Tapeter?

Min sambo och jag var även och tittade på nya tapeter i helgen. Vi ska eventuellt tapetsera om i matrummet någon gång efter jul, förmodligen innan påsk kanske. Därför tittade vi på tapeter till husets alla rum. Det är tydligen så man gör, själv förstår jag inte riktigt.

Och OJ vad med färger och former det finns på tapeter, vad sägs tex om dessa?

Tapet med vackert mönster av bandmask i olika kulörer?

Eller varför inte en fondvägg med flamingos? Finns även i Rosa.


MEN, den blir ännu bättre vi närgranskning.


Det som verkar vara små svarta streck är inte små svarta streck. Det är små små AK47:or, eller Kalashnikovs om man hellre vill kalla dem så. Coolt, ja kanske, men samtidigt ett sätt att höja nivån på smaklöshet ytterligare ett snäpp.

Pust!

Helgens första inlägg, kommer lite sent, men jag har faktiskt arbetat, kan man säga, på sätt och vis. Vi var väldigt många som fick vår lön i måndags. Det betyder att denna lördag klassas som sk. "lönehelg".

Jag vet inte varför, men lite för att testa hur väl jag och min sambo kan samarbeta efter tio års förhållande, beslutade vi att göra en liten lördags shopping på IKEA. Modigt kanske några tycker, men vi skulle faktiskt bara ha en kudde och några plastlådor, så det var inget stort på gång. Jag menar, vill man spela riktig rysk roulette kan man ju försöka bestämma sig för ny säng eller nya möbler till gästrummet.

Men inte vi, vi skulle bara ha en kudde och några förutbestämda plastlådor. Därför tog vi bara en sån gul kasse vid ingången. När vi nått rätt precist mitten av varuhuset är kassen knölfull med handdukar, uppläggningsfat, servietter mm.

Jag fattar ingenting förutom att det är fullt av folk, jackan är varm, gula kassen är tung och svetten börjar krypa fram. Vi behöver en vagn! Var får man tag på en vagn när man är mitt i ett IKEA varuhus. Ett alternativ är ju att stjäla någon annans vagn, någon som har en tom vagn eller mycket lite i den och lämnar den obevakad ett svagt ögonblick.

Men alla verkade hålla i sina vagnar helt krampaktigt, sen kan jag säga att jag är rätt dålig på att stjäla saker då jag varken har modet eller erfarenheten. Då slog det mig, de har ju alltid vagnar innan ta-själv-lagret.

Sambon och gula kassen blev kvar, medan jag med raska steg tog mig genom resterande halvan av varuhuset fram till lagret vagnarna. Jag tog mig en vagn, men sen kom det svåra. (insåg jag)

Har ni försökt att på en löne-lördag köra med en kundvagn MOT strömmen genom ett halvt IKEA-varuhus? Det är en utmaning både fysiskt, psykiskt. Det är nästan att jag i efterhand är nyfiken på hur många svordomar och könsord jag framkallade, och framförallt kallades.

Fel håll dumskalle!

Irriterande Sjöberg

Jag är lite av en såndär miljömupp som faktiskt tror på sopsortering. Vaddå, säger vissa, allt blandas ju i alla fall i samma förbränningsanläggning till slut. Ja, det kanske det gör, men med tanke på att vanliga hushålls-sopor innehåller jäkligt mycket vatten, är det väl smidigare att sätta fyr på skiten med en eller två containrar med pappersinsamling, istället för att använda olja.

Sen är det inte allt papper som "energi återvinns" (det heter så när man eldar upp saker, läs på baksidan av chipspåsen får ni se). Rätt ofta tuggas pappret ned för att bli nytt papper. Och därför ska man inte slänga fönsterkuvert och annat med klister remsa (post-it lappar).

Varför kan de inte miljöanpassa skiten så att den går att slänga direkt i pappersinsamlingen???
Postkodlotteriet är ett globalt uppvärmningshot (som Expressen skulle uttryckt det)

Därför irriterar jag mig över I-lands problemet Rickard Sjöberg och hans Poskodlotteri. Vi har en skylt "Ingen reklam tack" på brevlådan, men eftersom de har personligt adresserade kuvert slinker skiten igenom ändå.

Och eftersom det är ett fönsterkuvert kan jag ju inte bara slänga skiten i soporna, jag är tvungen att öppna och sortera. Papper hit, vinstprogram dit fönster- och svarskuvert i soporna. Någon lägger skräp i min brevlåda som jag sedan måste ägna ännu mer tid åt för att sova gott om natten. Jag finner det hela.....irriterande.

Och helt plötsligt slog mig tanken att jag ska kombinera min oönskade post i en djävulusisk plan. Jag ska posta valsedlarna från Sverigedemokraterna i Sjöbergs svarskuvert och skicka in till honom. Ha ha, det kan han få! (för de är ju helt värdelösa nu, vilket de iofs var innan valet också). Ont ska med ont fördrivas!

Göra manligt av kvinnligt

Lite nu och då läser och hör man att karlar även ska ha kontakt med sitt "kvinnliga jag". Det har jag på sätt och vis. Inte för att jag gillar läppglans, men jag gillar shopping (verktyg, inte kläder) och jag gillar choklad, väldigt mycket faktiskt.

