En intet ont vetande snigel kravlar motde spänningssatta ståltrådarna.
Det fuktiga klimatet ger krypströmmar,och gör att den strömkänsliga snigeln
bara behöver komma åt ena ståltråden
för att rygga bakåt och dra ihop sig
I över tjugo minuter försöker den ta sig förbiåt ena eller andra hållet(idiot).
Sen orkar inte fotografen vänta längre utan går in.
Flera timmar senare är den borta.
"För allt går ju med elektricitet
elektriskt det är nåt konstigt med det
elektriskt det strömmar ju som ni vet
härs och tvär igenom tråden"
/(88-öres revyn Hasse & Tage)
1-0 till ingenjören! /Jenny
SvaraRaderaMen men nu undrar ju vän av ordning, om du inte såg den senare har den då krupit iväg och tuggat i något annat hörn av trädgården?
SvaraRaderaHAHAHA!!! Där fick den! Fan ta alla mördarsniglar!
SvaraRaderaAkta dig, sniglar är smarta. När du minst anar det kommer det en snigel på styltor. Fast det kanske är därför du gjort kanten där uppe?
SvaraRaderaJenny: Yes! Och jag hoppas att jag ska lyckas hålla motståndarens nolla där den är.
SvaraRadera**********
Allt är konstigt: Förmodligen kravlade den iväg och käkade upp någon pion eller tulpan... eller snigelgiftet (järnoxid) jag lade ut igår.
**********
Renée: Ja, om Fan vill så får han gärna ta alla mördarsniglar.
******
Vera: Kanten är primärt för att lura dem och tro att det är en sandlåda. I en sån finns ju inga växter. Sekundärt är den för att skydda ståltrådarna från regn och slippa onödig kortslutning.
Kan du inte dra på strömmen lite mer och zappa dem till dödsriket direkt?
SvaraRaderaTrasselkvast: He he...om du bara visste vilka potentiella möjligheter som finns. Men jag vill att min sambo ska kunna rensa i lugn och ro utan att riskera få sig en stöt. Därför känns stängslet rätt bra nu. Människor känner inget, ofarligt för hund och katt och sniglar håller sig undan.
SvaraRadera