-Skrattgropar i låren tyder på ett glatt underliv! sa jag glatt till min sambo.
Sen var det inte lika glatt. Särskilt inte när jag skulle försöka förklara vad jag definierade som skrattgropar.
Kanske läge att komma hem med en blombukett snart.
söndag 31 juli 2011
lördag 30 juli 2011
Grattis mamma!
Idag fyllde lilla mamma år. Som god son åkte jag dit och uppvaktade. Min uppgift för kvällen var att sköta grillen. Och det klarar jag faktiskt. Stå still på en plats och vända på några köttbitar. Inte svårt, men lite tråkigt. Jag körde så det var helt pilsnerlöst grillande. Förtar lite av glädjen faktiskt.
Och när jag ändå var där passade mamma på att visa på den trasiga gräsklipparen. Men hon hade varit hos en gräsklipparreparatör och fått reservdelar. Reparatören hade rätt fullt med jobb så han hade inte riktigt tid just nu.
-Är han händig din son som ska laga gräsklipparen? Hade reparatören frågat.
-Javisst, svarade mamma. Han är civilingenjör i motorteknik. (Fick en helt ny examen av mamma där. Jag läste mekatronik som inriktning sista året).
-Då så, då klarar han nog av att byta den här. Och så ger han mamma en liten kil.
20kr kostar den visst. Den lilla kilen som ligger i min hand och som ska bytas i motorn. Men jag vet inte riktigt var. Men jag har mina aningar. Den som lever får se.
Och när jag ändå var där passade mamma på att visa på den trasiga gräsklipparen. Men hon hade varit hos en gräsklipparreparatör och fått reservdelar. Reparatören hade rätt fullt med jobb så han hade inte riktigt tid just nu.
-Är han händig din son som ska laga gräsklipparen? Hade reparatören frågat.
-Javisst, svarade mamma. Han är civilingenjör i motorteknik. (Fick en helt ny examen av mamma där. Jag läste mekatronik som inriktning sista året).
-Då så, då klarar han nog av att byta den här. Och så ger han mamma en liten kil.
20kr kostar den visst. Den lilla kilen som ligger i min hand och som ska bytas i motorn. Men jag vet inte riktigt var. Men jag har mina aningar. Den som lever får se.
torsdag 28 juli 2011
Ledigt
Idag har jag varit ledig. Man måste vara det ibland, typ 36timmar för att hålla sig på rätt sida arbetstidslagen. Så idag har jag bara haft tre arbetsrelaterade telefonsamtal. Men det stör mig inte särskilt. Det är rätt skönt att kunna hälsa personen i andra änden att "Jag är ledig och dricker öl just nu men ring xxxxx så tar han tag i problemet, det är hans uppgift".
Idag har jag istället ägnat mig åt vår trädgård. När vi flyttade in i vår trädgård fanns det en gammal trädgårdsdamm med fontän och vattenfall, som inte använts på år och dar. Både jag och min sambo var överens att vi skulle riva detta spektakel.
Men när det väl blev dags hade vi mer lust att försöka få liv i skiten. Hur svårt kan det vara? Två kubikmeter vatten och pump. Och dammpumpar säljs ju lite överallt nuförtiden. Det började med en pump förra året för ca 600kr. Det fick fart på vattnet, men det visade sig att det läckte lite här och där, då det var bara att börja täta.
Förra året blandade jag betong och tätade inte mindre än tre gånger. I år blandade jag betong och tätade en gång. Sen sket jag gammal hederlig bygg konst och åkte och köpte professionell damm-duk. Sån plastduk man bygger trädgårdsdammar med nuförtiden.
300kr kostade det kalaset. Sen skulle det till lim att få fast damm-plasten. Det gick åt fyra tuber bygg-lim á 100kr samt två tuber silikon á 75kr. Vi är nu uppe i nästan 1500kr för lite vattenplask. Samma pengar hade räckt till över hundra starköl, dvs en hel semester ranson ( om man inte dricker något på söndagarna).
Naturligtvis blev inte dammen tät på första försöket, utan det har krävts silikonande och mer silikonande sen juli månad, men nu idag blev skiten tät (tror jag). Vatten har en jäkla förmåga att tränga in och iväg överallt. Jag förstår alla försäkringsbolags irritation över våtutrymmen.
Men så idag fick jag äntligen inre frid i mitt trädgårdsarbete. Jag har studsat runt som en sjuåring med en öl i ena näven och byggt vattenfall med den andra. Grymt kul!
Sen har jag idag också studerat naturen. Och det här med att störst kör först, det är verkligen något som praktiseras. När alla vattenfall var byggda, iakttog jag med kameran hur en större snigel utan skal kör över en mindre med. Och det går inte fort ska ni veta.
Och sen noterade jag de små skalbaggarna ovanpå snigeln.
Idag har jag istället ägnat mig åt vår trädgård. När vi flyttade in i vår trädgård fanns det en gammal trädgårdsdamm med fontän och vattenfall, som inte använts på år och dar. Både jag och min sambo var överens att vi skulle riva detta spektakel.
Men när det väl blev dags hade vi mer lust att försöka få liv i skiten. Hur svårt kan det vara? Två kubikmeter vatten och pump. Och dammpumpar säljs ju lite överallt nuförtiden. Det började med en pump förra året för ca 600kr. Det fick fart på vattnet, men det visade sig att det läckte lite här och där, då det var bara att börja täta.
Förra året blandade jag betong och tätade inte mindre än tre gånger. I år blandade jag betong och tätade en gång. Sen sket jag gammal hederlig bygg konst och åkte och köpte professionell damm-duk. Sån plastduk man bygger trädgårdsdammar med nuförtiden.
300kr kostade det kalaset. Sen skulle det till lim att få fast damm-plasten. Det gick åt fyra tuber bygg-lim á 100kr samt två tuber silikon á 75kr. Vi är nu uppe i nästan 1500kr för lite vattenplask. Samma pengar hade räckt till över hundra starköl, dvs en hel semester ranson ( om man inte dricker något på söndagarna).
