Men jag var ändå tvungen att berätta detta för min kära sambo. Hon är mer humanistiskt och filosofiskt skolad än jag, vilket gjorde att hon kommenterade hela min historia med:
-Jaha, en "Anal" (engelskt uttal)
-Va? undrade jag.
-Freud hade en teori om att folk som var överdrivet pedantiska och njöt av ordning och reda hade viss analfixering, därav uttrycket "anal".

Igår tränade jag samtidigt som "Anal" igen. Jag vet att jag är skitlöjlig, men jag kan inte få det ur huvudet. Som pricken över i har jag själv motvilligt börja reagera som Pavlos hund. Så fort jag hör en viss kort ringsignal dyker ordet "stjärtfixering" upp i huvudet.

Jag måste byta träningstider. Annars kommer det att sluta med att jag promt vill ha rumpan mot väggen för att kunna träna. De säger att kunskap är en lätt börda att bära. Jag säger att det är en jobbig börda. Jäkla Freud.

Kretslopp

Idag var jag till miljöstationen. Nej, inte den där vanliga samlingen återvinningscontainrar inskuffade i ett hörn i närheten av hadelsverksamhet. Jag menar den som har separat grind och en lite gubbe i blåställ som dirigerar och hjälper en och där man kan lämna allt. All sorts bråte som gamla kylskåp, lysrör, bildäck mm.

Som hyfsat nybliven husägare med diverse projekt händer det rätt ofta att turen går till denna miljöstation. Och varje gång imponeras jag lite över hur vi vridit upp hastigheten på konsumtionssamhället några snäpp. Saker verkar inte ens behöva vara trasiga. Vi tröttnar på dem och skaffar nytt innan det händer och då åker det gamla i någon av miljöstationens sorteringscontainrar. Det är nästan lite jobbigt ibland att se hur fort containern "deponi" blir fylld.

Det är sängar, lampor, grästrimmrar, små skeva badrumshyllor, prydnadsankor i plast, solcellsdrivna trädgårdsbelysningar, halva små solstolar i grälla färger, sönderblåsta parasoller och bordsfontäner. Allsköns bråte med andra ord.

Efter miljöstationen var det dags för veckans matshopping. Och idag fick jag ett ryck. Istället för att följa mitt vanliga mönster och åka till ICA eller COOP, blinkade jag plötsligt vänster och började med ett besök på Netto, ni vet den där lågpriskedjan med en liten svart hund som symbol.

Jag har aldrig varit på Netto förut men rätt snart kände jag ingen stuket. De hade några matvaror typ knäckebröd av ett känt märke. sedan massor av matvaror av ett mindre känt märke till mycket billigare pris. Det kändes nästan som att handla på Lidl, fast med den skillnaden att många av grejerna verkade ha Danskt ursprung istället för Tyskt.

Annars var det väldigt likt. Maten var utbredd längs långsidorna och i mitten fanns det en stor hylla med bla, små sketna batteridrivna grästrimmrar i plast, små badrumshyllor glas och aluminium imitation, prydnadsankor i plast, solcellsdriven trädgårdsbelysning i form av grodor, små solstolar i grälla färger att ha i bilen eller båten , parasoller i mindre stadiga modeller och bordsfontäner. Allsköns bråte med andra ord.

Hmm... jag börjar se en liten liten pusselbit falla på plats. För klena prylar för billigt, det är resursslöseri.

Irritation!

Som vanligt har jag bara I-lands problem, men idag har jag ett som gör mig mer irriterad än vanligt. Har ni varit med om att webb-shoppa, surfa in information eller tidtabeller. Sidorna som kommer upp är fulla av färgfyllda loggor och blinkande reklam. Då brukar det i ena hörnet stå "utskriftsvänlig sida".

Den utskriftsvänliga sidan öppnas för det mesta i ett separat fönster med väldigt lite "blin bling" och färg, utan bara det väsentligaste är med. MEN hur irriterande är det inte när den utskriftsvänliga sidan inte får plats på en sida utan kräver två utskriftspapper, där den enda texten på andra pappret är att det högst upp står: Sida2 av 2. Sånt gör mig VANSINNIG!!!

Det värsta är att det händer ofta! Jag trodde att webb-designer/utvecklare/webbsidoskapare var ett utbildat och tänkande folk, men det verkar helt klart vara den klump människor som är för osmarta för att få hänga med de "riktiga" datanördarna och för asociala för att lyckas bli kommunalpolitiker. "Men jag kan hantera dream-weaver, alltså blir jag webbdesiger".

Det är synd att vissa människor inte förstår att de bara är födda till ett jobb. Tyvärr finns det jobbet inte kvar i Sverige på så många ställen, men i Kina och Ryssland där alla ska ha jobb, där finns yrket "dörröppnare" kvar. Flytta dit, och ge fan i att slösa med mina utskriftspapper, Förbannade Javalkåpare!

De har kommit!

Helgen har nästan uteslutande bestått av trädgårdsarbete, samt en liten grillfest hos kompisar i lördags kväll. Full upp med andra ord. Därför har jag missat att tala om att de nu äntligen har kommit. I fredags landade de äntligen i brevlådan.

Jag talar naturligtvis om mina sockiplast, som min kära sambo beställde åt mig när jag en kväll fick ett ryck och skulle göra mina egna, (läs mer här).

De ser exakt ut som jag minns dem, samma färg, samma mönster på sulan och samma plastiga utseende.

Timarco heter företaget som säljer sockiplast via nätet

Förutom att de ger mycket bra grepp mot underlaget är de också naturligt sexiga och något utmanande för omgivningen. Därför kommer de endast att bäras vid högtidliga tillfällen. Det är ungefär samma sorts tillfällen som när jag får bära hawaii-skjorta.

Tänk vilken kläd-kombination, hawaii-skjorta och sockiplast. Finns bara en sorts byxor som kan bäras till en sådan utstyrsel, cykelbyxor, och sådana har jag inga.... än. Men jag har några långkalsonger som sitter rätt tajt, kanske kan använda mig av dem.

Och det finns ingen anledning till oro. Min sambo har redan gott om både migräntabletter och magsårsmedicin.

Dyrt....

Jag och min sambo åkte till min far för att titta på ett växthus vi ska få. På vägen stannar vi till på ÖoB för att se om de har ett jordankare. Vi ska slå ned en stolpe på tomten. De har inget jordankare på ÖoB, ändå kostar besöket 280kr.

Det är alltså skitdyrt att kolla ifall de har något som de inte har. Men å andra sidan fick vi en skivstång med vikter av farsgubben, en nästan ny slägga samt en stor rulle tjock takpapp, så på det hela taget kan man säga att vi gick med vinst även om det blev oplanerade utlägg.

Hmm, vinst trots minskat antal kronor i kassan. Det är sånt som kalla ekonomi va? Med några års övning har jag nog kvalificerat mig till kommunalpolitisk budget. Och efter det kan jag nog ta mig an vilket tunnelprojekt som helst genom godtycklig ås. Jag börjar öva med rabattgrävning på tomten.