Och som vanligt när det gäller killar så duger det ju inte med det enkla. Det måste vara speciellt. Så är det alltid när killar i är inblandade. Titta tex på det här med köksredskap hur den utvecklingen har tagit fart sedan mannen började träda in i köket.

Prylar till förbannelse! Och inte bara en sort äggskivare utan flera. Helst ska man ha den i borstat rostfritt (eftersom just rostfläckar är ett stort problem bland äggskivare) designat av Porsche (bilmärket som även har ett designhus) för 1250kr.

Sån är jag fast med choklad. Visst kan jag tycka att en vanlig Marabou mjölkchoklad smakar gott, men får jag välja själv ska det vara mööörk choklad sötad med rörsocker. Snobbigt och fjolligt?

Javisst, men jag är ju karl, så jag köper det inte för att chokladmoffa bort någon menstruations svängning, utan för att njuta av aromen och den intressanta eftersmaken som gifter sig så fantastiskt bra tillsammans med kaffet som jag alltid dricker till.

Jag tror jag som karl omedvetet saknar en hormonrubbning att skylla på och i kompensation till detta hittar på både det ena och det andra för att försvara mitt chokladintag. Och detta gör jag på karlars vis genom att spetsa till det och göra det speciellt. För det är mycket finare att vara en finsmakare än en gottegris, även om målet är detsamma, socker och kakao.

Som karl kan jag ju inte bara moffa billig mjölkchoklad, lite finess om jag får be. Kan verkligen rekommendera Madagaskar-chokladen i mitten, fantastisk rund och söt med rökig eftersmak, endast 55kr/kakan.

Blonda kassörskor (på coop förstås)

Träbiten på bilden är en sk tvåtum, tvåtum regel. Fast det heter inte så längre. Det heter 45x45mm regel. De säljs i stort sätt överallt där det säljs virke, så även på byggavdelningen på vårt lokala coop. Där har de färdiga längder på ca 3,2 meter.

Och efter att vi idag hade fyllt kundvagnen med mat, sprang jag lite snabbt iväg och plockade på mig några reglar av ovan nämnda sort. Sex stycken för att vara exakt (och det ska man ju vara).

När jag precis greppat dem tyckte jag att jag hade ett bra grepp och såg då ingen anledning att gå separat via bygg-kassan för dessa. Så jag bar dem genom varuhuset och fram till vanliga kassan för att betala dem samtidigt med grejerna i kundvagnen. Tack och lov var det ingen kö just då.

Att gå med alla sex reglar på över tre meter genom halva varuhuset hade fått min tidigare så ordningsamma knippe att bilda ett plocke-pinn i min famn när jag väl nådde kassan. Tack och lov så ser jag en etikett med EAN-kod sittandes på änden på en av reglarna.

I ett försök att möta kassörskan halv-vägs styr jag regel-spretet med klisterlappen längst ut mot henne så att hon kan scanna etiketten, vilket hon också gör.

-Bara en sån? frågar den blonda unga kassörskan, medan hon verkar göra sig redo för att scanna resten av matvarnorna.

Jag blir helt stum. Ser inte människan att jag står och försöker hålla ihop ett halvt pinn-staket i min famn. Nej, tydligen inte. Sen säger jag:
-Nej, det är sex stycken.

-Jaha...får hon ur sig, med en betoning som om det vore en överraskning. Och så knappar hon lite på kassa apparaten.

Vissa människor har en begåvning vi andra saknar.

Däckbyte

Idag har vi gjort som så många andra bilägare i landet, vi har bytt till vinterdäcken. Bara i morse höll jag på att dratta på arslet tre gånger på väg till jobbet, och då går jag. Skulle jag kört bil hade jag legat i diket så sletna sommardäck som vi har (haft).

Till min stora glädje sa min kära sambo att hon ville vara med och göra större delen av däckbytet för att lära sig så att hon också kan. Eftersom åren går, gissar jag på att hon inte längre riktigt vågar förlita sig på en bra push-up bh som räddning vid eventuell punktering. Fast det sa jag inte till henne.

Eller, jo, det gjorde jag. Och vilken blick jag fick. Blir inget tjolahopp ikväll om jag nu hade hoppats på det. Men skit samma, det var däck som skulle bytas, inget annat. För att underlätta denna situation som uppstår två gånger om året har jag införskaffat elektrisk mutterdragare och garagedomkraft. Helt klart värt pengarna. Tar bort mycket av det tunga i arbetet.

Så idag hade jag "Gustavs däckbytarskola" för min sambo. Jag visade henne var, när och hur domkraften fungerar bäst. Tips och trix med mutterdragaren. Konsten att bänd bort navkapslar i plast utan att de spricker. Men framförallt visade jag henne det absolut viktigaste vid däckbyte (och många andra mek-situationer också)

Vikten, betydelsen, tyngden och nödvändigheten av en äkta "butt-crack".

Butt-crack! It's a must for a proper work!