Naturligtvis blev inte dammen tät på första försöket, utan det har krävts silikonande och mer silikonande sen juli månad, men nu idag blev skiten tät (tror jag). Vatten har en jäkla förmåga att tränga in och iväg överallt. Jag förstår alla försäkringsbolags irritation över våtutrymmen.
Men så idag fick jag äntligen inre frid i mitt trädgårdsarbete. Jag har studsat runt som en sjuåring med en öl i ena näven och byggt vattenfall med den andra. Grymt kul!
Sen har jag idag också studerat naturen. Och det här med att störst kör först, det är verkligen något som praktiseras. När alla vattenfall var byggda, iakttog jag med kameran hur en större snigel utan skal kör över en mindre med. Och det går inte fort ska ni veta.
(Med Norrköpingsdialekt) Hallå, du kör på mitt skal va......
Det här är något beklämmande, men du tar fel väg va...umfff
Hallå.....jag....eh.....jag ska kvallra förBjörne.
Min kompis i magasinet vettu.
Han kommer att stampa på dig så du blir platt,
kommer han att göra.
Och sen noterade jag de små skalbaggarna ovanpå snigeln.
Man tror att det ska bli snusk....
Men han skulle bara förbi...
Notera att mister skalsnigel fortfarande är överkörd och försöker säga omvärlden något med sin blick.
tisdag 26 juli 2011
Naturen imponerar
Idag har naturen imponerat på mig. I gräsmattan på sina ställen har myrorna byggt bo. Myror är inte som människor. Människor bevakar sina ungmöer (unga flickor) med förmaningar och hagelgevär. Myror förser sina ungmöer med vingar, i hopp om att de ska bli framtida drottningar.
Idag klockan 18 ungefär släppte samtliga myrsamhällen på tomten iväg alla sina ungmöer. Samtidigt. Helt fantastiskt hur samsynkade de är. Jag misstänkte för ett tag att det inte var flera samhällen, utan ett enda stort som med hemliga underjordiska gångar förband myrjäklarna i rabatten med dem i bortre ändan av gräsmattan.
Men sen läste jag på facebook att en vän som bor ett antal mil bort också hade fullt med flygmyror. DET imponerar verkligen.
Jag kan nästan förstå hur myrsamhällen i en och samma trädgård kan bli samsynkade (nästan). Men flera mil bort. Vad är det som ligger i de små insekternas dna-stege? Tisdag 26juli efter 18-nyheterna, DÅ kör vi. På en timme var allt över.
Jag menar, inte ens tomater som växer på samma planta har vett att mogna samtidigt. Där mognar de lite efterhand de känner för det liksom. Men myror går helt klart över kommungränserna och bokar tid på timmen när.
Myror är lite som tyskar. Inte alltid så välkomna, men en fantastisk och punktlig arbetsorganisation.
Idag klockan 18 ungefär släppte samtliga myrsamhällen på tomten iväg alla sina ungmöer. Samtidigt. Helt fantastiskt hur samsynkade de är. Jag misstänkte för ett tag att det inte var flera samhällen, utan ett enda stort som med hemliga underjordiska gångar förband myrjäklarna i rabatten med dem i bortre ändan av gräsmattan.
Men sen läste jag på facebook att en vän som bor ett antal mil bort också hade fullt med flygmyror. DET imponerar verkligen.
Jag kan nästan förstå hur myrsamhällen i en och samma trädgård kan bli samsynkade (nästan). Men flera mil bort. Vad är det som ligger i de små insekternas dna-stege? Tisdag 26juli efter 18-nyheterna, DÅ kör vi. På en timme var allt över.
Jag menar, inte ens tomater som växer på samma planta har vett att mogna samtidigt. Där mognar de lite efterhand de känner för det liksom. Men myror går helt klart över kommungränserna och bokar tid på timmen när.
Myror är lite som tyskar. Inte alltid så välkomna, men en fantastisk och punktlig arbetsorganisation.
Lite grynig, men det är faktiskt flygmyror bland alla klöverblad
Coop gör ingen besviken
Supersaxen SigBritt... det är helt klart någon som ligger med chefen för marknadsföring.
lördag 23 juli 2011
Jobba jobba
Senaste tidens inlägg har varit rätt så korta. Det har sin förklaring, jag jobbar mycket just nu. Väldigt mycket till och med. Jag har av min chef blivit lurad till att agera montageledare vid om byggnad av en av våra maskiner. Just nu är vi tre stycken som pusslar med arbetstiden i skift för att hålla oss på rätt sida arbetstidslagen. Jag jobbade tio timmar igår. Idag ska jag iväg och jobba snart igen.
När man jobbar med dygnet runt montage och ombyggnad händer det att hungern kommer hastigt och lustigt. Därför är det väldigt smidigt att ha en stående beställning hos den lokala pizzerian. Detta bokades med mig som kontaktperson utan att jag visste om det.
Igår ringde telefonen på jobbet. En trevlig man med utländsk brytning fanns i andra änden:
-Gustav...
-Schej (utrikisksvenska för hej), det är från pizzerian, jag har fått den årsbeställning, men det står inte vad.
-Jaa.. ha.. vad är det som inte står.
-Den står inte vad ni vill ha. Men den står också "Betallningsvillkor 30dagar netto efter mottagen faktura och godkänd leverans". Sen står den massa öppettider för godsmottagning. Och det står "Fraktsedlar skall vara märkta med beställningsnummer samt medfölja utanpå kollit". Vi har aldrig fraktsedel när vi kör ut pizza.
-Eh.. jag kommer förbi pizzerian och tittar vad ni fått.
-Tack!
(samtalet avslutas)
Det visar sig att inköparen som fått uppdraget glatt använt sig av inköpsavdelningens standardmall, och i den skrivit "Årsbeställning pizza, kontaktperson Gustav tel:xxxxxx. Bara! inget annat. Denna mall fungerar utmärkt vid köp av elmotorer från ABB, rör från Ahlsell eller stålbalkar från Tibnor. Men vid köp av pizza från lokala bageriet, nja. Jag tror att någon måste ta och tänka om.
När man jobbar med dygnet runt montage och ombyggnad händer det att hungern kommer hastigt och lustigt. Därför är det väldigt smidigt att ha en stående beställning hos den lokala pizzerian. Detta bokades med mig som kontaktperson utan att jag visste om det.
