Facebook

Facebook är ju för tillfället ett av de mest sociala medierna. Där blir man vän med alla, även de man normalt inte är vän med. Man delar sina åsikter, "Jag tycker kommunen borde bli bättre på färdtjänst, mamma fick vänta i 23minuter" mobilbilder (fyllebilder eller något barn som någon har), händelser för stunden "har precis ätit 24prinskorvar". Och för att inte glömma något av de mer onödiga funktionerna som att "logga in" på olika ställen. Eller ännu bättre, logga in andra. "Maggan är nu inloggad i kön på konsum i Fjärtäng.

Den ena är mer social än den andre och alla ska få veta allting. Självklart är jag en man av min tid och använder även jag facebook. Även om jag inte är så bra på det. Och jag börjar ana lite hur den här överdrivna sociala mångfalden fungerar. Jag har nämligen fått känslan att den inte är så social.

Jag vet inte vad jag har gjort, även om jag tror att jag vet när det skedde. Men sedan en tid tillbaka skickar jag automatiskt virtuella grattiskort till folk på facebook som jag känner, när de fyller år. Jag behöver inte ens haft datorn igång den dagen. Eller den veckan. Ändå får folk jag har på min vänlista ett födelsedags kort om de fyller år. Väldigt smidigt, men knappast socialt. Lik förbannat skapar det feeds och statusuppdateringar på facebook. "Gustav har gratulerat Stig Bjäle på hans fördelsedag " "gilla". Konstgjord social hets.

Så till alla er som fått grattiskort av mig på er födelsedag vill jag bara säga:
-Det betydde ingenting. Det var inte jag. Jag hade förmodligen glömt bort din födelsedag eller så brydde jag mig inte. Och om någon tycker att jag är dum och hård nu så är jag det inte alls. För trots alla gratulationer hit och dit så har jag inte fått en endaste bit födelsedagstårta på snart ett år. Ingen tårta-Inget grattis! Så är det.