Potatis

Idag har det varit onsdag. I fredags förra veckan var det midsommar. Då hade vi fest. En av våra kära gäster åtog sig att ta hand om all färskpotatis. Trevligt tyckte vi, det är så jobbigt med allt skrapande. Det visade sig att det fanns en liten hake. Han gjorde det enbart om han fick använda högtryckstvätten som Per Morberg.

Och eftersom det bara är midsommar en gång om året så tog jag fram högtryckstvätten och ett durkslag. Ett tips. Använd inte tekniken ni ser på bilden. När man är klar ser potatisen  ut som en söndersliten tvättsvamp på ena sidan och har kvar all jord på den andra.

Men det går fort som attan. Efter fem minuter var all potatis renspolad/skalad/lemlestad. Det blev en jättestor gryta och en ganska stor gryta. Vi kokade upp den jättestora grytan och väntade med den ganska stora. Tänkte att den kunde bli bra till kvällsgrillningen.

Men den gick aldrig åt till kvällsgrillningen. Så den stod kvar på spisen dagen därpå. Men ni vet hur det är dagen efter midsommar. Vissa saker tar man tag i sen. Jag vet att jag lyfte på locket i söndags och tänkte "Just ja, den här borde vi kanske koka". Och så lade jag på locket igen.

I måndags åkte min kära sambo för att hälsa på sina hemtrakter. Gustav Gräsänkling första dagen efter semestern=> färdigmat. Och sen blev det vackert väder =grilla och potatissallad (här ser ni killen med fantasi). Idag när jag kom hem på lunchen tyckte jag att det luktade jäkligt illa i vårt kök.

Det hade jag i och för sig känt redan på morgonen varför jag idag började dagen med att skrubba slasken och slänga sopor istället för att äta frukost. Rätt snart misstänker jag grytan med potatis, och utan att tänka mig för böjer jag mig över grytan (ni vet som om man ska lukta på maten) tar av locket, kör ner snoken och drar in.

Av experimentet kan vi se att potatis lär sig 

simma på bara några dagar medan det tar ett 

vanligt svenskt barn en hel sommar i en kall insjö.

Att jag inte slog huvudet i köksfläkten när jag ryggade bakåt är ett rent under för fy tusan vad det luktade äckel. Ut åkte det omedelbums. Efter att äckelinnehållet tömts fick grytan gå en ordentlig närkamp med vattenslangen innan det var aktuellt att ta in den i huset.

Och det där såg såpass fräscht ut att jag funderade på att äta den i söndags... bara två och en halv dag sedan....Det går fort på sommaren. Hmm, undrar om det inte gått att göra ett surdegsbak på sörjan. Jäsprocessen verkade ju vara i full gång. En surdegsvariant av potatislimpa... Tål att tänka på.