Igår ringde telefonen på jobbet. En trevlig man med utländsk brytning fanns i andra änden:
-Gustav...
-Schej (utrikisksvenska för hej), det är från pizzerian, jag har fått den årsbeställning, men det står inte vad.
-Jaa.. ha.. vad är det som inte står.
-Den står inte vad ni vill ha. Men den står också "Betallningsvillkor 30dagar netto efter mottagen faktura och godkänd leverans". Sen står den massa öppettider för godsmottagning. Och det står "Fraktsedlar skall vara märkta med beställningsnummer samt medfölja utanpå kollit". Vi har aldrig fraktsedel när vi kör ut pizza.
-Eh.. jag kommer förbi pizzerian och tittar vad ni fått.
-Tack!
(samtalet avslutas)
Det visar sig att inköparen som fått uppdraget glatt använt sig av inköpsavdelningens standardmall, och i den skrivit "Årsbeställning pizza, kontaktperson Gustav tel:xxxxxx. Bara! inget annat. Denna mall fungerar utmärkt vid köp av elmotorer från ABB, rör från Ahlsell eller stålbalkar från Tibnor. Men vid köp av pizza från lokala bageriet, nja. Jag tror att någon måste ta och tänka om.
torsdag 21 juli 2011
Dagens konstaterande
Underskatta aldrig värdet vad en bullkrans för 17kr kan underlätta ditt samarbete med förrådspersonal.
onsdag 20 juli 2011
Makt
Varje morgon går jag förbi en stor parkering. På den parkeringen är det en som har reserverad plats närmst ingången. Nej, det är inte VD, chefen eller någon annan högt uppe i maktens korridorer. Den här platsen är reserverad för den nya sortens makthavare.
Knyck denna plats och du kommer inte att kunna arbeta som vanligt på över en månad.
Dessutom kommer chefen att undra över lustigt innehåll på din dator.
...Eh
Vi har käkat samma morgonmüsli i det här hushållet i över ett år. Idag när jag skulle handla hittade jag inte rätt müsli. Efter mycket övervägande tog jag en liknande och försökte tänka att "det är ju kul att prova på något nytt", trots att jag egentligen vet att den är den andra müslin jag vill ha. Jag är dålig på att ljuga för mig själv.
När jag väl kom hem och plockade in alla varor visade det sig att müslipaketet var exakt lika dant som det vi hade hemma. Och de har inte ändrat utseende på över ett år heller. Sånt får mig att känna mig utvecklingsstörd.
När jag väl kom hem och plockade in alla varor visade det sig att müslipaketet var exakt lika dant som det vi hade hemma. Och de har inte ändrat utseende på över ett år heller. Sånt får mig att känna mig utvecklingsstörd.
tisdag 19 juli 2011
Jakt
Såg följande på Expressens hemsida.
Sitter och funderar på situationen. Min första tanke var att kvinnan bör ta det som en vink att gå ned i vikt.
Sen läser jag att han trodde sig "höra" en björn och sköt då, mot buskagen, får man gissa, utan att se vad han sköt mot.
Nu är han gripen misstänkt för vårdslöshet med vapen. Notera att han inte är gripen för vårdslöshet med vapen, utan bara misstänkte för att vara vårdslös.
Jag undrar lite varför det bara heter misstänkt. Med tanke på att det är helt uppenbart vårdslöst att skjuta mot misstänkta ljud utan att veta vad man skjuter på. Men de är förmodligen inte helt säkra. De bara misstänker att det är vårdslöst beteende. Undrar vad de mer är osäkra på.
Sitter och funderar på situationen. Min första tanke var att kvinnan bör ta det som en vink att gå ned i vikt.
Sen läser jag att han trodde sig "höra" en björn och sköt då, mot buskagen, får man gissa, utan att se vad han sköt mot.
Nu är han gripen misstänkt för vårdslöshet med vapen. Notera att han inte är gripen för vårdslöshet med vapen, utan bara misstänkte för att vara vårdslös.
Jag undrar lite varför det bara heter misstänkt. Med tanke på att det är helt uppenbart vårdslöst att skjuta mot misstänkta ljud utan att veta vad man skjuter på. Men de är förmodligen inte helt säkra. De bara misstänker att det är vårdslöst beteende. Undrar vad de mer är osäkra på.
måndag 18 juli 2011
Gustav träningsblogg, kapitel 14
Jag och sambon ska ta tag i vårt motionerande på allvar. Idag införskaffades varsin pulsklocka att bära i träningsspåret. Och klockan 18:15 var det dags för premiär!
Men det var mulet så vi hittade på annat istället. Men imorgon!
söndag 17 juli 2011
Min Italienresa
I onsdags for jag som sagt till Italien för att göra ett fabrikstest på en konstruktion vi beställt. Det var leverantören själva som bjudit in till detta. Ändå var de inte färdiga när vi kom ned. Sånt irriterar.
Egentligen borde jag vänt på klacken och sagt åt dem att återkomma när de var klara. Istället bad de mig stanna några dagar så skulle de hinna svetsa klart, e erbjöd sig till och med att arbeta nattskift. De visste att jag egentligen inte hade tid och att jag redan bokat returbiljetter.
Bara därför sade jag Ok, jag stannar till ni är färdiga. Och helt plötsligt var de tvungna att uppfylla löftet om dygnetrunt arbete.
Italienare är ett stolt folk. Därför ville de visa den bästa sidan av Italien när vi ändå bara satt och väntade. Och naturligtvis var den bästa delen av Italien enligt dem själva, den lokala del där vi var. Därför har jag fått uppleva en del "lokala" saker.
Två stenruiner (stenhögar) på bergstoppar, en marknad som stängde fem minuter efter att vi kom, ett minnesfotografi från en jordbävning 1976 samt ett besök på en liten källar-verkstad med två personer som restaurerar handvevade skink-skivar maskiner. Ving-resor, släng er i väggen!