Trots sin konst skolning förstod hon inte det fantastiska i det hela utan tog istället fram sin barnsliga sida "ha ha, min karl har en butt-crack haha....Var är kameran?

I övrigt gick däckbytet som väntat. Tre av hjulen på 17minuter sista hjulet en timme och tio minuter. Detta inkluderar cykelturen till macken och köp av extra verktyg för 169kr.

(Något bättre tid än förra året, då någon upptäckte, först när alla hjulen var bytta, att samtliga fyra satt monterade i fel rotationsriktning. Det var bökigt. (Däck har en särskild rotationsriktning för att fungera optimalt. Särskilt vinterdäck)).

Statisktiskt material?

Som ni kanske minns var jag med på en stegräknartävling på jobbet. Vi fick varsin stegräknare och skulle rapportera in antalet steg vi gick på en speciell tävlingshemsida. I måndags slutade tävlingen. (personligen vet jag aldrig om jag började, jag hade verkligen urusla resultat).

Nu när tävlingen var slut ville de att vi skulle fylla i en web-enkät. Ok, tänkte jag, varför inte. Det går till så att de kommer med ett påstående, och så ska man svara enligt poängskalan nedan.


Men som vanligt kör jag väldigt snabbt fast och blir stående. Denna gången redan på andra frågan.

Påståendet löd:
Jag har rört på mig mer än vanligt under tävlingsperioden.

Till saken hör det att jag rört mig lika mycket som vanligt, eller något mindre än vanligt under tävlingsperioden. Jag var därför på väg att sätta poäng två på den frågan då jag hejdade mig. Mitt svar skulle alltså bli:
Jag har rört på mig mer än vanligt under tävlingsperioden, Lite grann.

Men det var ju fel. Jag har ju rört lite mindre på mig. Då är ju tre poäng kanske mer korrekt, varken eller.

Men bäst stämmer ett poäng, Inte alls.
Jag har rört på mig mer än vanligt under tävlingsperioden. Inte alls. Jag har som mest rört mig lika mycket som vanlig eller mindre. Alltså stämmer omdömet "inte alls". Jag har inte alls rör mig mer, jag har rört mig mindre under tävlingsperioden.

Summering: Svarar jag två betyder det att jag gått fler steg än om jag svarar tre även om de som gjort enkäten vill att det ska vara tvärtom. Trots det stämmer nummer ett bäst, vilket vid en rent allmänt summering av enkäten skulle tolkas som att jag gått jättelite, vilket jag faktiskt inte har. Jag kan heller inte kryssa i "Vet ej" eftersom jag faktiskt vet hur mycket/lite jag har gått. Vet ej vore ju att ljuga.

Vad jag svarade? Tre förstås, mittenalternativet. Man är väl svensk.

(Så hur tillförlitligt är statistiskt material egentligen?)

Skitspadar!

När vi flyttade till huset för ett år sedan såg vi fram mot att få en trädgård. I trädgårdsarbete ingår det visst grävande varför en spade köptes in. Nu är det ju så att en flytt och dubbla hyror tär lite i plånboken, vilket gjorde att vi skaffade vår första spade på Jula (billigt).

I våras när det blev tal om att börja gräva på allvar fick den för sig att två, var en bra siffra att dela sig i. Så det gjorde den. Jäkla skitspade. Irriterad tittade jag på det porösa trät av vilket de hade svarvat skaftet. Den här skulle klart reklameras, skulle bara leta fram kvittot.

Billig sjitspade från Jula. Höll ensiffrigt antal grävningar.

I väntan på att kvittot skulle dyka upp skaffade vi nu en ny spade, en Fiskars, dvs lite bättre kvalitet. Trodde vi. Häromdagen när vi skulle plantera en ormhassel fick den också för sig att gå av (spaden alltså, inte ormhasseln). På exakt samma ställe som den förra. Och naturligtvis är kvittot bortstädat sedan länge. (sjit!)

Notera att klistermärket på spadbladet inte hunnit nötas bort.

För att kunna fortsätta gräva i trädgården införskaffades idag hushållets tredje spade på ett år. En med både blad och skaft av stål. Nu vore det väl själva f-n om man inte ska kunna gräva i sin trädgård utan att spaden ramlar i bitar.

Handtaget är visserligen i plast... hmmm.... jag blir skeptisk.

Fatta vilken ofantlig spad-budget vi har haft, nästan 900kr, på bara ett år. Det är ungefär 45liter folköl (3.5%), eller 15 sexpack om man tycker det är lättare att räkna så. Och det är ju bra mycket roligare att lägga pengarna på öl som under trevliga omständigheter kan kissas ut i kommunens avloppsnät istället för att köpa spadar.

Mys

Det blir allt kallare ute. Kallt ute har en tendens att ge kalla fötter. I ett modernt samhälle går det att göra något åt kalla fötter. Tex ett stadigt fotbad med badkonfetti.

Vill bara lägga in en liten varning om badkonfettin. Denna tvålbaserade flingprodukt upplöser sig inte alltid helt i vattnet. Det kan hända att en halvupplöst flinga eller två obemärkt smetar sig fast uppe på baksidan vaden. Resultatet blir mystiska fläckar på möbler och filtar. Fläckar som luktar lavendel men ser ut som målarfärg.

