fredag 4 november 2011

Utbildning

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt. Jag har varit delaktig i en utbildning i maskinsäkerhet och riskanalys. 
Jag var typ kursledar wanna-be eller hur man nu lättast ska beskriva min roll. Det var alltså egentligen en annan som höll i utbildningen, jag var bara med och typ stöttade.

En av de saker jag gjort var att utforma ett arbetsexempel för "fritt arbete i smågrupp". Exemplet bestod av en rullbana på vilken man lastade upp skrotplåtar. Skrotplåten åkte längs rullbanan och blev automatiskt uppkapad av en skärbrännare till mindre bitar som sedan märktes av en märkrobot. Allt uppritat i 3D i datorn för att tydliggöra situationen. Exemplet hade tre veckor innan kursen varit ute på remiss för godkännande etc.

Jag delar ut uppgiften och talar om att tanken är att hitta de största riskkällorna och försöka diskutera fram hur de ska byggas bort. Varje liten arbetsgrupp sätter sig ned i och analyserar maskinbanan.

Efter en halvtimme samlas alla grupper igen och vi börjar gå igenom farorna. Jag tror vi hann med tre risker. Sen börjar diskussionen: Vad är vitsen med att märka skrotplåt vi skurit i bitar? 

Jag tog det som ett skämt först och kom med något svepskäl för att kunna fortsätta. Det skulle jag inte ha gjort. Genast fick jag tre motfrågor. Jag försökte åter igen hitta på något snabbt svepskäl för att komma vidare, men min lösning var inte helt vattentät.

Då börjar alternativen komma in: Vore det inte bättre att hålla koll på vilken sorts plåt man kapar och sedan märka upp containern man lägger plåten i?
-Spelar det så stor roll vilken sorts plåt man kapar, räcker det inte med att skilja på vanlig och rostfri?
- I vår grupp satt vi och undrade om man kör plåt av olika tjocklekar, och om det är så, märks de olika trots att de är av samma sort.
-Vad är vitsen att märka varje skrotplåtsbit, räcker det inte att märka den sista som är överst i högen, det är ju ändå bara den som syns?

Tio minuter. Det var nästan så länge diskussionen varade. Sen orkade jag inte längre utan kände mig tvungen att vara lite brutal, bryta och försöka återfå fokus på vilka risker de såg fanns, och vilka säkerhetsåtgärder man skulle bli tvungen att göra på maskinuppställningen.
-Skit i varför plåten ska märkas, hitta riskerna istället! Det här är bara ett exempel!

-Du, jag sitter och funderar, säger en kille. Om vi nu inte körde så tjock plåt igenom, varför har vi då inte en plåtsax istället för en gas-skärare? Plåtsax är mer effektivt.

(suck)

3 kommentarer:

  1. Var det då klockan blev 15 och du stack därifrån? ;)

    SvaraRadera
  2. Hahaha,jösses! Du som bara ville hjälpa dem att se risker i arbetet och hur de ska undvika de. Jag lider med dig , det gör jag men tänk så här, det blev ialla fall ett bra blogginlägg ;-)

    SvaraRadera
  3. Helena: Ha ha, nej...inte den här dagen.
    *************
    Malin J: jo, jag får väl trösta mig med att det blev ett inlägg här ha ha

    SvaraRadera