Men det jag minns bäst var en lokal restaurang, eller "trattoria" som de kallar det. Ägaren, till lika servitör/hovmästare, gled rund med skjortan uppknäppt till naveln, guldhalsband och mycket hårvätska i det lockiga håret. Det var skalbaggar i det vita vinet och i ett hörn på ett bord stod det ett byst/huvud av Benito "Il Duce" Mussolini. Och det här med rökförbud, det hade han förbjudit kan man säga.
Här är lite andra upplevelser:
Hemresan på lördagen var riktigt härlig. Vi klev upp klockan fyra, ungefär tre och en halv timme efter vi lagt oss. Ingen tid att duscha, bara ta taxin till flygplatsen. Inser när jag ska checka in bagaget att jag inte har någon skjorta eller jacka med fickor. Letar i väskan och får tag på ett snyggt "handbagage" att ha pass, plånbok, biljetter etc i.
Egentligen borde jag vänt på klacken och sagt åt dem att återkomma när de var klara. Istället bad de mig stanna några dagar så skulle de hinna svetsa klart, e erbjöd sig till och med att arbeta nattskift. De visste att jag egentligen inte hade tid och att jag redan bokat returbiljetter.
Bara därför sade jag Ok, jag stannar till ni är färdiga. Och helt plötsligt var de tvungna att uppfylla löftet om dygnetrunt arbete.
Italienare är ett stolt folk. Därför ville de visa den bästa sidan av Italien när vi ändå bara satt och väntade. Och naturligtvis var den bästa delen av Italien enligt dem själva, den lokala del där vi var. Därför har jag fått uppleva en del "lokala" saker.
Två stenruiner (stenhögar) på bergstoppar, en marknad som stängde fem minuter efter att vi kom, ett minnesfotografi från en jordbävning 1976 samt ett besök på en liten källar-verkstad med två personer som restaurerar handvevade skink-skivar maskiner. Ving-resor, släng er i väggen!
Men det jag minns bäst var en lokal restaurang, eller "trattoria" som de kallar det. Ägaren, till lika servitör/hovmästare, gled rund med skjortan uppknäppt till naveln, guldhalsband och mycket hårvätska i det lockiga håret. Det var skalbaggar i det vita vinet och i ett hörn på ett bord stod det ett byst/huvud av Benito "Il Duce" Mussolini. Och det här med rökförbud, det hade han förbjudit kan man säga.
Den gamle ledaren på ett bord.
Här är lite andra upplevelser:
Fiat Punto som polisbil,
får varken plats med tjuvar eller köra ikapp fortkörare.
"Now you will try the best grappa ever, I promise, best grappa"
Salute
Gustav: (host) In Sweden we call this lacknafta.
På 80-talet stod Italiensk design för god smak. Känns som de har tappat lite.
Här bodde vi, Hotel "Snoppis"
Hemresan på lördagen var riktigt härlig. Vi klev upp klockan fyra, ungefär tre och en halv timme efter vi lagt oss. Ingen tid att duscha, bara ta taxin till flygplatsen. Inser när jag ska checka in bagaget att jag inte har någon skjorta eller jacka med fickor. Letar i väskan och får tag på ett snyggt "handbagage" att ha pass, plånbok, biljetter etc i.
Togs egentligen med som tvättsäck.
Men nöden har ingen lag.
Länge leve systembolagspåsen.
Klockan åtta sitter jag på en bänk på Münchens flygplats och väntar på anslutningsflyg. Jag är trött, oduschad flottig i håret, skitiga jeans, en inte allt för snygg fleecetröja och en systembolagspåse ståendes mellan mina fötter. Ni ser bilden framför er.
Naturligtvis är det då man stöter på gamla studiekamrater. De har gift sig skaffat barn och flyttat till Kina och har också mellanlandat i München. Undrar om de köpte min story om tjänsteresa till Italien.
lördag 16 juli 2011
Hemma igen!
Jag är hemma igen. Inget mer Italien på ett tag. Klockan 22:30 igår kväll var vi färdiga med det test vi kom för att göra. Det tog drygt en timme. I morse gick jag upp klockan 04:00 för att åka hem igen. Och nu är jag hemma. Ska pusta lite och återkommer med en mer utförlig reseberättelse.
torsdag 14 juli 2011
Italien fortsattning
Sitter i ett svettigt konferensrum i Italien. De hann inte beratta for oss innan vi for att de inte hunnit svetsa fardigt. Jag tvingas kvar ett tag till.
Hotel rummet har AC, tv med 23 kanaler, ingen pa engelska, samt askfat.
Vadret ar tryckande 32grader och en luftfuktighet som i en bastu.
Nu har jag hunnit med guidad tur i fabriken 3ggr, jag borjar trottna. Hoppas de svetsat fardigt snart.
Hotel rummet har AC, tv med 23 kanaler, ingen pa engelska, samt askfat.
Vadret ar tryckande 32grader och en luftfuktighet som i en bastu.
Nu har jag hunnit med guidad tur i fabriken 3ggr, jag borjar trottna. Hoppas de svetsat fardigt snart.
onsdag 13 juli 2011
Resa
Sitter på Waynes Coffe på Arlanda med ett kantstott fat med en fralla. Jag ska till Italien med jobbet. Imorbon är jag tillbaka igen, iSverige. Fakirresa kallas det visst. Det är fortfarande skit att blogga från sin Nokia. Jag måste skaffa en annan telefon. Ett såntdärt äpple kanske
tisdag 12 juli 2011
Respect
Man ska ha respekt för allt levande, oavsett. Men när man snackar om något som har en snitthastighet på 0,8meter per timme, och ändå lyckas försätta sig i situationer som denna. Då har man inte dåligt samvete för sitt elstängsel.
Hastigheten till trots hinner den inte bromsa förrän halva huvudet och andningshålet är under vatten. Jag vet inte... men... på något vis påminner det om vissa kollegor. Det är nog det som är mest beklämmande.
Hastigheten till trots hinner den inte bromsa förrän halva huvudet och andningshålet är under vatten. Jag vet inte... men... på något vis påminner det om vissa kollegor. Det är nog det som är mest beklämmande.
måndag 11 juli 2011
Helgäventyr
I lördags gjorde jag något jag aldrig gjort förut. Jag åkte motorcykel. Det var våra snälla vänner N&N som såg till att oskulden bröts, eller hur man nu ska kalla det. Som femtonåring körde jag mycket moped eftersom det var det enklaste sättet att ta sig till kompisarna. Men det skulle snart visa sig att moped och motorcykel var två väldigt olika saker.
