Inte för att jag är särskilt förtjust i Ernst, men jag visste hur min sambo skulle reagera, och mycket riktigt. Hon hatar dem. Hon hatar väl inte Ernst i sig, men hon hatar att vi har tändsticksaskar med en tant-favoriserad, överreklamerad, barfotaflummande, inrednings-spirituist som i tv står och njuter av den fina känslan i doftblandningen mellan sågspån och kardemummaskorpor som är så att man nästan kan bli kär.
Det är nästan lika illa som en tändsticksask med Thore Skogman på. Och om jag bara kunde skulle jag skaffa en sån tändsticksask också. (men jag har skivan Thores bästa i CD-stället ha ha)
Jag och min sambo har en överenskommelse, vi slänger inte varandras saker i soporna, även om den ena klassar det som skräp (ja, regeln kom till efter ett verkligt fall). Därför kan hon inte bara slänga dem i soporna. Däremot plockar hon ständigt undan dem.
För att kontra brukar jag försöka plocka fram dem och lägga dem synligt. Gärna i kombination med att vi får gäster. Tyvärr hittar hon dem lika snabbt och gömmer undan dem.
Egentligen tycker vi nog rätt lika om Ernst. Visst gör han en del snygga saker, men det är alltid samma stil, vita väggar, svart/mörkt bord, två ljusstakar, och några små stenar i en prydnadshög, väldigt Ernstigt liksom.
Sen saknar han (oftare än andra designers) en relation till verkligheten. Som den gången han gjorde om ett litet sommarstugekök och bytte alla skåp mot öppna hyllplan för att inte göra det så instängt och få mer rymd. Den tanken köper jag, men i den sommarstugan kom det snabbt att bli en ny regel: Den som steker något diskar flott-dimman från ALLT på hyllorna.
Nåväl, åter till tändsticksaskarna. Jag hittade dem idag igen, till min sambos stora förtret.
Vissa par bråkar om mannens svarta 80-tals fåtölj, Kiss-planschen i sovrummet, högtalarnas placering i vardagsrummet, (ljudbild mot estetik), eller en volvo-dekal på toa dörren. Själ har jag har två små tändsticksaskar. Men vilka tändsticksaskar....
Min favorit i hur-tänkte-han-nu-egentligen-kategorin är nog när han la in som en bred kullerstensbård på golvet (för jag tror inte det var hela golvet) i en lada som gjorts om till nåt gäststugeliknande. Lycka till att dammsuga där lixom. :)
SvaraRaderaÅh vad glad jag är att min sambo aldrig skulle komma på tanken att köpa Ernst-tändstickaskar (och att han än så länge inte hittat den där stora öppningsbara jordgloben han vill ha i vardagsrummet). Jag förstår så din flickväns frustration (även om det är lite kul och jag fnissar åt det i smyg).
SvaraRaderaSåg det där programmet om öppna hyllplan i köket på sommarstugan och tänkte precis som dig. Dessutom måste man ju hålla ordning på porslinet så det inte står huller om buller när man inte har skåpluckor som döljer röran... för att inte tala om allt damm (som lätt fastnar i flotthöljet sen stekningen).
Här retar vi varandra till vansinne genom att gömma fjärrkontrollen (egentligen ingen idé att bråka om den, för vi får ändå inte se på TV, den är lillkillens egendom tydligen)
SvaraRaderaoch de två bärbara telefonerna.I fallet med telefonerna så innebär det att de alltid är urladdade när man behöver dem.
Hahahhaaahaaaa
SvaraRaderaErika: Det var väl inget. Såg du inte när han lade ett helt hallgolv med hålat tegel. Det går inte heller att städa ordentligt.
SvaraRadera*********
LillaUlle: Jag förstår inte vad alla kvinnor har emot bar-jordglobar. Det är en klassiger ju!
**********
Malin J: Ronny Eriksson (om du minns honom), han föreslog att man skulle binda ett snöre mellan luren och basenheten så att telefonen inte försvann så lätt.
*************
Malla: ;-)