Fungerar utmärkt i kombination med en kopp te, ett glas rött eller konjak.

Diska?

Gissar att vi är väldigt många som dricker kaffe på jobbet. För att dricka kaffe behöver man något att dricka ur. I fikarummet har vi ett helt skåp med porslinsmuggar, samt en diskmaskin, lyxigt va! Och orkar man inte sätta in i diskmaskinen finns det även plastmuggar att tillgå.

Själv kör jag med personlig kaffekopp, en jag tagit med hemifrån. Denna mugg har varit med mig sedan jag började på företaget för snart sju år sedan. Och säga vad man vill men jag tror jag har avdelningens äckligaste kaffemugg.

Nåja, den gör kaffet smakrikt.

Den får lite disk. Varje morgon tappar jag i en omgång kallvatten och häller ut. Men det är allt den får. Sen får den betjäna mig med 3-5koppar svart rinnande guld om dagen.

Jag satt och funderade lite idag på äckel. Jag tycker ju inte att den är äcklig, eftersom den är min. Men jag skulle ju vägra dricka ur den om det vore någon ananas. Då skulle jag nästan se den som en bakteriehärd.

Sen undrade jag om det är ett manligt fenomen eller om även kvinnor gör samma sak. Vi män är ju av naturen kapabla att hitta på så mycket som är direkt ohygieniskt. Äta smörgås på dass tex.

Hur som helst, min mugg får sig i alla fall EN rejäl disk om året. Det är innan semestern. Dels för att jag inte orkar jobba de sista minuterna innan semestern och dels för att se om det faktiskt går att få den ren (utan att blästra). Sedan känns det bra att efter semestern börja en lång jobbhöst med en ren kaffemugg.

Längst in i skåpet.

Jag håller på och omorganiserar hela min snickarbod. Jag har beslutat att flytta på färg och kemikalieskåpet, samt bygga in en arbetsbänk och lite annat. Därför blev jag av naturliga skäl tvungen att tömma hela skåpet idag.

Och titta vad jag hittade längst in. En flaska tvåtaktsolja för snöskoter. Och jag som aldrig ägt en snöskoter. (Faktiskt aldrig åkt på någon heller). Varför har jag den flaskan? Sen kom jag på. Skoteroljan är förmodligen till motorsågen, samma typ av ettrig lyftkyld tvåtaktsmotor.

Till skotern?

Jag röjer vidare någon sekund och kommer sedan på. Men jag har ju ingen motorsåg heller. Det enda jag har i sådan väg är mammas elektriska motorsåg jag lånat. Fasen vet hur jag fått oljan eller vad jag täkt ha den till, men den är nog bra att ha ifall jag råkar på någon framtida motorsåg.

Inser nu att jag inte ska vara lika frågvis mot min sambo då jag hittar tio år gamla, oöppnade burkar med typ "nagelbandslotion med aleovera och honung" i badrumsskåpet, och retsamt frågar när hon tänkt använda dem? Män och kvinnor är mer lika än man tror.

Appropå att flytta skåp. Jag har fått reda på att förr-förra ägaren lekte lite elektriker i det som jag nu har som snickarbod och drog ett och annat uttag själv. Måste varit en mycket speciell person. Vem får idén att dra en kabel igenom ett ensamt uppskruvat väggskåp?

Nu ska vi ut på tigerjakt... vi kan inte gå runt det, vi kan inte gå över det, vi måste gå igenom det.

Jo, och så kan jag avluta med att tala om att vi nu har värme i våra element. Vattnet flödar duktigt. Hur? Jag hade fått tipset att jag skulle peta lite försiktigt, eventuellt ta en tång och jucka lite varsamt på den pinne som tittar fram när man tar bort själva termostathuvudet.

Ikväll tröttnade jag på ordet försiktigt. Eller tröttnade... jag vidgade dess mening lite bara. Använde en annan uppsättning verktyg. Så nu funkar det.

Rörmokeriverktyg.

Det börjar bli kallt...

Det börjar bli kallt ute, det går liksom inte att undvika att märka. Tyvärr har kylan en dum tendens att även sprida sig inomhus. För att motverka detta har vi i vårt hus element under fönstren. I elementen strömmar det varmvatten i ett "system" som i källaren är hopkopplat med kommunens fjärrvärmenät.

Problemet vi har är att vårt vatten inte direkt strömmar genom elementen. Jag skulle till och med kalla det för stillastående i vissa element. Orsaken heter gamla termostater, eller om man ska vara riktigt noga jättegamla termostater.

Såpass irriterande gamla att ingen av de tips jag fått av rörmokar-folk i bekantskapskretsen är direkt applicerbara. Men det har inte hindrat mig från att pillat sönder isär termostaterna på hälften av husets alla element.

Saken är den att jag inte berättat något om mitt termostatutforskande för min sambo.... än. Hon går runt i godan ro i tro om att huset ska bli varmt om vintern precis som förra året. Jag är inte helt säker på att det kommer att bli precis så, särskilt inte som det ser ut nu, även om jag hoppas.