Det första var kläderna. För första gången på nästan tio år fick jag nytta av mitt "kassler"-underställ. Utanpå understället drogs det på typ termo-byxor, fastän det var mitt i sommaren. Samt en tillhörande jacka och handskar och stövlar. Alltihop hade insydda plastskydd överallt, vilket gav en lite lustig känsla. Förutom den lustiga känslan att vinterklä sig mitt i sommaren.
Kära sambon fick låna ett skydds-ställ med massa coola skydd överallt, bla två stora plastskydd över tuttarna. Hon såg ut som en bionic-woman från Star-Trek. Lite coolt faktiskt.
Med alla skydd på var det dags att hoppa upp på cyklarna. Som passagerare bak sitter man ofta lite högre än den som kör. Mycket högre till och med (tyckte jag som inte är van). Dessutom sitter passagerarens fotpinnar högt upp också. Någon decimeter över bakhjulets nav.
90kg extra så högt upp på ett tvåhjuligt fordon känns inte som det mest optimala. Ostadigt, var det första som dök upp i min tanke. Även om jag vet att det fungerar. N startar motorn och vi rullar iväg. Jag inser att det inte är vardag jag kryper tätt inpå och ger fullt förtroende till en karl klädd i svart läder.
Om det går att sitta i fosterställning bak på en motorcykel var det nog det närmaste jag gjorde första kilometern. Jag har full koncentration på att följa med i svängarna, samt att ta emot alla inbromsningskrafter med höften, och inte använda dem för att knuffa fram N över tanken. Jag får lite känslan av att sitta på en planka som är fastsurrad på en bils takräcke. Högt upp, lite gungigt, och en massa natur som swochar förbi överallt.
Men efter ett tag går det riktigt bra. Vi glider längs en kurvig väg genom skogen, jag slappnar av, sträcker på mig och tittar över N:s hjälm på omgivningarna. Även om fartvinden viner om hjälmen och rycker och trycker på kroppen är det ändå rätt fridfullt.
För ett ögonblick får jag för mig att göra en "Titanic", sträcka ut båda armarna och låtsas flyga. Men eftersom jag inte riktigt vet om det kan ge några obehagliga konsekvenser låter jag bli. Känner mig direkt efter otroligt hämmad och vuxentråkig och funderar på att öka månadsinsatsen på mitt pensionssparande.
Men de tankarna går fort över. Vi kommer ut på en större väg och N drar på lite. Tyvärr innebär det att jag måste krypa ned med mitt huvud bakom N:s hjälm. Om jag vill ha det kvar. Det känns så i alla fall. Fartvinden sliter och drar åt alla håll så fort den får chansen och eftersom det är första gången vet jag inte hur mycket jag vågar vrida huvudet utan konsekvenser som nackspärr och liknande.
Det är säkerligen mycket roligare att köra fort än att bli skjutsad fort. Samtidigt är det lite skönt eftersom det svalkar. Som jag nämnde tidigare har vi ju typ vinterkläder på oss, fastän det är mitt i sommaren.
Hemma igen har jag och sambon olika uppfattningar. Hon har fått mersmak och vill absolut åka igen. Själv tyckte jag att det var jättekul att äntligen få pröva på. Och även om jag flera gånger hellre åker motorcykel igen än tar bussen, har jag nu insett att personbil och pensionssparande passar mig mycket bättre. Jag är inte bara tråkig, jag betalar tv-licens också.
Det första var kläderna. För första gången på nästan tio år fick jag nytta av mitt "kassler"-underställ. Utanpå understället drogs det på typ termo-byxor, fastän det var mitt i sommaren. Samt en tillhörande jacka och handskar och stövlar. Alltihop hade insydda plastskydd överallt, vilket gav en lite lustig känsla. Förutom den lustiga känslan att vinterklä sig mitt i sommaren.
Inte nätstrumpor, Kassler undertäll, med långärmad tröja i samma material, sååå sexigt!
Kära sambon fick låna ett skydds-ställ med massa coola skydd överallt, bla två stora plastskydd över tuttarna. Hon såg ut som en bionic-woman från Star-Trek. Lite coolt faktiskt.
Med alla skydd på var det dags att hoppa upp på cyklarna. Som passagerare bak sitter man ofta lite högre än den som kör. Mycket högre till och med (tyckte jag som inte är van). Dessutom sitter passagerarens fotpinnar högt upp också. Någon decimeter över bakhjulets nav.
90kg extra så högt upp på ett tvåhjuligt fordon känns inte som det mest optimala. Ostadigt, var det första som dök upp i min tanke. Även om jag vet att det fungerar. N startar motorn och vi rullar iväg. Jag inser att det inte är vardag jag kryper tätt inpå och ger fullt förtroende till en karl klädd i svart läder.
Om det går att sitta i fosterställning bak på en motorcykel var det nog det närmaste jag gjorde första kilometern. Jag har full koncentration på att följa med i svängarna, samt att ta emot alla inbromsningskrafter med höften, och inte använda dem för att knuffa fram N över tanken. Jag får lite känslan av att sitta på en planka som är fastsurrad på en bils takräcke. Högt upp, lite gungigt, och en massa natur som swochar förbi överallt.
Men efter ett tag går det riktigt bra. Vi glider längs en kurvig väg genom skogen, jag slappnar av, sträcker på mig och tittar över N:s hjälm på omgivningarna. Även om fartvinden viner om hjälmen och rycker och trycker på kroppen är det ändå rätt fridfullt.
För ett ögonblick får jag för mig att göra en "Titanic", sträcka ut båda armarna och låtsas flyga. Men eftersom jag inte riktigt vet om det kan ge några obehagliga konsekvenser låter jag bli. Känner mig direkt efter otroligt hämmad och vuxentråkig och funderar på att öka månadsinsatsen på mitt pensionssparande.
