Förr och nu.

När jag gick i högstadiet hade vi två sk fritidsledare. En av dem hette Per, den andre hette Mattias. Jag var aldrig helt på det klara med vad de gjorde (hade väldigt sällan med dem att göra). De hade ett litet kontor där de var ibland. Bilden jag har av Mattias är hur han i svarta mys-byxor och rosa college-tröja (man fick se ut så i början på 90-talet) driver runt i elevskåpshallen. Enligt skolfoto katalogen var han även ansvarig för skol-IF (idrottsföreningen, fråga mig inte vad de gjorde)
 
Per minns jag mest för hans "nästan" hockeyfrilla. Jag antar att de fanns där mycket för att fånga upp den delen av elever som annars står i rökrutan och sparkar sönder lyktstolpar. Jag visste redan då att jag ville bli maskiningenjör. Jag ville absolut inte bli kommunanställd fritidsledare i mysbyxor på godtycklig högstadieskola.

Åren gick och jag blev färdig civilingenjör. Åren gick även för Mattias, och han kom med tiden att bli lite av en kändis i och med programmet Lyxfällan. Jupp, min gamla fritidsledare tar folk med förstora kreditkorts skulder i örat i tv3.

Min gamla fritidsledare

För två timmar åkte han genom drive thrun i sin BMW X5 när jag satt på Max och åt. Själv har jag en grön Opel Astra från 98 med buckla på bagageluckan. Hmm, någonting känns fel. Det kan vara den svenska avundsjukan, eller så är det att jag burit för lite mys-byxor här i livet.