Någonstans lite i efterhand är jag glad att jag köpte henne en elektrisk värmefilt i födelsedagspresent. Tror att den kommer nyttjas mer än väntat.

Ej som planerat.

Ibland ter sig världen lite annorlunda mot vad man tänkt sig. Ikväll tex hade jag tänkt att jag skulle ta rätt på tvätten, äta mat och sedan gå till gymet. Tji fick jag! Ett kompispar ringde och sa:
Pizza och skumpa låt oss fira!
-Varför då? undrade jag.
-Fira det som firas kan!
-Ok, det är måndag!
-Ja, det räcker!

Och så blev det. Pizza och skumpa och en väldans massa prat. Jag tror inte jag har supit in måndagen sedan jag var student.
Säga vad man vill, men kvällarna blir roligare oplanerade!

Lamptestartips!

Jag kanske är lite tidigt ute, men eftersom sambon hittade en lampa idag och jag själv var tvungen att avgöra dess kondition, tänkte jag att jag kunde dela med mig av detta tips i tid. Jag får väl köra en repris närmare december också. Förhoppningsvis kommer det att spara lite frustration och gräl i kommande stressade jultider.

Ni känner igen ljusstaken på bilden ovan. Många är vi som har sådana hemma i olika utföranden och kulörer. Men en sak har vi nästan alla gemensamt. När staken, alt. stakarna åker fram till första advent är det inte en jäkel som vill lysa.

Åtgärd ett vi alla gör då är att vi drar åt alla lampor så de sitter så hårt det bara går i sina gängor och så provar man igen. Tyvärr brukar detta inte lyckas särskilt bra. Svaret brukar ligga i att en eller flera lampor är trasiga, och eftersom de är kopplade i serie betyder det att det räcker med att en lampa ska vara trasig för att ingen ska lysa.

Ett vanligt sätt jag stött på är att man har ett paket med tre nya lampor till en ljusstake med sju ljus. Det gäller nu att skruva och byta lampor i vild förtvivlan tills staken börjar lysa. en vanlig utgång är dock att det heter "Jävla kukljusstake tillbaka i förrådet, det är ändå granen som skänker mest stämning"

Ett annat alternativ som är lite dyrare är att köpa en hel uppsättning med nya lampor. Överkomligt om man bara har en ljusstake, men för de som äger 12st kan det bli en onödigt dyr affär. Men det finns en enklare lösning.

Ta ett vanligt 9volt batteri. Helst ett nytt som du vet att det är mycket "kräm" i. Skulle du hitta ett i en låda eller på golvet i ett hörn, går det alltid att slicka lite på batteriets poler. Står du ut med att ha tungan mot båda polerna samtidigt, är batteriet värdelöst (eller du har en jätte-äcklig tropisk tung-sjukdom). Om du däremot känner att du vill dra in tungan och kasta batteriet ifrån dig så fort tungan kommer i kontakt med batteriets poler, då har du funnit ett bra batteri.

Ett billigt batteri för 20kr på RUSTA funkar alldeles utmärkt också.

Tag nu en lampa och sätt gängan i kontakt med ena batteripolen och den lilla grå knoppen under lampan i kontakt med den andra. Det spelar ingen roll åt vilket håll, båda sätten funkar.

Båda håll funkar!

Eftersom batteriets ström är mycket svagare än vad lampan är tänkt för, tar det någon sekund innan det händer något, men inom tre sekunder ska man utan problem kunna se glödtråden glöda. Detta är ett bevis på att lampan är hel. Skulle lampan inte lysa är den trasig.

Ett stycke hel julstämningsspridare!

Svårare än så är det inte att kolla om en lampa är hel eller inte. Vad man däremot inte ska göra är att låta lampans gängade del ligga i kontakt med batteriets båda poler. Det är ingen fara för lampan, men det kortsluter batteriet, vilket i sin tur gör att batteriet tappar sin laddning väldigt fort.

Inte bra!

(Och, kan tilläggas, detta test funkar även på julgrans-slingan, ni vet den där med 16ljus).

Oj vilken dag!

På grund av teknikstrul får jag skriva gårdagens inlägg idag istället, nu börjar vi:
Åh vilken dag det har varit, rent fantastiskt. En sån vacker dag fick inte gå till spillo. Vi gjorde massor, bla att skörda chilin i växthuset.

Massor med chili blev det. Det är två olika sorter, den stora "Hot Portugal" och den lilla "Apache"

Det är med chilin som med hundar, det är de små som är ettrigast.

Jag kände även att denna underbara dag var en bra dag att avsluta grillsäsongen på. Visst, man ska aldrig säga aldrig, men idag blev det officiellt avslut, bestämde jag mig just för. Och när det gäller grillning finns det en fråga som t.o.m. experterna har svårt med:

Nu fick jag ju tyvärr inte ordentligt svar på frågan, därför blir det lite av båda. vissa kallar det att fega, jag kallar det "Det svenska alternativet".

Brännbart från båda sortens påsar

Sen var det bara att ösa på, svensk nödslaktad gammal mjölk-ko från City Gross (måste vara därför de kan ha så låga köttpriser) som legat i marinad över natten. Till det lite vin från "mamma-festisen" (bag in box).



