(Det är lite lustigt, på järnaffären där har de all gas i en särskild container, separat, utanför själva huset, av brandsäkerhetsskäl. På coop, som jag besökte igår på min gas-jakt, där har de alla små gasflaskor på hyllan mitt i stormarknaden, för där anses de inte som lika brandfraliga. Tändvätska, t-röd och lacknafta har de däremot i brandskåp. det verkar som om coop och järnhandeln har lite olika försäkringsbolag.)
Hemma igen åkte flaksan på och poff- lågan var tänd. Här skulle det brännas ogräs. Hur det funkar?
Tja, det luktar som när man försöker elda sura höstlöv och gårdsplanen ser ut som Tjernobyl efteråt med alla halvbrända grödor. Men vi får se om ett par dagar hur mycket det var som dog av dagens övning.
Men det var väldigt meditativt och avkopplande att gå runt på gruset och bränna maskrosor och grässtrån. Kroppen hamnade i balans och harmoni. Dock avbröts harmonin efter ett litet tag av ett konstigt knaster och rök från fel håll.
Det visade sig att jag med min ogräsröjning startat en mindre gräsbrand som nu var på väg att elda upp den gemensamma syrenhäck som vi och grannarna delar på. Så det var väldig tur att jag igår gjorde i ordning trädgårdsdammen och fyllde den med vatten. Så nu behövde jag inte alls springa så långt som annars hade varit behövligt.
Vid framtida eldningar kanske vi ska införa en lokal regel att vattenslangen alltid är framme. Kanske, det är inget beslutat än. Sen kan jag också meddela, (appropå brand) att det kan vara dumt intressant att bränna ogräs där jorden innehåller stora mängder torr torv. Torven tar eld och småpyr ett långt tag efter att man fört bort brännarmunstycket.
Det står även på förpackningen att den ska fungera bra till att tända grillen. Det tror jag att jag testa imorgon....
Ha ha! Du håller ju på att bli värsta trädgårdsnazisten ;-). //Gina
SvaraRaderaGina: Yez.. jag jobbar hårt på det!
SvaraRadera