Men de tankarna går fort över. Vi kommer ut på en större väg och N drar på lite. Tyvärr innebär det att jag måste krypa ned med mitt huvud bakom N:s hjälm. Om jag vill ha det kvar. Det känns så i alla fall. Fartvinden sliter och drar åt alla håll så fort den får chansen och eftersom det är första gången vet jag inte hur mycket jag vågar vrida huvudet utan konsekvenser som nackspärr och liknande.
Det är säkerligen mycket roligare att köra fort än att bli skjutsad fort. Samtidigt är det lite skönt eftersom det svalkar. Som jag nämnde tidigare har vi ju typ vinterkläder på oss, fastän det är mitt i sommaren.
Hemma igen har jag och sambon olika uppfattningar. Hon har fått mersmak och vill absolut åka igen. Själv tyckte jag att det var jättekul att äntligen få pröva på. Och även om jag flera gånger hellre åker motorcykel igen än tar bussen, har jag nu insett att personbil och pensionssparande passar mig mycket bättre. Jag är inte bara tråkig, jag betalar tv-licens också.
lördag 9 juli 2011
Nostalgi
Det är lördag, klockan är 22:00 och SVT kör Nile City i repris. En av Killingängest stora klassiker, en trendsetter i humorn för min generation. Och det är väl 16år sedan den gjordes. Alla ser väldigt unga ut och Johan Reborg har betydligt mindre midjemått.
Sen inser man att det här med att spela in humorprogram kan ge lite udda samtal i hemmet. Tänk er följande konversation hemma hos familjen Schyffert, när Henrik kommer hem på kvällen och möts av sin son.
Sonen:-Hej pappa vad har du gjort på jobbet idag?
Henrik:-Idag har pappa suttit i en garderob på sängavdelningen med en purjolök i munnen. Det gjorde pappa för att vi ska ha råd att köpa dig en ny cykel.
Lägg sedan till hur mycket små barn pratar i skolan och dagis.....
Sen inser man att det här med att spela in humorprogram kan ge lite udda samtal i hemmet. Tänk er följande konversation hemma hos familjen Schyffert, när Henrik kommer hem på kvällen och möts av sin son.
Sonen:-Hej pappa vad har du gjort på jobbet idag?
Henrik:-Idag har pappa suttit i en garderob på sängavdelningen med en purjolök i munnen. Det gjorde pappa för att vi ska ha råd att köpa dig en ny cykel.
Lägg sedan till hur mycket små barn pratar i skolan och dagis.....
fredag 8 juli 2011
Jag är utvald!
Titta vad jag har fått i brevlådan!
Sifo har valt ut mig att representera medelsvensson. För det är väl en sån man blivit nu med jobb, hus och gräsklippare. Som tack får jag nästan en premieobligation. Bara nästan. De har knutit en obligation till mitt namn och om det blir vinst på den obligationen får jag 50% av vinstsumman. Vem som får de andra 50% vet jag inte, men jag gissar att det är någon vinstavundsjukskommité på Sifo.
För att vara med ska man svara på en sjujäkla massa frågor i kryssformat. Som en gigantisk flersidig tipskupong där det är omöjligt att få 13rätt.
Och det frågas om nästan allt. Allt utom minigolf. Så fort det står något om "Golf" står det genast efter inom parentes (ej minigolf). Men nu finns det ju inget som heter minigolf. Golf som spelas på små banor på campingplatser och dylikt heter ju Bangolf. Och bangolf står det inget om. Alltså kan jag kryssa i flertalet rutor.
Men det är också väldigt läraktigt att vara med i undersökningen. Hade ingen aning om att det i Sverige gas ut tre kvalitativa traktortidningar, stora nog att tas med i en sifo-undersökning.
Traktor-power, Traktor och Traktor-världen. Med tanke på att jordbrukarna i landet blir färre och färre är det rätt imponerande att det finns underlag för hela tre tidningar. Låter nästan som en överetablerad marknad. Funderar på om de skulle få lite hjälp på traven. Någon borde det väl finnas i bekantskapskretsen man kan överraska med en tidig julklappsprenumeration.
Sifo har valt ut mig att representera medelsvensson. För det är väl en sån man blivit nu med jobb, hus och gräsklippare. Som tack får jag nästan en premieobligation. Bara nästan. De har knutit en obligation till mitt namn och om det blir vinst på den obligationen får jag 50% av vinstsumman. Vem som får de andra 50% vet jag inte, men jag gissar att det är någon vinstavundsjukskommité på Sifo.
För att vara med ska man svara på en sjujäkla massa frågor i kryssformat. Som en gigantisk flersidig tipskupong där det är omöjligt att få 13rätt.
Och det frågas om nästan allt. Allt utom minigolf. Så fort det står något om "Golf" står det genast efter inom parentes (ej minigolf). Men nu finns det ju inget som heter minigolf. Golf som spelas på små banor på campingplatser och dylikt heter ju Bangolf. Och bangolf står det inget om. Alltså kan jag kryssa i flertalet rutor.
Men det är också väldigt läraktigt att vara med i undersökningen. Hade ingen aning om att det i Sverige gas ut tre kvalitativa traktortidningar, stora nog att tas med i en sifo-undersökning.
Traktor-power, Traktor och Traktor-världen. Med tanke på att jordbrukarna i landet blir färre och färre är det rätt imponerande att det finns underlag för hela tre tidningar. Låter nästan som en överetablerad marknad. Funderar på om de skulle få lite hjälp på traven. Någon borde det väl finnas i bekantskapskretsen man kan överraska med en tidig julklappsprenumeration.
torsdag 7 juli 2011
Istället för blommor
Jag skämdes lite härom dagen. Jag kom nämligen inte ihåg när jag gav min kära sambo och fästmö blommor sist. Inser att jag kanske borde bättre mig lite. Däremot får hon andra saker. Sist jag var och handlade tex köpte jag en stor vattenmelon till henne att njuta av heta sommardagar.
Kanske inte så märkvärdigt tycker ni, men det är så att jag inte äter melon. (Eller jo, visst äter jag det, men jag tycker det är ungefär lika äventyrligt och smaskigt som att äta rå potatis). Därför därför släpar jag hem 5kg melon enbart för hennes skull.