Och jäklar att det rök! Jag luktade som ett helt isterband när det var färdigt! Men gott vart det.


Söndag morgon:

Frost!

Jag tar det här som naturens egen indikation på att det nu är färdiggrillat. Även om jag som ingenjör gillar att trotsa naturen och stå upp mot elementen, tror jag att jag idag tar och sätter mig bredvid ett istället.

Man?

Hittade den här på nätet. Kanske något att ha på sig vid nästa löneförhandling. Inte jag förstås, men jag tänkte på alla de där med motsatt kön. Fast den är lite overklig. Karlars brösthår är sällan sådär tufsigt utplacerat.



Fast den är lite diskriminerande. Den finns bara i small och medium. Är det tänkt att stora kvinnor inte ska ha samma fördelar vid löneförhandlingen som små och medelstora? Samhället blir tydligen aldrig riktigt rättvist.

Äta ute.

Jag och min sambo brukar inte gå ut och äta på restaurang och liknande. Och för en gång skull har det inte med att göra min ekonomiska läggning. Det blir liksom bara inte av. Men idag hade en gemensam vän frågat om vi inte ville följa med och äta middag ute. Och varför inte, det är alltid trevligt att träffa trevliga människor.

Stället vi valde såg på menyn ut att ha hyfsad mat till ett hyfsat pris. Dessutom såg det rent och fräscht ut, vilket är ganska viktigt.

Jag och min sambo fastnade båda för "Pasta el Toro" (spanska och betyder ungefär spagetti-tjur)
Våra vän tog plankstek och hennes väninna tog något revbensspjälls-aktigt.

Tyvärr tänkte jag inte på att hala upp mobilkameran och plåta min tallrik, men den såg ut ungefär som bilden nedan.


Fast istället för små vita bitar var det en gråbrun sås som luktade vitlök med köttbitar i, (förmodligen någon tysk vakuum förpackad kossa). Till detta var det i tallriken nedstucken en sked. Hade jag beställt en barnportion? Nej, det var den för stor för.

Jag har ätit pasta med sked förr, både i Sverige och Italien, men då har det varit spagetti som snurras i skeden med en gaffel och inte skruvmakaroner (fusilli). Det känns ju inte vidare stilfullt att sitta och sleva skruvmakaroner (med en slev köttgryta över sig), med sked. Det gjorde jag som ungkarl enbart för att minimera disken.

Och väninnans plankstek var lite rolig den med. Helt klart var att det var pulvermos på plankan (hur svårt är det att göra riktigt?), samt att hon snabbt avgjorde att bearnaisen var den där som säljs i rund röd ask med svart lock. Och hon som beställde revbensspjäll fick Felix färdigköpa klyftpotatis till sin. Det syntes.

Sen när notan kom var den på nästan 800kr. Min vän granskade notan och påpekade att vi inte alls druckit så många läsk för 24kr/st som där stod. Servitrisen bad om ursäkt och kom tillbaka med en reviderad nota och förklarade alla poster på den nya notan. Det var fel igen. Hon fick dra bort lite till och komma tillbaka en tredje gång. Nu slutade det på runt 600kr. Det stämde bättre, men jag tror inte det blev någon dricks.

Jag tror jag vet nu varför jag inte äter ute oftare.

Jul?

Var på CityGross och efter ett tag insåg jag att det snart är jul. De har varit lite smarta. De skyltar inte rakt ut med att det snart är jul. De vet att för tidig julskyltning kan göra folk irriterade. Det får folk att mer se det kommersiella och mindre det mysiga med jul. Nej, de har börjat smyga fram små "hintar" om det. Som att fronta lite pepparkakor tex:


Jag har funderat på det här med jul ett litet tag. För tre veckor sedan ungefär började jag tänka på julklappar. Jag tycker det är kul att köpa julklappar om man hittar bra saker. Sen tillhör jag även de där jobbiga människorna som ofta är ute i god tid. Mitten av december brukar absolut sista klappen inhandlas.

Men jag har funderat en del över den överdrivna konsumtion vi har vid jul. Eftersom jag är prylgalen tycker jag om den delen av julen, men ju äldre och mer medveten jag blir, desto svårare har jag att blunda för den pryl-omsättning som accelererar i samhället.

Därför har jag kommit på en smart idé. Jag ska leka miljösmurf och ge bort återvunna ting. Visst är jag snål nog för att kunna rota fram dem ur en sopcontainer, men det känns lite väl magstarkt och sniket att ge bort en stol med bara tre ben och en svag sur doft av gammalt isterband, och hävda miljövetenhet.

Nej, jag har kommit på att jag ska handla mina julklappar på Blocket. Blocket är en fantastisk källa till skatter man inte visste fanns. Bäst saker hittar man under kategorin "övrigt". Och eftersom ingen av mina familjemedlemmar läser min blogg kan jag nu presentera en preliminär "ge bort" lista:

Mamma: En släpvagnsaxel. Hon ville egentligen ha en hel släpvagn, men nu kan hon önska sig ett släpvagns chassi till namnsdagen.


