onsdag 25 augusti 2010

Torr om fötterna

Vissa dagar är mitt jobb ett riktigt äventyr. Idag var inte en sådan dag. Idag har jag hela dagen suttit och ritat på en rulle. En rund järnrulle med lager i ändarna. För att jag inte skulle jobba för långsamt, fick jag slumpmässiga besök av vår överingenjör som tyckte att jag skulle rita fortare, och föreslog en massa lösningar som jag inte förstod hälften av.

Själv ritar han ingenting eftersom firman gjort sig av med alla ritbord. Dator tror jag aldrig jag sett på hans rum, och han är den enda på hela avdelningen som fortfarande använder faxen. Vi kan kalla det ålderstecken i arbetet.

Men nu ska jag berätta om dagens äventyr jag har haft i den stora världen. Idag var det löning. Det betyder clas-ohlsson shoppa. Idag skulle jag bara ha träplugg och trälim. 378kr, (jäkla dyrt lim).

Men innan jag kom till clas-ohlsson var jag tvungen att parkera. Precis som i övriga stora delar av landet hade det även här regnat. Minutrarna innan jag svängde in på parkeringen hade det faktiskt tok-ösregnat. Men de som kommer fort försvinner fort (som flickan sa). Så när jag klev ur bilen var det uppehåll.

Däremot var det gott om pölar på marken. Om detta blev jag varse när jag närmade mig parkeringsautomaten. Det gick rätt bra tills jag var bara ett kiv ifrån den. Då ser jag att min vänstra sko håller på att försvinna under vattenytan.

I just sådana situationer finns det inte tid att tänka, det är bara att agera. Så jag hoppar upp på närmsta möjliga höjd, vilket visar sig vara betongfundamentet till parkeringsautomaten. Men en modern parkeringsautomat är stor vilket gör att den buktar utåt. Därför är det viktigt att hålla i sig med båda händerna runt automaten. Så där stod jag, mitt i en djup vattenpöl fastklamrad vid en parkeringsautomat.

Men jag hade ju faktiskt ett syfte med mitt automatbesök. Med vänster hand runt automaten, lirkade jag med höger hand fram plånboken, lade den på automaten och plockade fram mynt för mynt och stoppade i. Tryckte på knappen, stoppade tillbaka plånboken, fick min biljett, lägger den i fickan, vänder mig om för att göra ett hopp tillbaka till "torra land".

Då ser jag hur två karlar kommer mot mig. De tvekar lite när de ser mig uppflugen på automaten. Sen ser de vattenpölen. Då säger en av dem:
-Nej fy, det här går inte. Vi får gå till automaten där borta. Och så vänder de på klacken och går till en automat 30m längre bort, en utan vattenpöl.

Visst, man kan göra så, men det är inte rätt.

7 kommentarer:

  1. Haha, fort men fel skulle man kunna säga men du förgyllde nog många människors tillvaro där du stod och kramade stolpen.

    SvaraRadera
  2. Ha ha ha. Jag kan se det framför mig. Du får skylla på att du var så koncentrerad på hur du skulle lösa problemet med vattenpölen att du helt missade att det fanns en automat till.
    Jag håller med Livet innan Liten, du förgyllde nog dagen för alla som såg dig.

    Hade det varit jag så hade jag definitivt tappat taget om automaten och landat med rumpan i pölen ;)

    SvaraRadera
  3. Låter som du lever efter mitt ofrivilliga motto: Varför göra det lätt för sig när man kan göra det svårt. Hela den här veckan har gått i det tecknet. Trevligt att läsa att fler gör så ;)

    SvaraRadera
  4. Låter ungefär som om det kunnat vara jag. Jag krånglar ofta till det för mig. Men vad 17 är en överingenjör och vad gör en sådan egentligen? Låter som en som vet allt men inget gör, det får andra göra åt honom. Alla befattningar som innebär något med order över i jag mycket skeptisk mot ;-). Jag kanske låter lite småilsk men idag har jag haft kontakt med både Af och FK därav mitt lite ilskna sinne. Ha en bättre dag i morgon. //Gina

    SvaraRadera
  5. Malla: Nja, några stycken kanske. annars var det rätt tomt på parkeringen just då.
    ********
    Malin J: Det är värst vad du ska drutta omkull jämt. Först cykel och nu vattenpöl. Hur är det med balansen egentligen? :)
    ********
    LillaUlle: Precis, lätt är inte alltid rätt!
    ********
    Gina: Det är nog bara jag som kallar befattningen överingenjör. Egentligen jobbar han på en annan avdelning som jag tror heter "framtid och utveckling". Där jobbar folk som varit med "från början" och kan allt om våra maskiner. Jobbar gör de men de plockar lite russinen ur kakan.
    I övrigt kan jag förstå om du är ilsk efter kontakt med AF och FK. Minns hur det var att vara arbetslös och AF var den instans jag hade mest problem med. Tog massor av min tid i anspråk och hjälpte mig inte ett dugg någonstans.

    SvaraRadera
  6. En till som älskar Lorrysketchen med stereon och Achtung...
    /Ulrika

    SvaraRadera
  7. Ulrika: Precis.. it's a classic! And don't drink to many dry martinic, then you will get to much promille. minst två per martinick.

    SvaraRadera