Kanske inte så många pluspoäng trots allt enligt många, men jag har lärt mig att allt står i förhållande vad man jämför med. Fick reda på vad en dambekant fått i present senast av sin karl, lite spontant. En tungskrapa och en förpackning L-argiplex.
Helt plötsligt ger en vattenmelon jääääkligt mycket pluspoäng!
Kanske inte så märkvärdigt tycker ni, men det är så att jag inte äter melon. (Eller jo, visst äter jag det, men jag tycker det är ungefär lika äventyrligt och smaskigt som att äta rå potatis). Därför därför släpar jag hem 5kg melon enbart för hennes skull.
Kanske inte så många pluspoäng trots allt enligt många, men jag har lärt mig att allt står i förhållande vad man jämför med. Fick reda på vad en dambekant fått i present senast av sin karl, lite spontant. En tungskrapa och en förpackning L-argiplex.
Helt plötsligt ger en vattenmelon jääääkligt mycket pluspoäng!
tisdag 5 juli 2011
Dolt i det finstilta
För att slippa tömma pappersinsamlingen så ofta har vi på vår brevlåda har vi en lapp med texten "Ingen reklam tack". Det fungerar riktigt bra. Det som förstör alltihop är att min sambo envist ska prenumerera på en morgontidning som hon aldrig läser till frukost. Däremot brukar hon surfa runt på både aftonbladet, SvD och DN om kvällarna när vi sitter framför tv:n.
Därför har vi gjort den överenskommelsen att det är hon som tömmer pappersinsamlingen eftersom den nästan uteslutande består av hennes morgontidning. Det har hon löst på sitt sätt. Hon talar om för mig när pappersinsamlingen är full så att jag kan ta med den till returstationen jag åker förbi när jag ska handla.
Men om vi återgår till innehållet i pappersinsamlingen så finns det EN grej som är mer irriterande än alla andra. Och det är den förbenade reklamen från Postkodlotteriet. Eftersom det är direktadresserad reklam så hamnar det i brevlådan i alla fall. Och eftersom de alltid skickar med fönsterkuvert måste man som sann miljövän stå och sortera de där eländiga Postkod-soporna som Rickard Sjöberg envisas med att skicka till brevlådan.
Men jag fick idag reda på att det finns en lösning. En vän till mig läste det finstilta. Det går tydligen utmärkt att ringa till Postkodlotteriets kundtjänst och be att de tar bort en från sina utskicks register. De hade till och med varit trevliga sa hon.
Jag ska definitivt ringa imorgon!
Därför har vi gjort den överenskommelsen att det är hon som tömmer pappersinsamlingen eftersom den nästan uteslutande består av hennes morgontidning. Det har hon löst på sitt sätt. Hon talar om för mig när pappersinsamlingen är full så att jag kan ta med den till returstationen jag åker förbi när jag ska handla.
Men om vi återgår till innehållet i pappersinsamlingen så finns det EN grej som är mer irriterande än alla andra. Och det är den förbenade reklamen från Postkodlotteriet. Eftersom det är direktadresserad reklam så hamnar det i brevlådan i alla fall. Och eftersom de alltid skickar med fönsterkuvert måste man som sann miljövän stå och sortera de där eländiga Postkod-soporna som Rickard Sjöberg envisas med att skicka till brevlådan.
...man måste läsa det finstilta...
Men jag fick idag reda på att det finns en lösning. En vän till mig läste det finstilta. Det går tydligen utmärkt att ringa till Postkodlotteriets kundtjänst och be att de tar bort en från sina utskicks register. De hade till och med varit trevliga sa hon.
Jag ska definitivt ringa imorgon!
Inbjudan
Jag hittade följande på kylskåpsdörren och blev lite nyfiken.
Det visade sig att Jehovas vittnen hade tittat förbi.
Det var bara min sambo hemma vid tillfället. Det var lite synd, för jag tycker de är roliga att prata med. Och då försöker jag inte med massor av naturfysiologiska argument bevisa för dem att Gud inte finns. För det går liksom inte.
Jag tycker mest det är intressant att höra om deras syn på saker och ting. Och framförallt se deras förvåning när någon icke troende är villig att prata. Och de som känner mig vet att jag kan prata, särskilt om jag lägger den sidan till. När jag var student ringde de på en gång och ville prata om sin tro. Och trots att jag bara stod i morgonrocken (bara), tyckte jag att det var ett jättekul sätt att börja dagen. Efter en dryg timmes konversation i dörröppningen tittar killen på klockan och säger:
-Ursäkta men min P-tid går ut.
Det hände tydligen inte den här gången. De måste ha lärt sig den hårda vägen att folk normalt inte är så talförda. De hade tydligen bara kommit, lämnat pappret, önskat min sambo välkommen, och om hon inte hade några frågor så skulle de inte störa henne längre utan gick. Artigt och trevligt.
Vad stod det då på lappen? Stora rubriken lyder "KOMMER MÄNNISKAN ATT FÖRSTÖRA HELA JORDEN?" Vi talar nu inte om halva, eller bitar av, utan HELA jorden. Svaret på frågan besvaras på sammankomsten på söndag, i Strängnäs. Vem tusan vill åka till Strängnäs på en söndag, hur tänkte de nu?
Temat är: "Låt Guds rike komma" och det står också att det handlar om hur jorden snart kommer att bli en ren och härlig plats att bo och leva på. Jag skulle så gärna åka dit och be dem definiera vad de menar med "ren". Men det är jag för feg för. Och för lat.
Sen funderar jag på om det inte är dags att se efter båten lite och kanske köpa på sig lite konserver. Tycker mig känna igen temat från gamla testamentet. Risk för mycket regn en tid framöver? Fast jag har ingen träbåt som Noak. Min är i plast. Men den flyter och det är ju det viktigaste. Frågan är bara om den räknas som "ren" i nästa värld. Den som lever får se.
Det visade sig att Jehovas vittnen hade tittat förbi.
Det var bara min sambo hemma vid tillfället. Det var lite synd, för jag tycker de är roliga att prata med. Och då försöker jag inte med massor av naturfysiologiska argument bevisa för dem att Gud inte finns. För det går liksom inte.