Pappa: Ett expansionskärl, alltid bra att ha.


Syster: En bajjamaja. Offentliga toaletter kan vara så äckliga och man vet aldrig när det är dags.


Bror: Kyrkbänkar! har man ny lägenhet på G behövs det lite nya "soffor".


Sambo: Fabriksnytt skelett. (mest för att jag tycker om henne så mycket att jag inte vill ge henne något gammal). Vi skulle kunna döpa honom till "Leif" och ha honom som extra torkställning. Får nog plats med många strumpor mellan revbenen.

God Jul!

Glömde visst!

Nu är det kris. Vissa kollegor har blivit smittade med förkylningar senaste tiden. Själv har jag drabbats av galopperande Alzheimers. Igår glömde jag först min mobiltelefon och sedan passerkortet till jobbet när jag var hemma på lunch. Så hela eftermiddagen fick jag förlita mig på andra när jag skulle genom dörrarna på arbetet. Men jag slapp jobbiga samtal.

Sen glömmer jag stegräknaren i arbetsbyxorna, vilket inte ger mycket steg .På kvällen när jag ska till gymmet (eftersom det inte blev något på morgonen) , kommer jag halvvägs på att jag glömt kortet och får vända.

När det är läggdags glömmer jag att slå på väckarklockan, vilket gjorde att det blev sovmorgon idag igen, (tur att jag har en arbetande sambo).

Men idag var det nog värst. På morgonen gör jag i ordning en god leverpastejsmörgås att ha på förmiddagsfikat. När det väl är fikadags blir jag sur över att jag glömde smörgåsen hemma, eftersom den inte ligger i min väska.

Väl hemma på lunch har jag glömt bort att vi inte har något hemma eftersom vi inte lagade någon mat igår (vi åt rester). Men då tänkte jag i min irritation att jag i alla fall kunde äta min leverpastejsmörgås. Men det gick inte, för den fanns inte hemma.

Det visar sig att jag var så duktigt att jag glömt bort att det första jag gjorde när jag kom till jobbet på morgonen var att stoppa smörgåsen i kylen. Två gånger på samma dag sitter jag och surar över att jag inte har min leverpastejsmörgås som jag tänkt.

Det bästa är kanske att glömma alltihop och börja om på ny kula imorgon. För glömma är jag tydligen bra på.

Tidsplanering

Jag går normalt upp klockan sju på morgnarna. I morse däremot ringde klockan redan sex på morgonen. Det var med flit jag hade gjort så. Jag tänkte för en gång skull vara lite duktig och gå till gymmet innan jobbet.

Väskan hade jag packat kvällen innan (lite planerande är man). Jag gjorde frukost (fil med müsli), blandade juice, gjorde i ordning leverpastej smörgås till förmiddagsfikat. Plockade med två bananer att ha direkt efter träningen.

Tog min frukostskål, satte mig framför tv4:s morgonnyheter och åt min frukost. Satt någon extra minut för att kolla vädret. Borstade tänderna, dubbelkollade att handduk var med, tog på mig skorna och kollade klockan.

Hmm, oj vad fort tiden gått. Räknade lite på klockslagen och kom fram till att jag inte alls skulle få mina lugna 40minuter i träningslokalen. Jag skulle förmodligen bara få stressiga 25. Och risken skulle vara stor att jag blev sen till morgonmötet.

Vi har visserligen flex, men varje måndag har vi morgonmöte där vi grovstrukturerar veckans jobb vilket betyder: Närvaro mycket lämplig.

Men klockan var ändå drygt en timme från normal "gå till jobbet tid". Så jag sket i gymmet, tog av mig och kröp ned bredvid en varm, mysig, måndagsledig sambo istället, och tog lite extra sovmorgon (sov, inget snusk). Såpass mycket extra att jag kom 10 minuter för sent till morgonmötet. Men jag slapp träningsvärk.

Retsticka

Den mörka årstiden har börjat på allvar. Då är det mysigt att kura upp i soffan och tända ett ljus. Men för att få ljuset att brinna krävs det någon form av tänd-don. Just för detta ändamål köpte jag för några år sedan två tändsticksaskar. Att de kostade 20kr stycket gjorde inget, det var det värt. Det var nämligen Ernst Kirchsteiger-tändsticksaskar.

Inte för att jag är särskilt förtjust i Ernst, men jag visste hur min sambo skulle reagera, och mycket riktigt. Hon hatar dem. Hon hatar väl inte Ernst i sig, men hon hatar att vi har tändsticksaskar med en tant-favoriserad, överreklamerad, barfotaflummande, inrednings-spirituist som i tv står och njuter av den fina känslan i doftblandningen mellan sågspån och kardemummaskorpor som är så att man nästan kan bli kär.

Det är nästan lika illa som en tändsticksask med Thore Skogman på. Och om jag bara kunde skulle jag skaffa en sån tändsticksask också. (men jag har skivan Thores bästa i CD-stället ha ha)

Jag och min sambo har en överenskommelse, vi slänger inte varandras saker i soporna, även om den ena klassar det som skräp (ja, regeln kom till efter ett verkligt fall). Därför kan hon inte bara slänga dem i soporna. Däremot plockar hon ständigt undan dem.

