Här har vi en människa som tror han utövar kristendomen "lite bättre" och "lite mer" genom att öppet klanka ned på andra som inte tror, eller som inte är lika ihärdiga i den kristna religionen som han är. Undrar vart i bibeln han får stöd för att öppet döma folk som, i hans mening, inte är tillräckligt religiösa.
Jag tänker lite på mig själv. Jag hör till den delen av befolkningen som inte tror. Även om jag under hela min uppväxt alltid haft ett ben med i kyrkan på något vis kunde jag i vuxen ålder konstatera att, ateism nog var det fack där jag passade in.
Självklart har jag inget emot folk som tror på Gud. Jag skulle själv gärna tro. Det måste vara så skönt att ha den tilliten och det stödet i vardagen. Veta och känna att det finns någon där som tar hand om en och som har en plan för en och att allt som sker har en mening.
Men av någon anledning får jag inte ihop det. Känslan av "tro" har aldrig infunnit sig hos mig. Så har det blivit så att jag tror mer på kvarskatt än Gud. Men jag tror också på att man ska vara snäll och ärlig, inte såra och försöka hjälpa folk när man kan. Och alla kan göra fel, så om det går ska man försöka förlåta. Och det är faktiskt så jag försöker leva. (notera försöker).
Och då finns det personer (som mannen på bilden ) som tycker att jag är att förkasta, eftersom jag inte tror. Men...
Om nu Gud finns på det sätt han beskrevs på religionslektionerna i skolan, så är han skapare av allting, och därmed således även mig. Som min skapare vet han hur jag fungerar. Han vet också hur jag tänker. (Och det måste även vara han som gjorde mig till nötallergiker).
Men om han nu vet hur jag tänker och fungerar, varför har han då ställt upp omvärlden omkring mig på ett sådant sätt att jag tror att han inte finns. Gud måste ju ha gjort detta med en baktanke.
Och då kommer mannen med skylten och pekar på mig och säger åt mig att jag har fel. När det hela faktiskt är en uttänkt plan av hans chef (Gud), och då måste det ju vara han, mannen med skylten, som har fel. Eller?
(I denna text har jag refererat till Gud som han. Om någon feminist vill tillrättavisa mig för detta så tycker jag att ni först ska tala min gamla religionslärarinna tillrätta. Det var hon som lärde mig och stoppar ni inte henne så blir vi bara fler)
Lite kul att de hatar rasister samtidigt som de hatar judar ^^ Hykleri så det stänker om det. Förresten var inte Hykleri en dödssynd?
SvaraRaderaDet bästa är ju att ca 16% av världens befolkning är katoliker. Ca 15-20% av världens befolkning beräknas tillhöra HBT(Q). Detta innebär att om HBT(Q) vore en religion så vore detta världens största religion.
SvaraRaderaVem är det som har fel i sånt fall?
:-)
Upptäckte en ny goding på skylten. Child moulesting homosexualls går bort, men "vanliga" homosexuella ser jag inget om :-D. Det fanns mycket roligt på den. Att man som god kristen ska älska sin nästa verkar han inte ha hört talas om.
SvaraRaderaDen stora utmaningen tror jag ligger i att faktiskt lära känna Gud, inte bara tro på Honom. Och vad innebär det att lära känna någon? Bara för att vi har sagt "hej" till någon så innebär det inte att vi känner personen. Att lära känna någon börjar med en vilja. Vill vi inte lära känna en person så kan vi inte heller förvänta oss att relationen ska fördjupas. Så tror jag det är med Gud och jag har mer och mer börjat bli tydligt i mitt liv. Men att närma sig Gud, den Allsmäktige, Skaparen av himmel och jord men också Fadern som älskar oss alla som de unika individer vi är, kan vara skrämmande. Och kanske är det svåraste att inse att en relation med Gud kan innebära att jag och mitt liv förändras... Men att välja mellan att lära känna Gud mer och mer och sakta bli hel som människa eller att ägna mitt liv åt att fly från mig själv och mina rädslor...så väljer i alla fall jag helt klart det förstnämnda.
SvaraRadera