Jag tycker mest det är intressant att höra om deras syn på saker och ting. Och framförallt se deras förvåning när någon icke troende är villig att prata. Och de som känner mig vet att jag kan prata, särskilt om jag lägger den sidan till. När jag var student ringde de på en gång och ville prata om sin tro. Och trots att jag bara stod i morgonrocken (bara), tyckte jag att det var ett jättekul sätt att börja dagen. Efter en dryg timmes konversation i dörröppningen tittar killen på klockan och säger:
-Ursäkta men min P-tid går ut.
Det hände tydligen inte den här gången. De måste ha lärt sig den hårda vägen att folk normalt inte är så talförda. De hade tydligen bara kommit, lämnat pappret, önskat min sambo välkommen, och om hon inte hade några frågor så skulle de inte störa henne längre utan gick. Artigt och trevligt.
Vad stod det då på lappen? Stora rubriken lyder "KOMMER MÄNNISKAN ATT FÖRSTÖRA HELA JORDEN?" Vi talar nu inte om halva, eller bitar av, utan HELA jorden. Svaret på frågan besvaras på sammankomsten på söndag, i Strängnäs. Vem tusan vill åka till Strängnäs på en söndag, hur tänkte de nu?
Temat är: "Låt Guds rike komma" och det står också att det handlar om hur jorden snart kommer att bli en ren och härlig plats att bo och leva på. Jag skulle så gärna åka dit och be dem definiera vad de menar med "ren". Men det är jag för feg för. Och för lat.
Sen funderar jag på om det inte är dags att se efter båten lite och kanske köpa på sig lite konserver. Tycker mig känna igen temat från gamla testamentet. Risk för mycket regn en tid framöver? Fast jag har ingen träbåt som Noak. Min är i plast. Men den flyter och det är ju det viktigaste. Frågan är bara om den räknas som "ren" i nästa värld. Den som lever får se.
söndag 3 juli 2011
Slunga
Min sambo kom hem från IKEA. Förutom soffkuddar, täcken och annat bråte hade hon även köpt en sallads-slunga. Jag visste inte ens om att vi behövde en. Men tydligen är det så att ju äldre man blir, desto mer beroende blir man av saker som glasunderlägg (har vi redan), serviettringar (har vi inte än) och sallads-slunga.
Som ung tål man ju nästan vad som helst, men nu när åldern börjar komma så är det så lätt hänt att bli dålig i magen om det är lite fukt kvar på salladen. Därför skaffar man sig en sallads-slunga. Tror jag. Eller så är det för att kunna fylla ut tomrummet i köksskåpen. Tyvärr så saknar vi tomrum i just köksskåpen. Istället har vi två flyttlådor med div köksatteraljer som väntar på att få bli använda.
Men, vill min sambo ha en sallads-slunga, så får hon ha en sallads-slunga. Hon bråkar aldrig om mina leksaker, då ska jag inte bråka om hennes.
Däremot undrar jag om om det verkligen var nödvändigt att skicka med en instruktion. Kamprad som är expert på att kapa kostnader, skulle det inte gå att klara sig utan detta papper? Eller har IKEA:s kundsupport helt förlorat hoppet för sina kunder och idiotförklarat alla, oavsett. Eller är det en kulturell grej? Själv känner jag nog att vi kunde räddat regnskogen lite.
Ärligt, jag är såååååå frestad att ringa IKEA kundtjänst och få hjälp med att sätta ihopmin sambons sallads-slunga.
Som ung tål man ju nästan vad som helst, men nu när åldern börjar komma så är det så lätt hänt att bli dålig i magen om det är lite fukt kvar på salladen. Därför skaffar man sig en sallads-slunga. Tror jag. Eller så är det för att kunna fylla ut tomrummet i köksskåpen. Tyvärr så saknar vi tomrum i just köksskåpen. Istället har vi två flyttlådor med div köksatteraljer som väntar på att få bli använda.
Men, vill min sambo ha en sallads-slunga, så får hon ha en sallads-slunga. Hon bråkar aldrig om mina leksaker, då ska jag inte bråka om hennes.
Däremot undrar jag om om det verkligen var nödvändigt att skicka med en instruktion. Kamprad som är expert på att kapa kostnader, skulle det inte gå att klara sig utan detta papper? Eller har IKEA:s kundsupport helt förlorat hoppet för sina kunder och idiotförklarat alla, oavsett. Eller är det en kulturell grej? Själv känner jag nog att vi kunde räddat regnskogen lite.
Oken, jag har en salladslunga, och jag har en lös del...
Hmm, vart ska den sitta. Bäst jag kollar upp i manualen.
Hmm, vart ska den sitta. Bäst jag kollar upp i manualen.
Tokig heter viss slungan, tokig blir jag också, hur ska jag få ihop min sallads-slunga?
Ok, här på andra sidan står det att jag kan ringa deras kundtjänst om jag kör fast.
Men de har inte satt ut numret. Eller, vänta nu.. Den runda delen med
kugg ska sättas över det runda hålet med ett kugghjul.
Yes, jag fick ihop den!
Nu kan jag äntligen äta torr sallad. Tror jag.
Det står inget i manualen om hur den ska användas.
Jag får nog ringa kundsupporten ändå.
Ärligt, jag är såååååå frestad att ringa IKEA kundtjänst och få hjälp med att sätta ihop
SMHI ljuger!
Idag hade SMHI lovat regn och åska. Idag skulle jag sitta i tv-soffan med chips och öl och titta på Bladerunner. Men vi fick aldrig vårt regn. Vi fick 28grader varmt, en luftfuktighet som får vilken bastu som helst att bli avundsjuk samt massor av irriterande insekter.
Jag känner mig mycket besviken. Till imorgon har SMHI lovat mulet i alla fall. Kanske då kan man få sitta framför tv:n med gott samvete. I-landsproblem de lux! "För fint väder för att se på tv". Gnällas över det som över gnällas kan!
Jag känner mig mycket besviken. Till imorgon har SMHI lovat mulet i alla fall. Kanske då kan man få sitta framför tv:n med gott samvete. I-landsproblem de lux! "För fint väder för att se på tv". Gnällas över det som över gnällas kan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)