Bara 29kr extra i månaden

Jag har en regel jag håller stenhårt på. Jag köper aldrig någonting av telefonförsäljare, oavsett hur bra och billigt det är (har dessutom nix-registrerat min telefon). Men förra veckan ringde de från Canal Digital, (där vi har abonnemang) och frågade om vi ville ha möjlighet att se på tv i fler rum.


I normala fall säger jag bara: "Tack, men jag är inte intresserad", oavsett vad. Men eftersom vi nu flera gånger här hemma faktiskt velat se på olika kanaler samtidigt, var det ju lite intressant, så han fick fortsätta. Det hela slutade med att vi skulle få allt hemskickat, en liten engångskostnad på någon hundralapp och sedan endast betala 29kr extra i månaden.


Det lät ju bra, tyckte jag och slog till. 29kr extra i månaden har jag faktiskt råd med. Igår hämtade jag ut paketet. I paketet fanns en inspelningsbar HD-box, kabel och ett nytt microvågshuvud. Och det var nu jag förstod svamlet om flera utgångar på microvågshuvudet som försäljaren i telefonen babblade om. (jag tror inte han riktigt förstod själv).



För att kunna koppla in två boxar på min antenn var jag tvungen att byta microvågshuvud till ett med fler utgångar. På bilden nedan visar jag var min parabol sitter, med microvågshuvudet inringat.

 

Jag kan meddela att utsikten vid skorstenen är hyfsat fin.

Det är ju tur att höjdskräcken inte är allt för välutvecklad. Så det har varit mitt lördagsnöje idag. Att krampaktigt hålla mig fast vid skorstenen med ena handen och med den andra attackera parabolen med en skruvmejsel, för att byta microvågshuvud så att vi kan se på tv-shop, även i köket.

På en lapp som följde med paketet stod det att de rekommenderade att man skulle anlita en behörig installatör. Så fasen heller. Är det sagt 29kr i månade så är det. En installatör skulle kosta på tok för mycket. Vi skulle vara tvungna att tok-glo på tv dygnet runt i tre år för att få tillbaka den kostnaden. Själv är bäste dräng.

Efter att jag skällt ut min sambo för att hon inte såg till att jag tog med mig verktygen upp innan jag klättrade och satte mig vid parabolen, pillat lite här, skruvat lite där, bytt det där jäkla microvågshuvudet och klättrat ned igen, var det dags att prova.

Tv:n lyste svart. Den fick alltså signal från boxen men boxen ville inte sända ut någon bild. Undrar varför.
Det var då jag lärde mig att de byggt in en jävlighets-fördröjning på två minuter. Pillar man med något som har med antennen, strömmen eller annat, så vägrar boxen visa någon bild i två minuter. Så när allt kom omkring så funkade det. (jippi, dagens lilla delseger, inget mer takbalanserande).

 Men om vi nu har möjlighet att ha tv i köket måste vi ju införskaffa en. För en gammal 14tums tjock-tv går ju inte för sig. Jag hade kollat lite snabbt på nätet, och det går att får en platt 19tummare för ca 1500kr. Så vi for för att köpa en. Vi kom hem med en 21tummare för 4000kr. Samt ett väggfäste för 500kr.

Summa: Att kunna se tv i köket innebär parabolmekande på hög höjd samt utlägg på fyra och ett halvt tusen. Fan, det skulle ju bara bli 29kr extra i månaden. Det är dyrt och farligt med billiga erbjudanden.