Men nu i vuxen ålder har jag insett att större delen av stress-beteendet ligger kvar, men nu är det "för föräldrarnas skull". Jag och min sambo har ca 26mil mellan våra respektive föräldrahem och visst känner man av kravet, att är vi inte hos den ene är det för att vi är hos den andre. Och eftersom vi var på ena stället förra året ska vi väl vara på andra i år, eller hur? Något annat alternativ finns liksom inte.
Och några barn finns inte med i bilden, alls. Den yngste i sammanhanget är min bror som fyller 30 till sommaren. Man SKA träffas alla i familjen, man SKA äta julmat och man SKA ha trevligt tillsammans, så det så!
Det är inte socialt tillåtet att bara få vara hemma själv på julafton. Äta sin egen julmat i lugn och ro tills magen ser ut som en badboll, och efter det få glida ned i sin egen soffa framför sin egen tv med en stadig jul-grogg i handen och titta på Musses husvagns semester i lugn och ro, utan onödiga kommentarer och prat.
Men i år lyckades vi. Eftersom sambon jobbar skift hade vi något att "skylla på" och lyckades därmed avsäga oss alla sociala aktiviteter på själva julafton, utan att behöva hitta på allt för dumma ursäkter som plötslig fläcktyfus, bilen har brunnit eller avloppsläcka i källaren.
Vi stannade hemma, bara hon och jag, tog det lugnt och bara njöööt!
Tänk att det ska vara så svårt att få uppleva äkta julefrid.
Men även om jag avgick med segern om julafton, lyckades väl mamma knipa silvret på juldagen. Jag hade sagt att vi förmodligen skulle dyka upp på juldagen, säga lite hej och byta klappar. Det där förmodligen lyckades hon boka till ett obligatoriskt besök, spikat till klockan 13:00. Senare på julafton fick reda på att vi skulle vara chaufförer till två av gästerna.
Precis, gäster. Det var inte bara vi som var inplanerade. Det visade sig vara jul-lunch i stora rummet, med julbord, grannar, syskon och allt. Det som jag hela tiden försökt undvika hade jag nu ramlat pladask rakt rätt ned i. (Jag vet, jag har bara I-lands problem).
Men förutom att äta julmat, både fick och gav jag några julklappar. Mest nöjd är jag med ett av paketen till min syster:
När det faller vitt från himlen utan måttaKan denna vara bra för att bort det.......
Förra året bestämde jag och min sambo oss för att vi hädanefter alltid skulle fira hemma, och så fick de som ville komma hem till oss (självklart delar vi upp alla sysslor med mat och sånt mellan de som ville/vill komma). Och vill de inte så slipper de... Ändå blev det så att vi i år blev inbokade på förmiddags-skinkmacka och julmust + paketbyte hos sambons bror med familj och tillhörande svärföräldrar. Men nästa år... då ska vi minsann "bara" vara hemma.
SvaraRaderaLillaUlle: Ha ha, skönt att höra att man inte är ensam med dessa "problem".
SvaraRaderaVi firade hemma. Svärmor och pappa dök upp. Efter en stund smet pappa iväg för att köpa tidningen. vilket var lite otur tyckte lillkillen när tomten dök upp fem minuter senare. "Men moffan ä itte hääär.Tomten ska stanna till moffa komme tebax".
SvaraRaderaVilket ju inte gick. Annars har det varit lugnt och trevligt. Ingen stress förutom monteringen av diverse leksaker.
Våra kära grannar däremot har stressat runt som tokiga och beklagar sig lite över allt som de "måste" hinna med.
De förstod inte alls vad jag menade med att det inte finns några måsten under julen.