Men något gick lite fel. Vi hade jättetrevligt hela tiden, många skratt. Men jag tror det är att jag inte riktigt tål plankstek.(Alltså, plankstek,vem kom på det? Var det Tore Vretman? Vi har slut på tallrikar, ja men titta, de bygger om här utanför vi tar en plankbit och lägger köttet på. Och så kan vi ta extra betalt).
Det kan tänkas att min plankstek gjordes på en bit tryckimpregnerat planka. Eller så skulle var det den där tredje flaskan med vin som beställdes in. Hur som helst. När maten var uppäten och stället höll på att stänga, var det några som fick för sig att ett dansgolv, det borde vi ta och leta upp ett.
Jag förstår inte varför jag tyckte det var en bra idé. Betala 100kr för att få trängas med andra i en svettig lokal med en ljudvolym så hög att det absolut inte går att prata. Alls. Och på sådana ställen söker sig svenskarna för att försöka hitta en partner. Jag är evinnerligt glad att jag redan har en.
Jag gick till baren och skulle beställa mig en "Long Island Ice-tea". Men jag mindes inte vad den hette, så jag
-Jag vill ha en såndär drink med typ tre spritsorter och så cola!
En minut senare stod jag och betalade för tre rom och cola. Kanske inte vad jag tänkt mig. Men jag orkade inte tjafsa. Hon hade i alla fall inte hört mitt klagomål. (Såhär i efterhand är det ju tur att jag mindes fel. Det ska vara fem spritsorter i Long Island Ice-tea). Sak samma, jag kunde nu betraktas som lite generös, då jag delade med mig av glasen.
För någonstans kom nämligen erfarenheten fram. (det är inte ofta, men det händer). Gustav, om du inte lyckas beställa den sprit du vill ha, är det förmodligen något du inte heller ska ha. Därför beställde jag strax efter en apelsinjuice. Den var god. Och faktiskt, det räddade söndagen. Jag blev inte bakis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar