torsdag 27 maj 2010

EU-bidrag?

Jag har tänkt på en sak. Det verkar som om det går att få EU- och kulturbidrag för nästan allt nuförtiden. Skapa en gammaldags kolmila i Ångervredsnoa, Lästräningsprogram för skelögda på biblioteket i Fjugerås. Bevara Flämt-sillen i Fnoska bäcken och "Måla din vardag" i Bjurkull.

Om allt går åt h-vete på jobbet. Tänk om man skulle sadla om och söka lite bidrag för att bli byfåne. En socialt viktig och betydande karaktär i den lilla by-florans invånarlista.

Jag känner att jag har en naturlig talnag för att klä i lustiga huvudbodnader och puttra omkring på en blåröksalstrande flakmoped. Iförd rödrutig flanellskjorta, skäggstubb och en konstant doftblandning av folköl, svett och Aquavera rakvatten. Skrämma småbarn och le skelögt åt gamla tanter när jag står och vinkar in bilar vid byns lanthandel.

Naturligtvis skulle jag hänga med Hut-Nisse och Flask-Olav. Det skulle gå rykten om att vi brukar supa i Hut-Nisses sommarstuga på näset, som han ärvt efter sin blinda mor som gick bort i kärl-krank redan på 70-talet. Och alla tanter i syföreningen skulle minsann veta att jag en gång i min ungdoms dagar haft en flört med rektorskan på Slagsala läroverk, hon som numer bor i Stockholm sedan flera år tillbaka. Jo, jo. Det är sant.

Problemet som jag ser det är att utgångspunkten för en byfåne är just lanthandeln. Folk kör mer och mer bil längre sträckor till billiga stormarknader och lanthandel efter lanthandel läggs ned. Det finns helt enkelt ingen bra punkt att utgå ifrån, både socialt och geografiskt.

Byns busshållplats funkar liksom inte i längden och springa runt någon husvagn ombyggd till korvmojj är inte spelrum nog det heller. Möjligtvis att jag kan nöja mig med en liten bensinmack, men de går ju över till att bli automatstationer en efter en. Och hänga runt en sådan skulle kännas som en degradering redan innan jag börjar som byfåne.

Nej, svaret får nog bli att vi får utöka ansökan med en lanthandel också. Lägg till en rejält skvallrande syförening och en lokal postmästare så har vi ett litet paket "lantligt kulturliv" att bekämpa arbetslösheten med. Det borde man väl få lite EU-bidrag för, eller?

4 kommentarer:

  1. Du får inte glömma Hambo Vera och Kalle Skam (Jodu, det är riktiga personer).De vill oxå var med och leka.Eller skulle om de fortfarande levt.
    Byfånen är underskattad. Alla samhällen bör ha en, så att man kan säga till sig själv: "Det kunde varit värre, jag kunde varit h*n".
    Så hur var det nu med Hambo Vera och Kalle Skam?
    Vera var naturligtvis glad på att dansa, hon var den som dansade med ALLA karlar (skamligt). Vilket leder oss in på Kalle...
    Ja Kalle gillade oxå dans, fast horisontal sådan och ska man gå efter ryktet så hade han ett tiotal oäktingar på bygden.
    Gudars vad jag älskar att höra gamla människor tala om flydda tider och vem som gjorde vad. Öknamnen på den tiden var så mycket bättre än dagens. Hambo Vera låter bättre än hora.

    SvaraRadera
  2. Hej Gustav, roligt inlägg!

    Så här har jag det varje gång jag lämnar storstan och far hem till byn på besök...fast de runt bensinmacken tycker nog att det är jag som är fånen. Ryktet går snabbt när utsocknes är på lanthandeln, he he.

    Numera kan jag tycka det är rätt ok....livet skulle vara rätt tråkigt om vi var lika.

    Dansa kan dom och undrar jag om de inte har Eu-bidrag till sin kultfestival om sommaren. Flakmopparna och huvudbonader är med allra största charm med i flygande fläng, för då är det ingen hejd på den lokala produktiviteten.

    Stå på dig, Gustav....från Ia ( som inte bor i närheten utan bara har gott minne)

    SvaraRadera
  3. Det är INTE ok att ha en massa "följare" men inte föja någon själv. ;)

    Eh, vad skrev du om nu igen. Just det. Med den utstyrseln så tror jag du skulle bli tagen för en modekunnig byfåne. Man ska nämligen se ut så nu för tiden. :)

    SvaraRadera
  4. Malin J: Hambo-Vera och Kalle Skam... festliga namn. Håller med om att det är kul att höra de äldre berätta om förr. Du råkar föresten inte ha en egen blogg? Med tanke på längden på dina inlägg vet jag ju att du kan skriva :)
    *********
    Ia: Vet du, mitt minne kom också tillbaka, men det tog ett tag. Så du menar alltså att det finns spår av den sortens kulturbidrag jag är ute efter, på den svenska landsbygden idag. Det bådar gott inför framtiden.
    ********
    Anna Drott: Ja, någon måste man ju följa, själv brukar jag följa strömmen, John... eller ta bussen om jag är lat.
    Men det här med mode och utseende. Orakad och småfull, det lyckas jag väl med i vardagen, men flanellskjorta, det har jag inte burit sedan 90-talet... dags att gå retro alltså. Och luras inte nu, jag vill vara hipp nästa gång jag besöker Linkeboda.

    SvaraRadera