söndag 18 april 2010

Min svärfar: "Den galne arboristen"

Här har det hänt grejer jäklar. På bilden nedan ser ni vad som hände förra fredagen. Det är jag och min far (mest min far) som tagit ned en stor gran i ett hörn av tomten. Eftersom far har jobbat i skogen, har han kunskap, erfarenhet och framförallt utrustning. Därför fick han uppdraget.


Rollerna håller i sig 5 eller 35 spelar ingen roll. Det är pappa som sågar och jag som får dra undan pinnarna.

Bakom oss i bild står det en idegran och bakom den en tall. Det syns inte i bild men tallen lutar över grannens tomt. Därför ville min far inte fälla tallen samtidigt som granen. "Jag vill ha ett wire-spel och lite andra grejer för säkerhets skull innan jag fäller tallen. Grannen kanske inte blir överlycklig av att få en tall rätt över prydnadsträd och komposter"Sa han.

Svärfar har inte såna bekymmer och betänkligheter. Min svärfar är "den galen arboristen" fick jag lära mig denna helg.
"Den tallen, tar vi ned, inga problem. Har du ett rep och en stege så fäster vi det en bit upp och drar när vi sågar så klarar det sig".

Förutom att vara en galen arborist har min svärfar (57bast) nedsatt rörelseförmåga i vänster del av kroppen efter en stroke för typ 25 år sedan (jupp han var ung då det hände). Men det har aldrig hindrat honom. Han ställer stegen mot tallen och tar repet i ena änden då jag säger:
-Ska jag som är ung och vig klättra upp???
-Äh, här sliter vi ut en generation i taget, säger svärfar redan halvvägs upp på stegen. Trots den nedsatta rörligheten, klättrar han så jäkla högt det bara går och leker sedan trädkramare i ett antal försök att få repet runt stammen.

När repet väl är fäst, tar han sig ned, skuffar undan stegen, greppar den elektriska motorsågen och frågar "Ska du eller jag?"
-Eh, kör du, säger jag.
Det behövde jag inte säga två gånger. Nästa sekund håller han på med fällsnittet och en 40sekunder senare drar trädet i backen (åt rätt håll) med mig dragandes i repet.

Kommande 10 minuter fäktar sig svärfar genom den fällda tallkronan och förvandlar hela furan till 30cm vedstumpar.
-Nu känns det som jag är värd en pilsner, säger han när det är klart (och det var han faktiskt).

Sedan ber jag honom att tillsammans med sin dotter (min sambo) komma överens om hur mycket de ska "toppa" idegranen. "Det fixar vi" säger svärfar.
Som ni kanske ser på bilden är granen hög. "So what" tycker svärfar som ställer två stegar han hittar mot varandra och får på det viset en trappstege (de bildar ett upp och nedvändt V). Sedan ropar han åt sin fru och dotter att hålla i varsin ände medan han klättrar upp. (3meter över marken med fotsulorna).

Inte binder han ihop stegarna eller nåt, utan litar på att två otränade kvinnor ska orka hålla mot om något händer. Det höll på att hända något och stegar och allt är nära att rasa. Svärfar iskallt höst uppe på toppen med grensaxen över huvudet. "Sluta tramsa, jag missar ju grenen"

Sista uppdraget: Ta bort stubben efter granen. "Fixar vi" säger svärfar och tar motorsågen och yxan. Motorsågen går rätt bra eftersom jag dagen till ära kostat på ny kedja för 170kr, servat gjort rent den och fyllt på med kedjeolja osv. klockan 17:32 kommer svärfar tillbaka med yxan och sågen, full med sågspån och en kedja som hoppat av och hänger vid sidan om, likt en salivstäng från en flåsande hund.
"Så, nu är stubben borta, nu är jag värd en pilsner"

Dagen efter att de åkte....

Som sagt, svärfar är lite galen, och mycket effektiv. Jag gillar min svärfar.


Jämför idegranen från 5:e april.

4 kommentarer:

  1. Glimrande! Jag gillar din svärfar med - jäklars vilken härlig inställning!..du bjöd väl på en mycketbrajobbatbonusbärs?

    SvaraRadera
  2. Låter som min far, han ger mig hjärtsnörp för jämnan. Jag väntar bara på den dan det inte "fixar sig" och han bryter nacken av sig. Hans skaderegister de sista åren börjar bli påtagligt, tror inte han riktigt vill inse att han inte är 30 längre.

    SvaraRadera
  3. Precis sådär höll min farfar på. Han fick en hjärtatack på 80-talet. Veckan efter han kom hem från sjukhuset så grävde han upp runt grunden på huset.Fick ett ras över sig och grävde sig ut medan han spotta blålera och svor osande eder. På 90-talet fick han en stroke. Samma dag som han kom hem så klättrade han upp på taket och murade om skorstenen.
    Han levde med mottot "En bra karl reder sig själv"
    Din svärfar verkar vara gjuten i samma form.
    Det görs inte krutgubbar som dem längre.

    SvaraRadera
  4. Tjillevippmorsan: Jodå, han fick till och med "en klar" på kvällen (3st).
    **********
    Kryddan: Det lustiga med svärfar är att han inte har något märkvärdigare skaderegister. Det är helt otroligt.
    ************
    Malin J: Ha ha, vem vet, du har kanske rätt. De kanske har insett något som vi andra har missat?.

    SvaraRadera