För att kontra brukar jag försöka plocka fram dem och lägga dem synligt. Gärna i kombination med att vi får gäster. Tyvärr hittar hon dem lika snabbt och gömmer undan dem.


Egentligen tycker vi nog rätt lika om Ernst. Visst gör han en del snygga saker, men det är alltid samma stil, vita väggar, svart/mörkt bord, två ljusstakar, och några små stenar i en prydnadshög, väldigt Ernstigt liksom.

Sen saknar han (oftare än andra designers) en relation till verkligheten. Som den gången han gjorde om ett litet sommarstugekök och bytte alla skåp mot öppna hyllplan för att inte göra det så instängt och få mer rymd. Den tanken köper jag, men i den sommarstugan kom det snabbt att bli en ny regel: Den som steker något diskar flott-dimman från ALLT på hyllorna.

Nåväl, åter till tändsticksaskarna. Jag hittade dem idag igen, till min sambos stora förtret.
Vissa par bråkar om mannens svarta 80-tals fåtölj, Kiss-planschen i sovrummet, högtalarnas placering i vardagsrummet, (ljudbild mot estetik), eller en volvo-dekal på toa dörren. Själ har jag har två små tändsticksaskar. Men vilka tändsticksaskar....

Vilken dag!

Jisses vilken dag det har varit idag. Sol, vindstilla och tack vare de båda väderfaktorerna i kombination, också hyfsat varmt. Ingen tid till att sitta stilla, det blev en heldag i trädgården.

När jag kom ut glittrade hela gräsmattan av morgondagg som låg kvar. Jag kunde inte låta bli att gå in efter kameran, och så på med macro-objektivet. Hur nära går det att smyga sig på en daggdroppe?


Tittar man i daggdroppen på sista bilden, ser man vårt växthus, en vit sak nere till vänster. (optiskt fenomen att daggdroppen visar världen upp och ned)


Och i växthuset ser det ut såhär:

Vi köpte två plantor vanliga tomater, men det visade sig vara körsbärstomater. Tomatplantor ska man "tjuva" = ta bort de extra skotten de skjuter annars blir de bara stora buskar och plantan lägger mer kraft på att växa gröna blad än att bära frukt.

Man kan säga att vi var rätt dåliga på det där med att tjuva, men Jäklar så goda tomater. Och idag såg jag ytterligare växtlighet i vårt glashus:


Det är inte varje oktober man fångar två krokusar på bild. Gissar att värmen i växthuset har gjort dem något förvirrade. Sen lyckades jag även fotografera en spindel rätt närgående, men eftersom min sambo tyckte att de bilderna såg äckliga ut låter jag bli att lägga upp dem. Det är inte alla som gillar spindlar, inte ens på bild.

Action!

Mitt jobb är väldigt varierande och vissa dagar händer det mer än andra. I tisdags tex när allt var så stressigt var jag tvungen att akut jaga rätt på en 500tons mobilkran. Vet ni, de är JÄTTE stora. De har ÅTTA hjul, på ena sidan. Och sedan åtta på den andra, totalt sexton hjul. Jättestor var den.

Idag har det nästan inte hänt någonting. Dagens största äventyr var middagen, kasslergratäng med rotfrukter. Gott. (det låter ju som om jag bor i radhus och spelar bingolotto)

Odelolly, odelolly hoppsan vilken dag......

Intryck från en shoppingrunda.

Veckans shopping, som vanligt på Coop, bjöd på en del intryck.

Tandkräm stod det på inköpslistan, och vad har de på hyllan mitt emot tandkrämen? Jo detta:

Glidmedel för sexuell aktivitet med smak av "wild red orange". Och är man ute efter något mer naturellt har de även "water & silicone mix". Det är fasen vad allt ska vara avancerat idag. Vad hände med det gamla hederliga vaselinet?

Seriöst. Om någon för tio år sedan berättade att Coop skulle sälja smaksatt glidmedel skulle jag garvat arslet av mig. Det fanns ju inte ens på apoteken. Och nu finns det på cooperativets hyllor mitt emot barntandborstarna. Det är inte utan att man börjar känna sig gammal.

**************

Man behöver inte ha sett filmerna för att veta vem han är. Darth Vader. Och det syns på honom från första stund att han är ond. Ond, elak och symbol för den mörka sidan. Och så hittar man honom såhär:


Titta tå töt man kan vala. Väldens faligaste, fjån den möjka sidan. På vilka har du skickat dina ståjm tjoopejs (storm troopers) idag?

Priset är dock inte lika gulligt:



200kr för 23cm svart stoppad textil. Jag tror minsann att någon har en högt värderad copyrightstämpel i rumpan.

*************

Jag skrev i ett tidigare inlägg att Coop:s byggavdelning har ca 10 olika sittringar i lager. Jag ljög visst lite.


33st var rätt svar. Vad är det med oss svenskar och toaletter? Det är väl bara antalet schampo-sorter som är fler i antal? Som jag skrev i ett tidigare inlägg: Vi gillar att skita med stil.